Systemarkitekturer, Högskolan I Borås, Tentafrågor

Front 1

Uppgift 1 (2 poäng)
Det finns ett stort behov av systemstrukturering. Nämn två problem/anledningar till varför det behovet finns.

Back 1

1. Svårt att överblicka ISA, 2. IS är dåligt strukturerat.

Att följa metoden för systemstrukturering resulterar i ett välgrundat val av arkitekturstrategi, vilken skall stödja verksamheten. Huvudmålsättningen med metoden är att uppnå samstämmighet mellan verksamheten och dess informationssystemarkitektur.

Front 2

Uppgift 2 (2 poäng) Vad är skillnaden mellan systemintegration och systemsamverkan?

Back 2

1. Systemintegration är ett begrepp som innebär att flera olika fristående system kopplas ihop för att fungera tillsammans. (För att detta ska fungera skapas en applikation som jobbar mot systemens olika gränssnitt. Då kan systemen skicka information till varandra automatiskt utan att behöva ha en person som sitter och manuellt matar in denna information.)
2. Systemsamverkan är datautbyte inom organisationen.

Front 3

Uppgift 3 (2 poäng) Vid en differentierad syn på IS/IT-strategier har IT-managementstrategin två huvudsakliga fokusområden. Vilka?

Back 3

Skall hantera ansvars- och styrningsfrågor, eftersom IS och IT-strategier vanligtvis inte tar hand om det.

Front 4

Uppgift 4 (2 poäng) Vilka två typer av samverkansprinciper används inom Information Resource Management (IRM)respektive Verksamhetsbaserad systemstrukturering(VBS)?

Back 4

1. IRM:Registersamverkan(via centrala databaser)
Som sker när olika system utnyttjar gemensamma databaser.
2. VBS: Medelandesamverkan, i enlighet med verksamhetsbaserad syn kallas kommunikationen mellan autonoma samverkande system för meddelandesamverkan. Meddelandesamverkan innebär ett direkt utbyte av meddelande enligt fördefinierat slag. Meddelandeöverföingen mellan två informationssystem kan ske på olika sätt, tex genom filöverföring, gemensam meddelandebuffert mellan informationssytem, lokala kommunikationssystem inom varje informationssystem eller separata meddelandehanteringssystem.

Front 5

Uppgift 5 (2 poäng) Zachman Framework och TOGAF är två välkända arkitektuella ramverk. Nämn ytterligare
två välkända arkitektuella ramverk, samt vad respektive ramverk har för huvudsakligt fokus.

Back 5

1. The Department of Defense Architecture Framework (DoDAF) Denna Architecture Framework är speciellt lämpad för stora system med komplexa integration och interoperabilitet utmaningar, och det är uppenbarligen unik i sin anställning av "operativa åsikter". Dessa åsikter har överblick och detaljer som syftar till specifika aktörer inom sina respektive områden och i samverkan med andra områden där systemet kommer att fungera.
2. En federal Enterprise Architecture (FEA) är företaget arkitektur av en federal regering. Det ger en gemensam strategi för integration av strategisk, affärsmässig och teknisk förvaltning som en del av organisationens design och prestanda förbättras.

Front 6

Uppgift 6 (2 poäng) Vad är informationssystemet i en informationssystemarkitektur?

Back 6

Med ett informationssystem (IS),menas ett system för datorbaserad hantering av information

Front 7

Uppgift 7 (2 poäng) Informationssystem kan ibland ha en sk spagettistruktur. Vad innebär det?

Back 7

Spagettistruktur = intrasslade, ostrukturerade, svårförståeliga och svårföränderliga program som får oförutsedda följdeffekter vid drift och förvaltning

Front 8

Uppgift 8 (2 poäng) Definiera begreppet systemstrukturering.

Back 8

Själva arbetet(processen) med skapa en viss IS-arkitektur.

Front 9

Uppgift 9 (2 poäng) Definiera begreppet informationssystemarkitektur

Back 9

Informationssystemarkitektur är ett begrepp som avser att täcka hur man inom en organisation har strukutrerat datorbaserad infomration och informationshantering. Denna strukutrering har ofta inneburit att organisationens informationshantering består av olika delar - dvs det vi kallar förinformationssystem. Med informationsystemarkitektur menas hur man inom en organisation fördelar information och informationshantering i olika informationssystem och därmed avgränsar dessa, samt öven hur ansvar för detta fördelas.

Front 10

Uppgift 10 (2 poäng) Definiera begreppet arkitekturstrategi.

Back 10

En arkitekturstrategi består av: synsätt (inkl olika begrepp och värderingar) på informationssystem och informationssystemarkitektur i organisationen
principer och riktlinjer för hur man skapar en informationssystemarkitektur förebildlig beskrivning av informationssystemarkitektur (design-/lösningsideal)
Dessa tre delar (tänkande, riktlinjer för tillvägagångsätt, förebild) går givetvis in i varandra. DE ÄR TRE INTEGRERANDE DELAR I ARKITEKTURSTRATEGI

Front 11

Uppgift 11 (2 poäng)
Enterprise Architecture kan beskrivas som en modellbaserad ansats. Modeller är kraftfulla av två huvudsakliga anledningar. Vilka är dessa två anledningar?

Back 11

The essence of modeling is to capture interesting phenomena in the real world, be it roads or electrons, and leave out everyting else.

EA models are abstractions and simplifications of the real world.

Front 12

Uppgift 12 (6 poäng) Systemstrukturering kan antingen ske genom strategisk design eller ad-hoc. Vad innebär
systemstrukturering som strategisk design?

Back 12

Systemstrukturering enligt strategisk design ses som en separat aktivitet som behöver utföras i konstruktiv samverkan med systemutveckling och systemförvaltning. De systemstrukturerungsbeslut som har fattats på ett designmässigt sätt skall vara vägledande för enskilda systemutvecklings- och systemförvaltningsinsatser.
Utformning av enskilda informationssystem sker utifrån strategiskt fattade beslut om systemarkitekturen. Till skillnad från ad-hoc mässig systemstrukturering som “göms” i systemutveckling och det är olika systemutvecklingsinsatser som konsekvensmässigt skapar systemarkitekturen.
Man behöver riktlinjer för ett strategiskt arbetsätt, en arkitekturstrategi.

Front 13

Uppgift 13 (6 poäng)
Förutom goda färdigheter och kunskaper kring programvara och infrastruktur finns det ett antal färdigheter som fungerar som viktiga grundpelare i rollen som arkitekt. Nämn, och beskriv kortfattat fokus/innebörd, av tre sådana grundpelare.

Back 13

Design (Design)
1.Har en god förmåga att beskriva, modellera, visualisera och analysera även komplexa strukturer, skeenden och samband 2.Har en adekvat teknisk kunskap för sin roll 3.Lyfter blicken och ser utanför det egna ansvarsområdet. Säkerställer att organisationen inte bara gör saker rätt – utan även gör rätt saker
4.Ser till helheten och kan samtidigt dyka ner i detalj inom den egna rollens område
5. Arbetar strukturerat och har en analytisk förmåga
Kvalitetsattribut (Quality Attributes):
1. Har förmågan att balansera olika aspekter mot varandra, så som flexibilitet mot förvaltningsbarhet, prestanda mot kostnad och tänkta användningsmönster etc.
Social förmåga (Human Dynamics):
1. Kan konsten att kommunicera – även med personer inom helt andra kompetensområden
2. Har en god förståelse för, och förmågan att orientera sig inom, organisationens politiska landskap och kan anpassa sitt budskap efter målgrupp
3. Nätverkar med andra både inom och utanför den egna organisationen
4. Har god social kompetens
5. Har ett öppet sinne och är mottaglig för nya influenser och idéer
6. Är serviceinriktad och tillgänglig – som arkitekt finns du till för organisationen och inte tvärtom
7. Har ett naturligt engagemang och drivkraft

Front 14

Uppgift 14 (6 poäng) Genom IRM-konceptet vill man undvika ett antal konsekvenser när det gäller information och informationshantering. Nämn, och beskriv, tre av dessa.

Back 14

Enligt den datadrivna ansatsen vill man undvika att information hålls arkiverad längre än nödvändigt i databasen. Detta för att inte riskera att inaktuell information finns och används. På samma sätt vill man undvika att användbar information ej utnyttjas trots att den finns tillgänglig. Omvärldsförändringar skall heller inte kräva omstrulturering av verksamhetens datastruktur. Duplikationer och ineffektivitet vid anskaffning, lagring och överföring av information samt kostnader och risker med att använda dålig information är också situationer som man vill undvika genom att tillämpa en datadriven ansats.

Front 15

Uppgift 15 (6 poäng)
Inom IRM och VBS finns det skillnader i synen på ett antal viktiga aspekter inom systemstrukturering. Gör en jämförelse mellan de två strategierna gällande ”Grundarkitektur”, ”Det mest grundläggande” och ”Ansvar för systemarkitektur”. Redovisa jämförelsen för en aspekt i taget.

Back 15

Grundarkitektur
IRM har centrala databaser och lokala applikationer
VBS har autonoma samverkande system
PAKS Autonoma, samverkande och (ibland) gemensamma komponenter

Det mest grundläggande
IRM-data,
VBS-ansvarsstrukturen
PAKS Verksamhetsprocesser

Ansvar för systemarkitektur
IRM-centraliserat, dataadministratör,
VBS-företagsledning
PAKS Samverkansbeslut mellan resurs-ansvarig, process-ansvarig och IS/IT ledning

Förändringsbarhet
IRM- Robusthet hos databaser och lättändrade applikationer, VBS-Följsamheet och systemoberoende
PAKS Kontrollbarhet i ändring genom generisk komponentstrukturering och autonoma enheter.

Front 16

Uppgift 16 (6 poäng)
PAKS-konceptet bygger på inspiration från ett flertal områden, bl a IRM och VBS. Nämn de tre andra teoretiska hörnpelarna och förklara kortfattat vad dessa innebär.

Back 16

1.Process - fokuserar "horisontella" processer i verksamheten(vad som görs) istället för en vem som bestämmer.

2.Aktivitets - Kommunikativt handlande - Överföra beskrivningar av verkligheten

3.komponentsbaserad - objektorientering- sammanhålla data och dess funktionalitet till en helhet(objekt)

Front 17

Uppgift 17 (6 poäng)
SOA uppmärksammas ofta för hur det kan skapa en arkitektur med stora fördelar för
verksamhet och IT. Nämn tre tydliga, och ”erkända” fördelar med SOA samt förklara
kortfattat innebörden av respektive fördel.

Back 17

SOA förenklar integreringen av de otaliga delar en organisation består av. SOA förenklar samarbete och informationsutbyte genom hela organisationen och med utomstående parter. Genom att göra affärsprocesserna synliga hjälper SOA verksamheten att fokusera på bästa sätt att optimera de olika momenten. SOA ger stöd för affärsmodeller som sträcker sig långt över organisationens gränser. SOA ökar samarbetet och ökar verksamhetens effektivitet.

SOA gör det möjligt att skräddarsy affärsprocesserna utan att modifiera källkoden. Med SOA blir hanteringen av processerna i systemet en fråga om konfigurering, inte specialanpassning. Det betyder att när det är dags att uppgradera systemet till nästa version är det betydligt enklare än om implementeringen skulle bestå av en mängd olika speciallösningar.

En ytterligare fördel med SOA är att det ger möjlighet att effektivisera affärsprocesser vilket i sin tur medför en kvickare hantering och högre flexibilitet. SOA tillhandahåller ett sätt att göra affärsprocesserna synligare så att de kan skräddarsys och optimeras för att bättre möta kundens behov av kortare svarstid samtidigt som de bibehåller en hög kvalitetsnivå och pålitlighet. Kanske viktigast av allt: SOA behåller komplexiteten och funktionaliteten hos en business-to-business-integrering på en armlängds avstånd samtidigt som kostnader reduceras betydligt.

Front 18

Uppgift 18 (6 poäng)
Enterprise Architecture kan sägas bestå av tre huvudsakliga arkitekturnivåer. Vilka är dess tre nivåer? Beskriv också kortfattat fokus för respektive arkitekturnivå.

Back 18

Goldkuhl och Axelsson beskriver det som att EA(verksamhetsarkitekturen) är den överliggande nivån till 1. informationssystemsarkitektur, 2. it-arkitektur och 3. informationsarkitektur.
LÄR DIG SVARET NÅGON ANNANSTANS FFS

Front 19

Uppgift 19 (6 poäng)
Det finns ett antal generella krav som kan ställas på ett informationssystem, som också kan ses som generella krav på en informationssystemarkitektur. Nämn tre sådana generella krav och beskriv innebörden av respektive krav.

Back 19

Funktionalitet - En systemarkitektur måste möjliggöra att informationssystem med god funktionalitet kan skapas och ingå i organisationens IS-portfölj. Man måste kunna infoga nya goda informationssystem i organisationens olika verksamheter. Välstrukturerade system innebär att man minskar riskerna med att olika typer av fel i informationssystem uppstår.

Förändringsbarhet - Förändringsbarhet är en av de viktigaste egenskaperna hos en systemarkitektur. Man måste kunna förändra informationssystem utan att det leder till omfattande okontrollerade följeffekter. Systemarkitekturen måste vara välstrukturerad, så att man kan göra ingrepp i enskilda system samt förändra olika systemsamband. Mna måste successivt kunna byta ut system och ersätta dem med nya.

Begriplighet - Systemarkitekturen får inte vara ett gytter av olika intrasslade informationssystem. Man måste kunna se var systemgränser går och vad som tillhör vad. Olika systemintressenter måste kunna förstå vad systemen gör och hur de hänger samman. Systemarkitekturen måste vara transparent. Detta är bla nödvändigt vid beslut om olika typer av förändringar av IS. För att systemarkitekturen skall vara begriplig räcker det inte att den är välstrukturerad. Den måste också vara dokumenterad och beskriven på ett tydligt sätt.

Samexistens mellan olika informationssystem - IS-arkitektur innebär strukturen hos organisationens samlade informationssystem. Att skapa god systemarkitektur innebär att man skapar möjligheterför att olika IS kan samexistera på ett ömsesidigt fruktbart sätt. Olika IS utbyter data emed varandra på ett kontrollerat sätt. genom att se till att fungerande systemsamband finns så undviker man att onödig redundans av data och bearbetning förekommer i olika system.

Ansvarstagande - Systemarkitekturen bör möjliggöra att man kan fördela ansvar för informationssystemen i organisationen. Detta kan gälla systemens handhavande, ekonomi och vidareutveckling. Intrasslande system och oklara systemgränser gör det svårt att tydligt fördela ansvar och kunna ta ansvar.

Teknikutnyttjande - Organisationens befintliga systrmarkitektur måste kunna fungera på den aktuella informationstekniska infrastrukturen. Olika IS måste kunna samexistera (utbyta data) även om de körs på olika tekniska plattformar. Olika informationssystem måste också kunna samnyttja IT-infrastrukturen. Även om informationstekniken kontinuerligt blir billigare är det givetsvis viktigt att se till att man uppnår ett kostnadseffektiv utnyttjande.

Front 20

Uppgift 1 (2 poäng)
Vad är informationssystemet i en informationssystemarkitektur?

Back 20

De olika delarna av organisationens informationhantering

Front 21

Uppgift 7 (2 poäng)
Vad innebär intern strukturering respektive extern strukturering inom arkitekturområdet?

Back 21

Med extern strukturering avses relationer mellan olika informationssystem. Med intern strukturering avses hur man delar upp ett infomrmationssystem i olika mindre beståndsdelar (t ex moduler). Gränsdragningarna mellan intern och extern strukturering av informationssystem är svår att göra och beror givetvis på vilken betraktelsenivå på system som man har.

Front 22

Uppgift 9 (2 poäng)
Definiera begreppet informationssystemarkitektur

Back 22

Informationssystemarkitektur är ett begrepp som avser att täcka hur man inom en organisation har strukutrerat datorbaserad information och informationshantering. Denna strukturering har ofta inneburit att organisationens informationshantering består av olika delar, dvs det vi kallar för informationssystem.
Med informationssystemarkitektur menas hur man inom en organisation fördelar information och informationshantering i olika informationssystem och därmed avgränsar dessa, samt även hur ansvar för detta fördelas.

Front 23

Uppgift 10 (2 poäng)
Definiera begreppet arkitekturstrategi.

Back 23

En arkitekturstrategi består av: Synsätt (inklusive olika begrepp och värderingar) på informationssystem och informationssystemarkitektur i organisationer, 2. principer och riktlinjer för hur man skapar en informationssystemarkitektur, 3. förebildlig beskrivning av informationssystemarkitektur (desig-/lösningsideal)
Dessa tre delar (tänkande, riktlinjer för tillvägagångsätt, förebild) går givetvis in i varandra.

Front 24

Genom IRM-konceptet vill man undvika ett antal konsekvenser när det gäller information och
informationshantering. Nämn, och beskriv, två av dessa.

Back 24

Undvika att information hålls arkiverad längre än nödvändigt. Vill inte att inaktuell information finns och används.
Undvika att användbar information ej utnyttjas trots att den finns tillgänglig.

Front 25

Ett viktigt resultat inom VBS-konceptet är att uppnå oberoende mellan informationssystem.
Det finns fyra olika typer av oberoende som är viktiga inom VBS. Vilka är dessa oberoenden
och vad innebär respektive oberoende?

Back 25

Funktionellt
Har uppnåts om verksamhetsfunktionen kan utforma och förändra den lokala informationen och dess hantering utan att andra verksamhetsfunktioner berörs

Tidsmässigt
Varje IS ska funka utan att andra IS är tillgängliga

Tekniskt
IS och dess samverkan kan frikopplas logiskt från tekniken

Utvecklingsmässigt
verksamhetens IS skall kunna utvecklas med olika verktyg

Front 26

I en verksamhet med flera olika informationssystem och det finnas olika typer av förhållanden
mellan systemen. Nämn fyra huvudsakliga förhållanden, eller relationer, som kan råda mellan
informationssystemet (4p). Positionera också förhållandena till begreppen samverkansgrad
och integrationsgrad (4p).

Back 26

Enhetliga: Har hög samverkansgrad och hög integrationsgrad

Sammankopplade: Har hög samverkansgrad och låg integrationsgrad

Samordnade: Har låg samverkansgrad och har hög integration

Oberoende: Har låg samverkan och har låg integration

Front 27

Inom IRM, VBS respektive PAKS finns det en del skillnader i synen på ett antal viktiga
aspekter inom systemstrukturering. Gör en jämförelse mellan de tre strategierna med avseende
på ”Det mest grundläggande”, ”Samverkansprincip” och ”Ansvar för informationssystem”.
Redovisa jämförelsen för en aspekt i taget.

Back 27

Grundarkitektur
IRM har centrala databaser och lokala applikationer
VBS har autonoma samverkande system
PAKS Autonoma, samverkande och (ibland) gemensamma komponenter

Det mest grundläggande
IRM-data,
VBS-ansvarsstrukturen
PAKS Verksamhetsprocesser

Ansvar för systemarkitektur
IRM-centraliserat, dataadministratör,
VBS-företagsledning
PAKS Samverkansbeslut mellan resurs-ansvarig, process-ansvarig och IS/IT ledning

Förändringsbarhet
IRM- Robusthet hos databaser och lättändrade applikationer, VBS-Följsamheet och systemoberoende
PAKS Kontrollbarhet i ändring genom generisk komponentstrukturering och autonoma enheter

Front 28

När man arbetar med arkitekturell matchning mellan verksamhetsarkitektur och IS-arkitektur
finns det ett antal centrala frågeställningar som behöver fokuseras. Ge exempel på sådana
frågeställningar för respektive område (verksamhetsarkitektur och IS-arkitektur) (4p). Vid
matchning av de två områdena finns det ett flertal designdimensioner att ta hänsyn till. Nämn
två av dessa (2p).

Back 28

Verksamhetsarkitektur
- Hur avgränsar vi verksamhetsmiljön?
- Hur definierar vi en verksamhetsdomän?

IS-arkitektur
- Hur definierar vi ett informationssystem?
- Vilka system har vi / skall vi ha?

Front 29

PAKS-konceptet bygger på inspiration från flera olika områden, bl a IRM och VBS. Nämn de
tre andra teoretiska hörnpelarna och förklara kortfattat vad dessa innebär.

Back 29

1.Process - fokuserar "horisontella" processer i verksamheten(vad som görs) istället för en vem som bestämmer.

2.Aktivitets - Kommunikativt handlande - Överföra beskrivningar av verkligheten

3.komponentsbaserad - objektorientering- sammanhålla data och dess funktionalitet till en helhet(objekt)

Front 30

Det finns två olika nivåer, som är viktiga att skilja på, när man pratar om systemarkitektur och arkitekturstrategi. Vilka två nivåer är det?

Back 30

Idealtypisk nivå: avses hur strategins ideala systemarkitektur är tänkt, vilket kan ses som en teoretisk förebild.

Implementeringsnivå. avser hur en IS-arkitektur faktiskt ser ut, hur den är strukturerad.

Front 31

Vad menas när system karaktäriseras som överintegrerade?

Back 31

Innebär att gränserna mellan systemen är diffusa och oklara, de är i för stor grad ihopbyggda med varandra

Front 32

Informationssystemarkitekturer omfattar inte datorer och deras samverkan. Vad kallas detta område?

Back 32

IT-arkitektur - vilket är sättet att organisera resurserna och komponenterna i ett datorsystem.

En arkitektur beskriver ingående komponenter och gränssnitten mellan dessa. IT arkitekturen kan avse datorsystem i betydelsen IT-infrastruktur då komponenterna består av olika hårdvara och gränssnitten av kommunikationsprotokoll. IT-arkitektur kan också avse uppbyggnaden inom en en dator eller ett i ett informationssystem, då komponenterna består av mjukvarumoduler och gränssnitten av standardiserade dataspecifikationer eller kommunikationsprotokoll.

Front 33

Uppgift 8 (2 poäng)
Vad är fokus i en IS-strategi respektive i en IT-strategi?

Back 33

IS-Strategi:
• Plan som skall styra vad man skall göra med IT
• Fokus på affärer, behov och användning av IT
• Bestämma IT-användning och IS-utveckling
Process
– Klargöra strategiska visioner, mål, behov och planer
– Analys och utvärdering av befintliga system
– Leta och bedöma nya, strategiska möjligheter baserade på IT
Resultat
– ”Shoppinglist of applications and projects”

Front 34

Uppgift 18 (6 poäng)
Verksamhetsarkitekt, lösningsarkitekt, mjukvaruarkitekt och infrastrukturarkitekt är roller som ofta är inblandade i arbetet med IS-/IT-arkitektur. Beskriv vad respektive roll har för ansvar i arkitekturarbetet. Beskriv dessutom vilket ansvar en enterprisearkitekturfunktion har i sammanhanget.

Back 34

Verksamhetsarkitekt
Definition
En verksamhetsarkitekt arbetar med verksamhetens processer, information och system i samverkan.
En verksamhetsarkitekts främsta målsättning är att hjälpa organisationen att möta nya omvärldskrav. Exempelvis fokuserar vissa verksamheter på snabba och tvära förändringar, medan andra fokuserar på stabilitet eller att hantera en krympande marknad.
Typiska frågor för en verksamhetsarkitekt är att beskriva och analysera verksamhetsprocesser, hur dessa kan förbättras, hur informationen hanteras, om informationskvaliteten är hög och om det finns systemstöd som stöttar verksamheten på rätt sätt.
Verksamhetsarkitekten ser till att den ena handen vet vad den andra gör. Hon eller han påminner ledningen om tidigare tagna beslut samt visar på konsekvenser vid tänkta förändringar.
En verksamhetsarkitekt bör vara väl bevandrad inom verksamhetens kontext – trender, händelser i omvärlden samt vad kollegor och konkurrenter i verksamhetsområdet håller på med.

Ansvarsområden
Verksamhetsarkitekten ansvarar för att visualisera företagets verksamhet med hjälp av olika modeller, både nuläges- och målbeskrivningar.
Han eller hon säkerställer sambandet mellan informationsflöden och verksamhetsprocesser samt att information och processer är organiserade ur verksamhetens perspektiv. Dessutom ansvarar verksamhetsarkitekten ofta för att kraven på IT-stöd utgår från verksamhetens behov.
En viktig uppgift för en verksamhetsarkitekt är att se till att startade initiativ är hanterbart små, har rätt avgränsning och kan återanvändas till hög grad. Denne hjälper dessutom till med att inom projekt och andra initiativ lyfta blicken från aktuell (och kortsiktig) leverans till helhetsperspektiv för att nå arkitekturmålen

Lösningsarkitekt
Definition
En lösningsarkitekt arbetar med att planera realiseringen av IT-lösningar baserat på verksamhetens behovsbild och med förutsättningar från existerande IT-tjänster i organisationen.
Lösningsarkitekten har fokus på att se till att återanvändning av funktionalitet sker samt att säkerställa att de företagsövergripande arkitekturprinciperna och riktlinjer kring standarder följs i den tekniska arkitekturen. En produkt eller
13
lösning står sällan ensam, utan är snarare oftast en del av en helhetslösning i en organisations arkitektur. Därför är den specifika lösningens gränssnitt mot omvärlden av största vikt för lösningsarkitekten. Lösningsarkitekten kan ofta sägas fokusera på lösningar som spänner över flera olika system.
En lösningsarkitekt har djup kunskap om de betydande kvalitetsattributen och kan balansera dem mot de funktionella kraven och bereda underlag för nödvändiga prioriteringar och kompromisser.
Lösningsarkitektens intresseområde är både att säkerställa det aktuella projektets framgång och möjligheten att förvalta lösningen samt att se till att företagets övergripande strategier följs..

Ansvarsområden
Lösningsarkitekten ansvarar för att IT-lösningar realiseras (ofta genom projekt) på ett korrekt sätt i enligt med verksamhetens krav och i förhållande till andra IT-lösningar samt att lösningen kan leva vidare under en lång tid. Lösningsarkitekten formulerar och säkerställer ofta även de icke-funktionella kraven.
Lösningsarkitekten ansvarar tillsammans med verksamhetsarkitekten för att säkerställa att de tekniska lösningarna utgår från och integreras med verksamhetsarkitekturen. Vid teknikval spelar lösningsarkitekten en viktig roll, inte bara för att ge ett funktionellt perspektiv utan även ett förvaltnings- och styrningsperspektiv.

Mjukvaruarkitekt
Definition
En mjukvaruarkitekt arbetar med att strukturera och designa mjukvaror så att de uppfyller både funktionella krav och de olika arkitekturella kvalitetskrav som ställs på systemen.
Beroende på mjukvaruarkitektens huvudsakliga inriktning så varierar huvuduppgifterna något, som följer:
Verkar i huvudsak inom ett enskilt projekt med uppgift att fokusera på projektets framgång med hänsyn tagen till verksamhetens uppsatta strategier och riktlinjer
Tar i huvudsak ansvar för en specifik produkt eller ett specifikt system inom en verksamhetsdomän och säkerställer livscykeln för det systemet inklusive förvaltning med mera
Mjukvaruarkitekten arbetar vanligen på en mer detaljerad nivå än lösningsarkitekten, varvid rollen kan ses som en specialisering av lösningsarkitektens.
På den detaljerade nivån ansvarar mjukvaruarkitekten för att realiserade komponenter inom t ex ett projekt, både ramverk- och verksamhetskomponenter, kan återanvändas och återföras till lösnings-arkitekturen.
En mjukvaruarkitekt är ofta en viktig medlem i ett utvecklingsteam med detaljerad kunskap om just den produkt eller det system som skall förändras eller utvecklas. Det är också en roll som i större utsträckning än övriga arkitektroller antas snarare än tilldelas, enligt agila självorganiserande principer.

Ansvarsområden
Mjukvaruarkitekten ansvarar för att mjukvaran hålls ihop och att den är i det skick den bör vara relaterat till sin position i livscykeln. I detta ingår att säkerställa att valda mönster används, samtidigt som det är av vikt att kunna jämka olika behov inom mjukvaran.
Ytterligare ett ansvarsområde är att säkerställa att mjukvaran är möjlig att installera, uppgradera, förvalta och övervaka samt att rätt kompetens för detta finns.
Ett annat område för en mjukvaruarkitekt är att agera så kallad technical lead. I detta ingår att utöva mentorskap för utvecklare i utvecklingsteamen.

Infrastrukturarkitekt
Definition
En infrastrukturarkitekt arbetar med att strukturera, dokumentera och föreslå den infrastruktur som matchar organisationens behov.
En infrastrukturarkitekt blir inblandad i de flesta IT-relaterade projekt men även för löpande drift och förbättringar. Infrastrukturarkitektur är en leverantörsfunktion i större utsträckning än övriga typer av arkitektur.
Med infrastruktur menar vi hårdvara, nätverk, tekniska plattformar och verktyg för systemövervakning med mera. Men den innefattar även en del mjukvara som blivit såpass standardiserad eller dold att den fungerar som en del av verksamhetens infrastruktur, såsom operativsystem, e-postserver, säkerhetslösningar etc. Infrastrukturarkitekten ansvarar för hur dessa infrastrukturkomponenter påverkar de olika kvalitetsegenskaperna (icke-funktionella kraven).
Infrastrukturarkitekten designar och optimerar de möjliggörande IT-infrastrukturerna.

Ansvarsområden
En infrastrukturarkitekt är ansvarig för infrastrukturens arkitekturella vyer, vilket innebär en konceptualisering av infrastrukturens komponenter för arkitekturens olika intressenter. Detta medför också att infrastrukturen blir tillgänglig för lösningsarkitekturen och kan bidra till enterprisearkitekturen.
Infrastrukturarkitekten är också ansvarig för hur olika mjukvara överlämnas, driftsätts och övervakas i driftorganisationen, t ex enligt processer såsom ITIL:s.
En infrastrukturarkitekt säkerställer att organisationen har rätt IT-infrastruktur för verksamhetens syfte, samt att infrastrukturen hålls uppdaterad i en lagom takt för organisationens behov. Vidare säkerställer infrastrukturarkitekten också att tillämpliga styrmodeller finns uppsatta, samt tillhandahåller dokumentation av infrastrukturen.

Enterprisearkitekturfunktionen
Definition
Enterprisearkitekturfunktionen (EA-funktionen) ansvarar för att säkerställa det holistiska arkitekturperspektivet i den gemensamma enterprisearkitekturen för att leverera värde till organisationen och för de beslut, riktlinjer, mallar, verktyg, metoder, principer och styrmodeller som används för att bedriva arkitekturarbetet.
En enterprisearkitektur är ingen isolerad företeelse. I själva verket uppstår en väl exekverande enterprisearkitektur när samspelet fungerar mellan de roller som ansvarar för att utveckla och förvalta arkitekturen, d v s verksamhets-, lösnings- och infrastrukturarkitekter och de roller som äger och använder arkitekturen. EA-funktionen tillhandahåller stödjande strukturer för ett bra samspel och interaktion dels mellan de roller vi definierar i detta dokument men också med övriga arkitektroller och intressenter.
Beroende på verksamhetens typ och organisationens storlek kan ansvaret för enterprisearkitekturen ligga hos en för ändamålet avsedd grupp eller skötas genom ett samarbete mellan de olika arkitekterna i organisationen.

Ansvarsområden
Syftet med EA-funktionen är att säkerställa att IT totalt sett stödjer organisationens strategiska affär och att IT-stödet är byggt på ett sådant sätt att det är förberett för framtida förändringar i affärsmodeller och nya verksamhetskrav. EA-funktionen säkerställer att IT-stödet realiseras på ett effektivt och långsiktigt hållbart sätt.
EA-funktionen ansvarar för att verksamheten får hög effekt/nytta av sina system som helhet, att man har en övergripande strategi för framtida funktioner och IT-investeringar samt att verksamhetens IT-arkitektur är kostnadseffektiv. EA-funktionen ansvarar för att balansera mål och medel, det vill säga att företaget får ut maximal nytta av de pengar som investeras inom IT.

Front 35

Uppgift 6 (2 poäng)
Vilka två huvudsakliga delar/områden kan en IT-infrastruktur sägas bestå av?

Back 35

1. Hårdvara i form av datorer, nät och perferiutrustning
2. Basprogramvara, dvs operativsystem och liknade typer av grundläggande programvara.

Front 36

Uppgift 14 (6 poäng)
Inom IRM-konceptet ses information som en resurs. Med den synen på information följer några viktiga grunder för hur information skall hanteras. Vilka är dessa, och vad innebär respektive grund?

Back 36

1. Planeras med hjälp av datamodellering.
Denna typ av ansats bygger på att data och datastrukturen i en verksamhet utgör grunden för de informationssystem som skall stödja verksamheten. Anledningen till detta är att datastrukturen anses vara relativt stabil över tiden. Genom att skapa en modell av verksamheten strävar man efter att renodla innehåll och betydelse av begreppen samt att därigenom minska antalet begrepp
2. Anskaffas en gång vid källan.
Argumentet för data/programoberoende är främst att förändringar i data kan göras utan att samtliga applikationer måste förändras eller att man riskerar att programlogiken rasar samman vid sådana förändringar.
3. Lagras på ett sätt som möjliggör att alla kan nå information vid behov.

Front 37

Uppgift 7 (2 poäng)
Inom VBS är det viktigt att uppnå oberoende mellan informationssystem. Nämn två
huvudsakliga effekter man vill uppnå med oberoendet.

Back 37

Funktionellt oberoende - Innebär att verksamhetsfunktionen själv kan fatta beslut kring hur informationen skall bearbetas, utsökas, sammanställas och presenteras, insamlas, förvaltas och användas. En hög grad av funktionellt oberoende har uppnåtts om verksamhetsfunktionen kan utforma och förändra den lokala informationen och dess hantering utan att andra verksamhetsfunktioner berörs.

Tidsmässigt oberoende - Innebär att varje informationsystem kan fungera utan att andra system är tillgängliga. Lokal information skall kunna nås och sambandsinformation skall kunna sändas och mottagas vid varje tidpunkt. INformationssystemen skall även kunna utvecklas och förändras oberoende av tillgängligheten i andra system.

Tekniskt oberoende - menas att informationssystemen och dess samverkan kan frikopplas logiskt från tekniken. Det är då möjligt att använda olika typer av teknisk utrustning samt att byta utrustningstyp utan att andra informationssystem påverkas. Vidare skall sambandsinformationen kunna tas bort, läggas till eller förändras utan att kommunikationen skall behöva tekniskt. På samma sätt skall byte av teknik för meddelandesamverkan (tex införa ett separat meddelandehanteringssystem) inte påverka sambandsinformationen.

Utvecklingsmässigt oberoende - Innebär att verksamhetens informationssystem skall kunna utvecklas med olika verktyg.

Front 38

Uppgift 19 (6 poäng)
Vad har en verksamhets vision för roll i arbetet med strategiutveckling? Beskriv sammanhang och förklara ett antal grundläggande roller/syften för visionen i strategiutvecklingen.

Back 38

Visionens roll i strategiutveckling
• För ihop människor runt en gemensam målbild
• Samordnar individerna
• Utgör ett beslutsstöd
• Bygger grunden för affärsplaneringen
• Underlättar kommunikation
• Utmanar det bekväma nuläget
och utvecklar energi
• Gör avvikande beteenden tydliga

Front 39

Uppgift 12 (6 poäng)
Ett viktigt resultat inom VBS-konceptet är att uppnå oberoende mellan informationssystem. Det finns fyra olika typer av oberoende som är viktiga inom VBS. Vilka är dessa oberoenden och vad innebär respektive oberoende?

Back 39

1. Funktionellt oberoende, vilket innebär att verksamhetsfunktionen själv kan fatta beslut kring hur information skall bearbetas, utsökas, sammanställas och presenteras, insamlas, förvaltas och användas. En hög grad av funktionellt oberoende har uppnåtts om verksamhetsfunktionen kan utforma och förändra den lokala informationen och dess hantering utan att andra verksamhetsfunktioner berörs. 2. Tidsmässigt oberoende innebär att varje informationssystem kan fungera utan att andra system är tillgängliga. Lokal information skall kunnas npås oc sambandsinformation skall kunna sändas och mottagas vid varje tidpunkt. Informationssystemen skall även kunna utvecklas och förändras oberoende av tillgängligheten i andra system. 3. med Tekniskt oberoende menas att informationssystem och dess samverkan kan frikopplas logiskt från tekniken. Det är då möjligt att anvönda olika typer av tekniskt utrustnung samt att byta utrustningstyp utan att andra informationssystem påverkas. Vidare skall sambandsinformationen kunnas tas bort, läggas till eller förändras utan att kommunikationen skall behöva förändras tekniskt. På samma sätt skall byte av teknik för meddelandesamverkan (t ex införa ett separat meddelandehanteringssystem) inte påverka sambandsinformation. 4. Utvecklingsmässigt oberoende innebär att verksamhetens informationssystem skall kunna utveklas med olika verktyg.

Front 40

Uppgift 17 (6 poäng)
Inom SOA-konceptet finns ett antal grundläggande principer. Lösa kopplingar mellan tjänster (services) är en sådan princip. Nämn ytterligare tre grundläggande principer och beskriv kortfattat vad respektive princip innebär.

Back 40

Princip 1
Loose coupling
– No hard dependency on each other
– Fast and easy way of creating ad-hoc applications
Loose coupling => fault tolerance
Princip 2
• Service encapsulation
– Wrap existing resources
– Extend the life span of the existing applications
– Preserve your investment
Princip 3
• Service contract (interface independence)
– A contract provides information to a service client (service consumer) how to access and invoke a service
– A contract is the only document/information that a service client needs in order to invoke a service
Princip 4
• Service as a black box
– Service hides complexity and implementation from a service consumer
– It makes it easier to replace the service implementation
Princip 5
• Service reusability
– Create your services in a way that support reusability
• Find the right granularity
• During development put yourself in the service consumer’s shoes
Princip 6
• Service discoverability
– There should be a way to search a collection of services

Front 41

Uppgift 12 (6 poäng)
Nämn två internationellt välkända arkitektuella ramverk (inte arkitekturstrategier som IRM och VBS) och beskriv kortfattat hur respektive ramverk är uppbyggt.

Back 41

ZACHMAN “A framework for information systems architecture” - Zachman proposed a set of models for specifying information systems and their context. !!!The set of models proposed by Zachman are ordered on two axes. On the horizontal axis are a set of six aspects: data, function, networkds, people, time and motivation. These description types answer six fundamental questions; what, how, where, who, when and why. On the vertical axis are a set of perspectives, relating to the stakeholders posing the question. The first five rows include the planner, the owner, the designer, the builder and the sub-contractor. The sixth row covers the final product of the enterprise system and is labeled the functioning enterprise. Altogether, the framework thus provdes thirty six cells from which an enterprise could be understood and described. The detailed syntax and sematnics of the different models populating the cells are not given by Zachman, but are instead passed on to the user. The Zachman framework does not provide concrete guidance for the process of enterprise architecting. The Zachman framework is not directed at any special kind of organization, but the language implies that Zachman mainly considered commercial enterprises when devising the framework. The framework is still one of the most commonly referred to approaches to enterprise architecture.

TOGAF - The Open Group Architecture Framework - does not go into great detail with respect to syntax and sematnics of models. On an abstract level, it is suggested that there are four “kinds” of architectures, namely business architecture, information systems architecture and technical architecture. Of thses, informaiton systems architecture is divided into data and applications architecture. These “kinds” of architectures can be further partitioned into various views, but the TOGAF does not provide significant guidance on what these views should look like. !!!The process is constituted of nine steps. In the first step, organizational, administrative and scoping issues are set up. In the second step, the purpose, or vision, of the architectural activities is articulated. In the third, fourth and fifth steps, the current and target business architecture, informations systems architecture and technology architecture are moodeled respectively. In the sixth and seventh step, a plan for migration to the target architecture is created, and in the eighth step, the execution of this plan is supervised. In the final step, a process for managing changes to the architecture is set in place.

Front 42

Uppgift 11 (2 poäng)
Vad är det absolut mest grundläggande inom Information Resource Management respektive inom Verksamhetsbaserad systemstrukturering?

Back 42

Man kan säga att IRM och VBS följer två skilda huvud metaforer för informationssystem i organisationer. IRM följer en avbildningssyn. Informationssystem(och då dess databas) i organisationer ses som en avbild (modell) av verkligheten. Istället för att titta på verkligheten kan man titta på dess avspegling i databasen.

VBS baseras på informationssystems roll för informationsförsörjning. Informationssystem uppfattas att ha funktioner för att behandla information och föse verksamhet med information

Inom IRM betonas att informaitonssyemet skall ge en korrekt bild av verkligheten. Inom VBS betonas att informationssystem skall utvöra informationssförsörjande funktioner i verksamheten.

Front 43

Uppgift 11 (2 poäng)

Vid arkitektuell matchning mellan verksamhetsarkitektur och IS-arkitektur finns det ett flertal viktiga designdimensioner att ta hänsyn till. Nämn två sådana designdimensioner.

Back 43

Autonomt/decentralt ← Ansvar/befogenhet/makt → Heteronomt/centralt

Integrerat ← Funktionellt/aktivitet → Oberoende

Globalt ← Rummet/platsen/geografi → Lokalt

Stabilt/effektivt ← Dynamik/rationalitet → Föränderligt/flexibelt

Homogent ← Kultur/språk/målbild/referensram → Heterogent

Standardiserat ← Formalisering → Unikt/differentierat

Samlat ← Spridning → Utspritt