Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
71 Cards in this Set
- Front
- Back
- 3rd side (hint)
|
Domängenerella mekanismer |
Uppmärksamhet, planering och exekutiva förmågor. Minne.
Utvecklingsproblem i språk berorntroligtvis på WM-problem. |
|
|
|
Grammatik |
Regler för hur morfem bildar ord ich meningar. Morfem och Lemma. |
|
|
|
Morfem |
Minsta betydande del, bildas av fonem. |
|
|
|
Lemma |
Ordform, klass, syntax, semantik, men ej morfem och fonem. |
|
|
|
Syntax |
Satslära |
|
|
|
Orografi |
Teckenhantering (stavning, skiljetecken, gemener och versaler) verkar vara före lexikal vid talförståelse. |
Roll vid talförståelse |
|
|
Fonologi |
Språkljudens funktion. Fonem och prosodi. |
|
|
|
Fonem |
Språkljud, minsta betydelseskiljande del. Beror på vilket ord det ingår i (koartikulering, topdown- och bottomup-problem) Svårighet att kategorisera är vanlig orsak till tal- och läsproblem. Allofon: fonemvariant som ej ändrar semantik trots varierat uttal. |
|
|
|
Implicit Prosody Hypothesis |
Intonation, rytm och dynamik.
Viktigast vid tal, dock inre röst vid läsning. Hjärnaktivitet motsvarar den vid uppfattning av talat språk.
Prosoditräning ökar läsförståelse - allmänna färdigheter eller prosodin i sig. |
Prosoditräning |
|
|
Pragmatik |
Menad mening.
Figurativt språk avänder samma hjärnregioner som bokstavligt + inferior frontal gyrus.
Metaforinterferens: längre tid att bedöma bokstavlighet i metafor än kontrollmeningar. |
Figurativt språk använder...? Metaforinterferens |
|
|
Latent semantisk analys |
Ords betydelse baserad på relation med andra ord. |
|
|
|
Constitution - integration |
Aktiverar relevanta egenskaper i en metafor, inhiberar irrelevanta. |
|
|
|
Konceptuell metafor |
Abstrakt fenom grundad i konkret |
|
|
|
Frusen metafor |
Inbyggt i språket, vi tänker inte på att det är metaforiskt. |
|
|
|
Common-ground |
Social gemensam förståelse.
"Min kompis..." För att alla ska vara delaktiga.
Mentaliseringstest som för hund.
Störs av krävande uppgifter.
Använder mer egocentrisk heuristik med vänner pga överskattat commonground.
Gynnsamt att fokuser på egen information så att den kan kommuniceras, i samtal. |
När störs det? När är det gynnsamt? |
|
|
Process språkförståelse |
Ta in språkstimuli Segmentering Analys av lemma, kontext och semantik (ord, mening och samlat) Parsing |
|
|
|
Språkstimuli |
Multimodalt (McGurk) Avkoda: bara språk och mental representation |
|
|
|
Segmentering |
Delar upp "kontinuerligt" ljud i ord, stavelser och fonem. Känner igen ord, aktiverar lexikon och väljer lämplig representation. |
|
|
|
Parsing |
Strukturanalys av meningar.
Seriell eller parallell bearbetning. |
|
|
|
Seriell parsing |
Syntax först, ex. Garden path model, eller semantik först.
Andra används om första ej funkar, andra påverkar aldrig första.
Bottom-up: varje del för sig, sätts ihop på slutet. |
Bottom up eller top down? |
|
|
Garden path model |
Initialt fixerad syntax, minimal attatchment och late closure.
Brister: Kan vara flexibelt, andra processer tas ej med, engelskfokus, testsvårigheter (när börjar semantiken?) och inkorrekta syntaxantaganden kan ske vid komplexitet. |
5 brister |
|
|
Parallell parsing |
Syntax och semantik samtidigt.
Top-down: sätter ihop allt samtidigt.
Constraint-based model. |
|
|
|
Constraint-based model |
Förståelse baserad på erfarenheter.
Mer känslig för vanliga fraser.
För varje ord minskas antalet möjliga tolkningar.
Verb bias: verb som kan funka i flera syntaxstrukturer, men vanligast i 1 så tror det är det.
Flexibel och effektiv.
Brister: oklara prediktioner och vissa evidens stödjer även GPs andra fas (semantiska). |
2 brister |
|
|
Forskningsmetoder språkförståelse |
Lexikala beslut: Riktigt ord eller ej? Ofta mäts samband mellan fonologisk, ortologisk och semantisk förmåga.
Rapid Automatized Naming task: matcha ortografiskt med fonologiskt (läs högt) snabbt. Korrelerar med ex. Matematisk förmåga.
Mycket engelskfokus! |
|
|
|
Eventuell påverkan språkförståelse |
Bottom-up: brus/energetic masking (mer auditivt än visuellt)
Top-down: Kognitiv överbelastning/informational masking, schema, kultur heuristik, inferens, common-ground och prediktion. |
Kiskhicp och b |
|
|
Schema |
Samling kunskap om visst sammanhang, fokus mot avvikelser. |
|
|
|
Kulturell variation språkförståelse |
Dialekt, kontext, schema, förväntningar. Individuellt eller ej |
|
|
|
Heuristik |
Kognitiva genvägar. "System 1"
Kan ignorera stav- och syftningsfel. GOOD ENOUGH.
Krävande kognition (algoritmer) används vid missförstånd eller då djup krävs. |
|
|
|
Inferens |
Slutsatser trots ofullständig information.
Mer då talare ej använder modersmål.
Logisk inferens: ordens betydelse (äpple = en frukt)
Bridging/backward: meningar binds samman med tidigare
Elaborativ: kunskap om världen läggs till (ex. Förutsägande/forward inferens)
Flexibilitet: passivt och automatiskt så länge det fungerar (minimalistiskt) men mer sammanhangsbildande processer om det krävs (constructionist approach). |
3 typer och 2 metoder beroende på komplexitet Mer då? |
|
|
Prediktion |
Lexikal: ord aktiverat innan presentation Graderad: egenskap (ordklass, semantik) aktiverat innan presentation |
Lexikal och graderad |
|
|
Talförståelse |
Tal nära musik.
Transitiva stimulus: 10 fonem/sekund, försvinner inom 50 ms. Bottom-upproblem.
Analys av dialekt: indexikal (personidentifering) och lexikal-semantisk (ordidentifikation).
Motorsystem kan hjälpa till (ex. Mima). |
Hur fungerar det? Hur analyseras dialket? Vad kan hjälpa? Vad är det likt? |
|
|
Jämförelse tal och musik |
Båda sorterar och förstår meningsfulla ljud.
Fågelsång och språk evolutionärt släktskap?
Visst neurokognitivt överlapp då krävande uppgifter inte ges (superior temporal gyrus). Broca's area (inferior frontal gyrus) mer aktivt vid tal.
Mer semantisk analys och kategorisering vid språk: Lexikal bias, phonemic restoration effect. |
|
|
|
Lexikal bias |
Preferens för riktiga ord, ganongeffekten. |
|
|
|
Ganongeffekten |
Lexikal process påverkar fonologisk och oklara fonem uppfattas som ord. Pga lexikal bias. |
|
|
|
Phonemic restoration effect |
Förstår "trasiga" ord med hjälp av kontext. |
|
|
|
Läs- vs. Talförståelse |
Generell kunskap krävs vid läsning: ex. Läsriktning. Statisk information och mindre brus vid läsning. Grammatik viktigare vid läsning.
Dubbel dissociation neuropsykologiskt Mer komplex processväg. Visual word form area delas med syn och aktiveras mer vid läsning än lyssning. Läsning biologiskt sekundär, miljöberoende. |
|
|
|
Läsförståelse (förrutom vs tal) |
Första och sista bokstaven viktigast, oklart varför.
Word superiority effect: Bokstav hittas lättare i riktiga än nonsensord.
Ortografiska grannar inhiberar mindre vanliga, faciliterar mer vanliga ord. |
Ortografiska grannar. Word superiority effect. Viktigaste bokstäverna. |
|
|
Ögonrörelser vid läsning |
Saccade: snabba ögonrörelser (20-30 ms, ca. 8 bokstäver). Ballistic - går bara åt ett håll.
Perceptuellt spann: bokstäver runt fixerade som effektivt kan ses.
Fixering: 250 ms, längst för ovanliga ord och ord precis efter (spillover effect).
De som ej fixeras är ofta vanliga, korta, funktionsord (ex och, i) och förutsägbara.
(Läsa om teorier?) |
Soe, ps |
|
|
3route model (kolla ledtråd först) |
Talförståelse - produktion
1. Lexikal-semantisk: ord och dess betydelser. 2. Lexikal ickesemantisk: känner igen fonem, använder kända ord, urskiljer ord från nonsensord men förstår ej betydelse, används oftast. 3. Icke-lexikal: upprepar ord utan att känna igen, kan ej skilja på nonsensord och riktiga, förstår ej syntax eller semantik.
Nivå beror på förmåga och krävd förståelse. |
|
|
|
Orddövhet |
Ej tillgång till 1. I 3-route model. |
|
|
|
Transcortical sensory afasi |
(lik Wernicke's afasi)
Främst tillgång till 3. Kan ej urskilja nonsens ord från riktiga, kan ej förstå innebörd av ord. |
|
|
|
Djup dysfasi |
Problem med samtliga i 3route model.
Pga fonologiska svårigheter. |
|
|
|
Dual route cascade model |
1. Semantisk väg medräknad 2. Ortografiskt och fonologiskt lexikon, men ej semantiskt. 3. Endast matchning grafem - fonem (problem då samma grafem kan ge olika fonem, ex. "K").
Läskunnighet antas bero på läs-specifika kognitiva mekanismer.
Regularity: följer ofta regler om matchning av fonem-grafem. Språk med hög ger mer användning av 3.
(Högläsning) |
Läskunnighet.
Vad påverkar användning (kan ställas mot den andra modellens variabel). |
|
|
Grafem |
Minsta enhet av skrivet språkljud |
|
|
|
Connectionist-triangle model |
1. Ortografi → Fonologi. Snabbt, regelbunda ord. 2. Ortografi → Semantik →Fonologi. Långsamt, oregelbunda.
Läskunnighet antas bero på generell kognition, då det uppstod sent evolutionärt. Ex. Visuell bearbetning, evidens för.
Consistency: hur väl språkljud matchar liknande stavning (mer evidens än regularity)
Högläsning. |
Läskunnighet Variabel |
|
|
Ortografisk (surface) dyslexi |
Förlitar sig på att matcha grafem och fonem, vilket blir till problem vid oregelbundenhet. Kan ej använda något lexikon - stämma av fonologiskt, ortografiskt och semantiskt.
Dual route: 1. och 2. begränsade.
Connectionist-triangle model: semantiskt system nedsatt (mer evidens). |
|
|
|
Fonologisk dyslexi |
Nedsättning vid okända ord (alla har typ det vid helt nya ord, nya språk).
Dual route: 3 begränsat. Connectionist-triangle model: generell fonologisk nedsättning (mer evidens) |
|
|
|
Semantisk dyslexi |
Kontroversiellt.
Blandar ihop med ord inom samma kategori (äpple → banan).
Dual route: kan ej förklara, därför djup dyslexiker använder mer hgr än vtr hemisfer (evidens talar mot det).
Connectionist-triangle model: Generell fonologisk nedsättning som kräver att semantiken används mer. |
|
|
|
Whorfianism |
Tankar påverkas av språket.
Lingvistisk relativism: Språk är vägledande. Svag whorfianism. Troligen; hundar och spädbarn utan språk kan enkel aritmerik. Ord kan dock förenkla kategorisering av nyanser.
Lingvistisk determinism: Språk är nödvändigt. Stark. |
Lingvistisk relativism och determinism |
|
|
Andra djurs tankar |
"Nej": Tanke och språk oseparerbart. Propositionella attityder (intention, vilja, tro) anses kräva språk.
"Ja": Tänkande behöver språk men det behöver ej vara mänskligt. Begränsat till aktiviteter; ätbart, farligt ex. |
Propositionella attityder |
|
|
Teorier om språkproduktion |
Weaver++ och Spreading activation.
Båda underskattar generella mekanismer: Minne (chunking), uppmärksamhet och exekutiva förmågor (inhibering av felsägningar)
Stöd för båda, men mest Weaver++: kombination, viss interaktion kan ske främst vid låg kognitiv belastning. |
Underskattar, stöd |
|
|
Weaver++ |
Seriell och feedforward: koncept →lemma→morfem→fonem→motorsystem
Tar hänsyn till krävd planering.
Förklarar "på tungan", starkast effekt vid ovanliga ord.
Neurovetenskapliga evidens: språkbearbetning sker i specifika interagerande regioner.
Brister: tar ej upp meningar, viss interaktion sker, eventuellt är lemma överskattat. |
Evidens.
Tar ej upp...
Viss ... sker. |
|
|
Spreading activation |
Parallell: Lexikal + semantik + fonologi
Relaterade ord/koncept samaktiveras → Snabbare användning (priming). Väljer det med högst aktivering, vilken sjunker efter användning.
Hjälper till att förstå resonemang; förutser vad som ska sägas.
Involverar bottom-up-feedback.
Förklarar felsägningar: ord ofta lika både fonologiskt och semantiskt (mixed error) och riktiga (lexikal bias).
Anticipatory/förväntan och preservation/bevarande: Ljud kommer tidigare respektive senare än det ska.
Brister: utelämnar interaktionsvariation (ex. Högre utan kognitivt load och då fel görs (?)) |
A och P.
Bf.
Vilka ord sägs fel?
Iv |
|
|
Anomi |
Nedsatt förmåga till namngivning av objekt.
Weaver++: fonologisk nedsättning (påverkar då ej semantik) eller semantisk nedsättning som sätter stopp. Neurologiska evidens.
Spreading activation: integrerande nivåer kan störa varandra. Experimentiella evidens. |
|
|
|
Talproduktion |
Mer krävande än förståelse: syntax-priming, preformulering. Grice's maximer, audience design, prosodi, gestikuleringar och diskursmarkörer.
Delvis överlapp med talperception. |
|
|
|
Syntax-priming |
Använder liknande syntax som just hörts, framför allt om det är överaskande, eftefsträvar samma nivå. |
|
|
|
Preformulering |
Använder fraser som används mycket förrut, underspecificerar ofta. |
|
|
|
Broca's och Wernicke's areor |
Ej så distinkta som traditionellt sett. Afasi-patienter har ofta skador i flera regioner och generella problem. Broca's area involverat i aktivering och ej produktion av ord. Forskare oense om exakta regioner. |
|
|
|
Grice's maximer |
Kvalitet, kvantitet, relevans (onödig, går in i de andra?), och stil (förståeligt) Inte alltid det används... |
|
|
|
Audience design |
Common ground, målgrupp och feedback.
Påverkas av minne, kognitivt överflöd, tidspress, lyssnarens uppmärksamhet. |
Påverkas av |
|
|
Gestikulering |
Förbättrar talförmåga. Mer informativt, (trots samma frekvens), då lyssnaren ser. Ökar vid minskad common ground eller då lyssnaren behöver förtydligande. |
|
|
|
Prosodi |
Talad och gestikulering (läs när gestikuleringar används) |
|
|
|
Diskursmarkörer |
Avstämning och förtydliganden |
|
|
|
Skillnader skrivande från tal |
Finns kvar längre Långsammare återkoppling Formellt mer Tydligare behövs Tecken istället för prosodi Planeringstid mer |
|
|
|
Arbetsminne vid skrivande |
Ffa CE viktigt. Nedsatt kan ge Dysexekutiv agrafi; försämrad grammatisk förmåga.
Subverbal artikulering begränsad: försämrad transkribering, kopiering, multistavelseskrivning och skrivning av långa meningar.
Visuspatiala skissblocket; spatial och visuell del involverad. Främst konkreta ord. Grafemisk buffer: ortografiskt arbetsminne, bokstäver och dess ordning i ett ord precis innan de skrivs. |
|
|
|
Skrivprocess |
1. Planering: Idé, centralexekutiva, visuspatiala skissblocket. 2. Översättning: idé →ord. CE, FL. Längst tid. 3. Programmering/transkribering: ord →skrivna ord. CE, VSS. 4. Revidering: kontrollerar och rättar ev. fel. Kortast tid. Läsning CE, FL. Rättning VSS. |
Tid |
|
|
Dysexekutiv agrafi |
Grammatiska problem pga nedsatt CE, skada i frontallob. |
|
|
|
Koartikulering |
Fonem beror på i vilket ord det ingår. |
|
|
|
Allfon |
Fonem som trots olika uttal inte ändrar odets betydelse. |
|
|
|
Minimal attatchment - konflikt? |
Konflikt mellan minimal attatchment och late closure väljer då ma.
Föredrar så enkel struktur som möjligt, där orden förväntas binda tillbaka till de som precis tagits upp; "The teacher told the children the ghost story that she knew would frighten them.""The teacher told the children the ghost story had frightened that it wasn't true." |
|
|
|
Late closure |
Ord refererar bak till senaste orden och inte längre bak. 'The spy shot the daughter of the colonel who was standing on the balcony.' Enligt late closure borde det vara colonel som står på balkongen, men ofta förstås det att det är dottern. |
|
