Sem - Prospects For The Welfare State

Front 1

DEL 1
Assar Lindbeck nämner i sin artikel att Välfärdsstaten har åstadkommit både “effektivitetsvinster” och lyckats med omfördelningsambitioner. Ge exempel på vad Assar menar med effektivitetsvinster. (KF)

Back 1

Ett är att minska inkomstskillnaderna mellan individerna, detta då genom olika sociala försäkringar med kopplingar till arbetslöshet, temporärar eller tillfälliga sjukdomar/handikapp. Detta är viktigt därför att det finns välkända brister i frivilliga försäkringar (privata) eftersom det tenderar att lämna en stor del utav befolkningsgrupper utanför viktiga sociala försäkringar. (Det Assar menar är att om folk inte kan känna sig trygga så kommer folk inte kunna bidra lika och på så sätt kommer samhället att försämras)
Den andra grundläggande effektivitetsvinst som kan fås utav välfärdsstaten är att staten subventionerar och tillhandahåller olika typer av mänskliga tjänster vilket leder till ökade investeringar i humankapital(Humankapital är människors utbildning, färdigheter, talanger samt kompetenser, även hälsa räknas in ibland).

Front 2

DEL 2
Assar Lindbeck nämner i sin artikel att Välfärdsstaten har åstadkommit både “effektivitetsvinster” och lyckats med omfördelningsambitioner. Ge exempel på vad Assar menar med effektivitetsvinster. (KF)

Back 2

En viktig förklaring för svårigheten i investeringar i humankapital är på grund av begränsad betalningsförmåga. Kommer en investering i humankapital löna sig för ett land och hur lång tid kommer det ta innan dem har möjligheten att betala tillbaka? Detta blir därmed ett låna med humankapital som säkerhet. En annan förklaring till underinvesteringen i humankapital är att individen inte tar hänsyn till de positiva externa effekter som sådana investeringar.

Front 3

DEL 1
Assar menar också att under den tiden då Välfärdsstaten byggdes upp så var förhållandena speciellt gynnsamma för att sådana sociala experiment skulle lyckas. Vilka faktorer nämner Assar som speciellt fördelaktiga i Sveriges fall? (LF)

Back 3

Demografin var god under de första decennierna efter andra världskriget i meningen att andelen äldre var ganska låg men som vi vet är detta inte längre fallet och demografi kommer att förvärras ytterligare i framtiden till följd av låga födelsetal och ökad livslängd. Alltså en anledning var att vi inte hade så många pensionärer förr. Men det är en öppen fråga hur viktig denna mekanism är, trots allt, liknande demografiska utvecklingen har skett i länder utan genomarbetade välfärdssystem arrangemang, såsom ett antal länder i Sydostasien.
Den låga arbetslösheten i Västeuropa under de första decennierna efter andra Världskriget bidrog också till den ekonomiska bärkraft välfärdsstaten upplevde under den perioden.

Front 4

DEL 2
Assar menar också att under den tiden då Välfärdsstaten byggdes upp så var förhållandena speciellt gynnsamma för att sådana sociala experiment skulle lyckas. Vilka faktorer nämner Assar som speciellt fördelaktiga i Sveriges fall? (LF)

Back 4

Dessutom, under de första decennierna efter andra världskriget, var reallönerna tillräckligt låga för att göra det ganska lätt att skatte-finansiera tillhandahållandet av arbetsintensiva tjänster såsom som utbildning och äldreomsorg.
Slutligen har den moderna välfärdsstaten traditionellt varit en "nationellt projekt". Den blygsam nivå av internationella ekonomiska beroende under de första decennierna efter Andra världskriget innebar att de internationella komplikationer som behandlar välfärdsstaten arrangemangen var blygsamma.
Sverige också en relativt oförstörd infrastruktur som gjorde att vi inte behövde satsa på att återuppbygga vårt samhälle.

Front 5

DEL 1
Välfärdsstaten leder automatiskt till en grad av beskattning. Detta leder i sin tur till höga marginaleffekter när människor går från bidrag till beskattat arbete. En annan negativ effekt är det s.k. ”moral-hazardproblemet”. Förklara kort vad marginaleffekter innebär samt vad ”moral-hazardproblemet” är. (KF)

Back 5

Marginaleffekt är ett begrepp som kan definieras på flera sätt, dels som skillnaden mellan bruttoinkomst och den disponibla inkomstens ökning, och dels som återstående konsumtionsutrymme (den delen av lönen som individen själv får behålla) efter skatter, avgifter (arbetsgivaravgift, sociala avgifter), transfereringar (olika bidrag) och nödvändiga avgifter (arbetsresor, barnomsorg m.m.). Även sparande och den skatt på sparande som tillkommer kan inkluderas i beräkningen av marginaleffekten.
Det moraliska dilemmat innebär att man utnyttjar det bidragsystem som finns jämfört med vad dessa system var tänkta att användas för. Det moraliska dilemmat tar ofta formen av ett fullständigt tillbakadragande från arbetsmarknaden åtminstone under en period. Den senare typen av beteendejustering verkar vara särskilt vanligt i fråga om arbetslöshetsförsäkringen, sjuklön försäkring, förtidspensioner och förmåner för föräldrar att stanna hemma för att ta hand om sjuka barn.

Front 6

DEL 2
Välfärdsstaten leder automatiskt till en grad av beskattning. Detta leder i sin tur till höga marginaleffekter när människor går från bidrag till beskattat arbete. En annan negativ effekt är det s.k. ”moral-hazardproblemet”. Förklara kort vad marginaleffekter innebär samt vad ”moral-hazardproblemet” är. (KF)

Back 6

Det moraliska dilemmat handlar om att: varför ska jag ta ett deltidsjobb och öka min marginalinkomst med 1000kr istället för att ta bidrag. Dillemat innebär att man antingen kan välja mellan mindre generösa bidrag och på så sätt förhindra ett överutnyttjande av bidragssystemen, men då finns det risk för att människor i behov, av hjälp blir utan. Eller så kan vi ha höga bidrag men då får man leva med att systemen blir överutnyttjade av människor som erhåller stöd i situationer när de egentligen inte behöver det vilket kanske kan leda till en överbelastning av välfärdssystemet.

Front 7

DEL 1
Assar Lindbeck har skrivit mycket om s.k. ”sociala normer” och att förändrade sådana kan undergräva välfärdsstaten. Förklara vad sociala normer är och hur de kan påverka välfärdsstaten negativt. (KF)

Back 7

I princip fyra metoder tycks vara tillgängligt för att mildra problemen med det moraliska dilemmat i samband med välfärdssystemets arrangemang:
(1) Starkare incitament till arbete genom mindre generösa förmåner och lägre skattesatser (2) Strängare kontroller
(3) Försök att direkt påverka sociala normer
(4) En förskjutning från subventioner av icke-arbete (som i vid traditionella socialförsäkringsförmåner) till stöd för arbetet
Naturligtvis påverkas inte det moraliska dilemmat endast utav ekonomiska incitament utan även av det rådande sociala normer i samhället som rör utnyttjande av bidragssystemen. Innan uppbyggnaden av välfärdsstaten var dem naturlig sociala normerna att arbetande individer skulle stödja sig själva. Sedan kom välfärdsstaten vilket gynnade framförallt den låginkomsttagandegruppen. Till att börja med så har effekterna på arbetskraften tyckts ha varit ganska liten.

Front 8

DEL 2
Assar Lindbeck har skrivit mycket om s.k. ”sociala normer” och att förändrade sådana kan undergräva välfärdsstaten. Förklara vad sociala normer är och hur de kan påverka välfärdsstaten negativt. (KF)

Back 8

En social norm som ärvts från det förflutna är att om du kan arbeta och försörja dig själv ska du också göra så. Denna norm har mildrat den ev. negativa effekt välfärdssystemet kan få på arbetsdeltagandet.

Efter ett tag fick individerna reda på att det var möjligt att överleva, och även att konsumera nästan lika mycket som tidigare utan att arbeta, åtminstone under en tid. Och när vissa började utnyttja bidragssystemen, kan vi anta att andra följde efter, eftersom det blev mer accepterat att utnyttja system när andra också gjorde de. Därför antar jag att en normförändring har i skett under de senaste decennierna. En kompletterande hypotes är att förändringen av normen ökades av ett antal negativa makroekonomiska chocker, vilket "kastade" in vissa individer i olika skyddsnät.