Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
87 Cards in this Set
- Front
- Back
De olika nervcellsreceptorerna baserade på funktion, 5st
|
Mekano-, kemo-, termo-, foto- och polymodalareceptorer
|
|
Mekanoreceptorers funktion, samt namnge 4st
|
Registrerar mekanisk påverkan. ex,muskelreceptorer, balansceller, tryck ochberöringsreceptorer i huden, hårfollikelreceptorer
|
|
kemoreceptorers funktion, namge 4ställen där dom finns
|
retas av kemiska substanser. Finns i luktepitel, i tungans smaklökar och i vissa blodkärl där de registrerar förändringar i syrgasspänningen och pH
|
|
termoreceptorer, funktion och lokalisation
|
registrerar temperaturförändringar. Kan vara värmereceptorer eller köldreceptorer och finns huvudsakligen i huden men också i hypothalamus
|
|
fotoreceptorer
|
tappar och stavar som finns i näthinnan, tappar registrerar färger och stavar bara svartvitt
|
|
adekvat stimulus/inadekvat stimuli
|
Det är den modalitet som en receptor reagerar bäst på. Trots detta kan ett starkt ”inadekvat” stimulus alstra perception av ett adekvat stimulus, t ex ett slag i ögat (tryck) aktiverar fotoreceptorer, vilket leder till att personen uppfattar ljus.
|
|
perception baseras på vad?
|
är den medvetna uppfattningen av omvärlden baserat på sinnesorganen, minne och andra neurala processer
|
|
viscerala receptorer, exempel på receptorer?
|
detekterar stimuli som uppstår inuti kroppen. t.ex kemoreceptorer som övervakar O2, CO2 och H+-nivåer i blodet och baroreceptorer som övervakar blodtrycket. (smärtreceptorer i muskler mm?)
|
|
vad är proprioreceptioner?
|
receptioner som registrerar perception av kroppens och lemmarnas position
|
|
modalitet, exempel på olika modaliteter?
|
är stimulus i form av ljusvågor, ljudvågor, tryck, temperatur och kemiska ämnen
|
|
transduktion vad är det
|
transduktion (signalomvandling) Omvandlingen av en energiform (stimuli) till en annan (elektrisk signal)
|
|
SA och FA skillnaderna
|
Slowly adapting receptorer: Registrerar och signalerar stimulis intensitet och duration.
Fast adapting receptorer: Har bättre förmåga att registrera och signalera förändringar i stimuli. |
|
olika modaliteters olika projektionssystem, 3 projektionssytem
|
Dorsalsträngsbanan: beröring, proprioceptionen som ledpositioner som når medvetandet.
Posteriora spinocerebellära banan: proprioception som inte når medvetandet. Laterala spinothalama banan: temperatur, smärta |
|
vad informerar receptorerna i huden hjärnan om, 4st
|
varaktighet, intensitet, lokalisation och retningens typ (statisk vibrerande)
|
|
vibrationsretningar, uppfattas av vilka receptorer?
|
kodas av snabbt adapterande receptorer som pacini och meissner
|
|
statisk huddeformering eller sträckningar i huden kodas av
|
Långsamt adapterande receptorer (FA) som ruffini och merkel
|
|
hudens sinnesreceptorer, mekanoreceptorer, 6st olika
|
Fria nervändar, merkels diskar, meissners corpuscle, hårfollikel receptorer, pacinis corpuscle och ruffini
|
|
skillnaden på icke hårig (glabrös hud) och hårig hud, 3 st
|
Hårig saknar hårfollikerafferenter, har högre receptortäthet och receptorerna har mindre receptiva fält. t.ex på händerna
|
|
receptivt fält
|
är varje receptors ansvarsområde. Många receptorer= hög detaljupplösning (stor lokalisationsförmåga)
|
|
skillnad på fingertoppar och handflata i receptortätehet
|
fingertopparna: ca 140 receptorer/kubikcm
Handflata: ca 30 receptorer/kubikcm |
|
pacini och meissners (kodar skakningar)
|
pacini kodar vibrationsretningar mellan 50-500hz (vibrationer) snabbare än meissner som uppfattar skakningar (5-50Hz)
|
|
ruffini och merkel
|
statisk hudderformering och sträckningar i huden kodas av långsat adapterande receptorer (FA)
Ruffini: sträckningar i huden Merkel: statiska intryckningar av huden |
|
Vad är dorsalsträngsbanan?
|
Information från sinnesorganen för beröring överförs till högre centra inom cns via dorsalsträngsbanan
|
|
nocioreceptorer
|
känner smärta, kan stimuleras av flera olika sorters modaliteter
|
|
Vad är adaption?
|
vid konstant stimuleringsstyrka under en längre tid kommer receptorpotentialten (och därmed nervimpulsfrekvensen att minska) detta kallas adaption. t.ex när dofter avtar. Adaptionen beror perifert på receptornivå men också på centrala mekanismer i omkopplingsstationer för nervimpulserna
|
|
receptoriska fält, små/stora
|
en receptor detekterar retningar inom ett bestämt område, dess receptoriska fält. i tätt innerverade områden ligger receptorerna nära och där är deras receptoriska fält små. där har receptorn ett litet ansvarsområde och sänder en detaljerad information till cns. Därmed krävs även fler nervceller i cortex för att hantera informationen
|
|
vad är proprioception?
|
förmågan att avgöra de egna kroppdelarnas position, har egna receptorer för detta som registrerar ledernas lägen genom att registrerar spänningen i muskler och senor, är inte alltid medvetet.
|
|
vad är golgis senorgan?
|
sitter i övergången mellan muskel och sena och skickar information till cns om senans belastning. När belastningen i muskeln ökar kommer receptorerna att klämmas åt och vid för hög belastning kommer afferenta signaler gå till ryggmärgen där de inhibitoriska interneuronen skickar signaler tillbaka till muskeln vilket får den att slappna av, motverkar översträckning av senan.
|
|
Muskelspoles funktioner mm
|
är ett sinnesorgan med två funktioner: känna av när muskelns längd förändras och känna av vilken belastning muskeln utsätts för. Ligger insprängda mellan muskelceller och består av små celler som kallas intrafusala fibrer omslutna av en kapsel.
Har stor betydelse för balansen och för att veta musklernas läge |
|
receptorer som uppfattar proprioception, 3 st
|
golgis senorgan, muskelspolar och berörings och tryckreceptorer
|
|
Termoreceptorers egenskaper, 3st
|
x god förmåga att känna ändringar i hudtemperaturen, uppfattar förändring mindre än en grad
x Denna goda förmåga beror på att vi har ett spektrum termoreceptorer som svarar inom specifika temperaturintervaller x receptorerna sitter på nakna nervändsslut |
|
hur når de mekanoreceptiva receptorernas information cns?
|
informationen från de perifera receptorernanår ryggmärgen via bakrötterna. Nervtrådarna fortsätter antingen direkt uppåt i ryggmärgens vita substans eller ha sina första synaptiska omkopplingar i bakhornet, därifrån finns två banor som förmedlar infon vidare till högre nivåer inom cns.
|
|
TRPV
|
transient receptor potentia. Olika transduktionskanaler som aktiveras inom distinkta temperaturintervaller, t.ex TRPM8: köld. och TRPV1:värme.
|
|
Dermatom
|
Ett dermatom är ett område på huden som innerveras av en särskild spinalnern. Är viktigt för att kunna spåra skador på spinalnerver genom att undersöka hudområden.
|
|
trigeminala nervstammar
|
opthamicus v1, maxillaris v2 och mandibularis v3
|
|
olika typer av transduktion, 2st
|
Iontrop: som är den vanligaste där stimuli påverkar jonkanaler som startar en receptorpotential.
Metabotrop transduktion: t.ex luktämnen som fastnar på luktkänselceller och startar en kaskad av intracellulära signaler (g-protein) |
|
adekvat stimuli
|
Är den typ av retning som aktiverar en receptor. t.ex för fotoreceptorer är det ljus, för hörseln är det vibrationer och för smak är det kemiska ämnen
|
|
aktiveringströskel
|
Stimulit måste ha en viss minsta kraft , vara tillräckligt stor för att receptorn ska föra vidare dess signaler till cns. Är retningen för liten kommer inte någon aktionspotential ske i nervtråden
|
|
adaption innebär
|
att sinescellernas retbarhet (känslighet) succesivt minskar om de blir utsatta för stimuli under en längre tid. FA= fast adaption. SA= slowly adaption
|
|
hudens beröringsreceptorer 4st
|
FA1: Meissner är beläget mot epidermislagret och har ett skarpt avgränsande mottagarfält, känner av skakningar, receptorerna sitter tätt och finns mest i fingertopparna.
FA2: Pacini, ligger i bindväven i underhudsvänaden och känner av vibrationer i huden, dess receptiva område är stora med diffusa gränser. SA1: Merkel, ger oss info om statisk intryckning av huden, har tätt mellan receptorerna som ger oss en bra upplösning på vad vi håller i med fingrarna, har små receptiva fält. SA2: Har stort receptivt fält, receptorerna finns utspridda över hela handen och sitter nere i bindväven och i nagelbädden, känner av sträckningar i huden. |
|
Somatotopi
|
Olika hjärnbarksområden (cortexområden) representerar olika kroppsdelar, vissa kroppsdelar representeras mer än andra.
|
|
tonotopi
|
hur ljudsignaler bearbetas av olika områden inom ljudområdet i hjärnan
|
|
retinotopi
|
hur synsignaler bearbetas av olika områden inom synområdet i hjärnan
|
|
divergens
|
Olika sinnesceller har egna reläceller de smälts samman med
|
|
konvergens
|
flera sinnesceller har synapser in mot en och samma reläcell
|
|
vart sitter termoreceptorerna i huden?
|
i epidermis på fria nervändsslut
|
|
vad är somatotopi, tonotopi och retinotopi?
|
somatotopi: Olika hjärnbarksområde representerar olika kroppsdelar. Vissa kroppsdelar är mer representerade än andra.
Tonotopi: hur ljudsignaler bearbetas av olika områden inom ljudområdet i hjärnan. Retinotopi: hur synsignaler bearbetas av olika områden inom synområdet i hjärnan. |
|
hjärnans lober
|
frontal, parietal, temporal och occipital
|
|
ledningsbana/tractus
|
är buntar av nervtrådar i cns som har ett gemensamt ursprung och ett gemensamt målområde. En sån bana börjar i det område där nervtrådar/axoner har sina cellkroppar och slutar där dom delar upp sig i sina slutgrenar och kontaktar andra nervceller.
|
|
ledningsbana som börjar i ryggmärgen och slutar i lillhjärnan heter
|
spino-cerebellär bana
|
|
primära projektionsområden, 3st
|
somatosensoriskt (känselsystemet) i parietalloben.
Visuella i occipitalloben Hörseln i temporalloben |
|
Associationsområden, 3st
|
parietala, prefrontala och temporala
|
|
primära projektionsområden, 3 st
|
primära somatosensoriskt cortex: Ligger bakom centralfåran
Primära syn/visuellt cortex: Längst bak ovanför lillhjärnan primära hörselcortex: Nedanför somatosensoriska |
|
Hjärnans 3 associationsområden
|
Temporala, prefrontala och parietala
|
|
vad är associationsområden och projektionsområden?
|
för varje sinnessysten finns ett primärt projektionsområde (mottagningsområde) i hjärnans cortex. Sen bearbetas t.ex synintrycken med avseende på färg, form, rörelse, avstånd etc i närhet av primära synområdet som occiptalloben och delar av temporalloben.
Nästa tolkningsnivp sker i associationsområdena här sammankopplas olika typer av information, både ny info från olika sinnessystem och lagrad information i form av minnen. |
|
hjärnans associationsområden och parietala associationscortex områden
|
temporala, prefrontala och parietala.
Parietala: limbiskt, allmänsensoriskt och minnessystem (hippocampus) |
|
stereognosi och vad krävs för att det ska fungera
|
gör att man kan känna igen ett föremål utifrån dess 3d struktur.
Stereognosi kräver intakta känselbanor upp till storhjärnans hjässlober, där känselimpulserna tolkas. |
|
Proprioception
|
kunna avgöra de egna kroppsdelarnas position. För att kunna detta använder sig kroppen av en särskild sorts receptorer, proprioceptorer. Receptorerna registrerar ledernas lägen genom att registrera spänningen i muskler och senor.
|
|
dorsalsträngsbanan
|
info från sinnesorganen för beröring tar denna bana till högre centra inom cns
|
|
afasi
|
skador i talcentrum leder till afasi
|
|
Agnosier
|
från alla primära projektionsområden kommer info skickas så att hjärnan kan sammanställa i vilken miljö kroppen befinner sig i och ge oss en världsbild.
Om parietala associationscortex skadas kommer signalerna från primära projektionsområdet (och tidigare utifrån sinnesreceptorerna) inte kunna behandlas och detta leder till att hjärnan inte uppfattar världen på rätt sätt eftersom informationen inte tolkas rätt. Agnosier: sensoriska skador i associationscortex |
|
vilka agnosier finns?
|
Taktil, visuell, auditiv. osv osv
|
|
associationshjärnbarkens utbredning och funktion
|
utgör ca 80% av totala hjärnbarksvolymen, området förknippas med olika typer av högre (kognitiva) intergrerade funktioner
|
|
apraxi
|
motorisk neglect. skador i associationscortex. Oförmåga att utföra ändamålsenliga rörelser
|
|
prosopagnosi
|
oförmåga att känna igen ansikten, kognitivt
|
|
anosognosi
|
sensorisk neglect av den egna kroppen, kognitiva
|
|
kognition, emotion och volition
|
Kognition: tänkande (mentala processer, ofta viljestyrda som handlar om kunskap, tänkande och information.
Emotion: känsla, volition: vilja |
|
kognition och perception
|
psykologiska processer som är aktiva då vi tolkar sinnesintryck, är inte två helt skilda områden utan överlappar varandra något. Inom området kognition ryms studier av hjärnans olika funktioner såsom tänkande, uppmärksamhet, minne, inlärning, medvetande, språk samt beslutsfattande och problemlösning.
|
|
sensorisk neglect symtom
|
negligerar stimuli av motsatt kroppshalva, syn och hörselfälten, saknar insikt om sin vänsterhalva.
Funktionen ligger i dne hörga hjärnbarkshalvan |
|
vid skador i temporala associationscortex
|
uppstår problem med att känna igen, namnge och identifiera objekt
|
|
vad gör prefrontala associationscortex
|
x har hand om arbetsminnet
x planering av framtiden x beslut och ändringar av handlingsstrategier Denna del av cortex ger våra beteenden deras struktur |
|
skador i prefrontala associationscortex, 3st
|
Initiativlöshet, oförmåga att planera och bedömma följderna av en handling (emotionell avflackning)
bristande självkontroll (emotionell labilitet) bristande förmåga att anpassa sig till ändrade förutsättningar (persevation) |
|
hjärnbarkens funktionella område.
parietala-, temporala-, och prefrontala associationscortex |
parietala: skapar representationer av kroppen och omgivningen, skador ger svårt att avgöra spatiala förhållanden vilket påverkar uppmärksamheten och motoriken.
temporala: viktigt för att kunna namnge objekt och personer. prefrontala: arbetsminne, planering av framtid, ändra handlingsstrategier. Ger således vårat beteende dess struktur och sociala riktning |
|
denervation och långvarig träning kan påverka ”Hjärnbarkskartorna” (neuronal plasticitet).
|
Om en kroppsdel mister sin funktion kommer inte signaler från den komma upp till det primära projektions centret i parietalloben. Med tiden kommer då det område som fanns för den kroppsdelen att minskas då den inte används. Denna kroppsdels plats kommer då att minsta sin area i det primära somatosensoriska området, vilket i sig kommer tas upp av en annan kroppsdel.
Pianister får större areor för sina fingrar då de använder de mer. På så sätt kan man träna upp en typ av kroppsdel så att man får större funktion i det. Kroppsdelen innerveras då av fler neuron. |
|
Dorsalsträngsbanan:
|
beröring, proprioceptionen som ledpositioner som når medvetandet.
|
|
Laterala spinothalama banan:
|
temperatur, smärta
|
|
Posteriora spinocerebellära banan:
|
proprioception som inte når medvetandet.
|
|
vad är vilopotentialen för en nervcell? och vad innebär det med tanke på jonerna
|
-70mV, då är alla joner i jämvikt över membranet.
|
|
Vart är jonerna lokaliserade vid en en nervcells volopotential?
|
Na+ finns mkt utanför och K+ finns innanför och vill ut.
|
|
Varför finns det mycket K+ på insidan av cellen?
|
eftersom insidan är lite negativt laddad så vill den dit och så finns det aktiv transport som pumpar in K+ samtidigt som den pumpar ut Na+, för varje K+ som pumpas in pumpas två Na+ ut så det blir en negativ laddning på insidan.
|
|
5st olika jonkanaler för nervceller
|
Spänningsstyrda: vanligaste (längst axonet) styrs av den elektrisa spänningen över ett membran
ligandbindande kanaler: aktiveras eller inhiberas av signalsubstanser mekaniskt aktiverade: t.ex sinnesreceptorer som reagerar på mekanisk sträckning i huden termiskt aktiverade: styrs av temperaturförändringar ickestyrda läck-kanaler: jämt öppna |
|
3 sätt som partiklar kan passera genom ett membran
|
1. passage genom fosfolipidskiktet
2. aktiv transport med jonpumpar (Na/K-pumpen) 3. passiv transport genom jonkanaler |
|
Vilka sorters jonkanaler finns det, 4st
|
Vad är aktionspotential/nervimpulser?
snabba och stora förändringar i membranpotentialen |
|
vad är membranpotential?
|
den elektriska spänningen mellan den intracellulära- och extracellulära miljön hos en cell. dvs potentialskillnad över ett membran
|
|
Hur sker en aktionspotential i en nervcell
|
Spänningskänsliga Na+ kanaler öppnar sig så att Na+ kryper in till tröskelvärden sedan forsar de inin och membranpotentialen går från -50 till +30 inom en millisekund. sedan kommer repolariseringsfasen då na-kanalerna stängs och tröga K+-kanaler öppnas och k+ strömmar in så att membranpotentialen återgår till vilovärde
|
|
tröskelvärde
|
är värdet som måste uppnås för att en aktionspotential ska kunna ske, -50 hos nervceller t.ex.
Om det är en retning som är undertrösklig fås enbart ett övergående svar och ingen aktionspotential sker. |
|
g-protein fungerar hur
|
som en second messenger. När första signalen (neurotransmittorn, acetylkolin t.ex) träffar cellens receptor kommer ett g-protein aktiveras som i sin tur aktiverar ett protein. Receptorproteinet kan sen i sin tur öppna en jonkanal och omvandla jonaktiviteten i cellen
|