Sem - Origins Of Differences... Us & Europe

Front 1

Inför det amerikanska valet 2012 så diskuterades ofta om “the 99% contra the 1%”, vilket hänsyftade på den mycket ojämna inkomstfördelningen. Ett ofta använt mått på inkomstolikhet är den s.k. Gini-koefficienten. Antag, för enkelhets skull, att 99% av USAs befolkning har samma inkomst, vilket tillsammans adderar upp till 50% av den totala inkomsten i landet. Den återstående procenten av befolkningen har därför den resterande hälften av inkomsten. Vad är Gini-koefficienten i detta fall? Illustrera i ett diagram. Sätt den kumulativa andelen av befolkningen, från 0 till 100%, längs den horisontella axeln och den kumulativa andelen av inkomsten, från 0 till 100%, längst den vertikala axeln. (KF)

Back 1

Okänt

Front 2

Om politiska beslut tas genom majoritetsomröstning, och om politiska åsikter är uniformt (eller likformigt) fördelade från vänster till höger (eller generellt från mindre till mer av en kollektiv vara), det förväntade utfallet av omröstningen är att den mittersta, eller medianväljaren, kommer att vara avgörande. Om inkomsterna inte är uniform/likformigt fördelade, men är koncentrerade kring lägre inkomstskift och med ett fatal höginkomsttagare, så skulle man kunna förutspå att det skulle vara en stor efterfrågan på omfördelningen via skatter och transfereringar. Förklara varför. (LF)

Back 2

Okänt

Front 3

Gini-koefficienter mäter inkomstojämlikheten vid en tidpunkt. Förklara varför människor kanske är mer intresserade av inkomstojämlikheten över livstiden. (KF)

Back 3

En individ utvärderar sina preferenser för omfördelning, inte bara baserat på hans nuvarande inkomster, utan också när det gäller hans framtida livstids-inkomst-potential.
Om sociala-rörligheten är hög har fattiga en stor chans att öka inkomsten som en stege över tiden. Under en livstid menar man då att skillnaden i inkomsts därmed inte blir så stor. Om de fattiga i USA anser att om de jobbar tillräckligt hårt så kan man ta sig ur fattigdomen(Amerikaner som tror att social konkurrensen är "rättvis", dvs att individuell ansträngning bestämmer framgång och möjligheterna till framgång är relativt lika). Detta är alltså lättare än i Europa som behöver hjälp från regeringen för att ta sig ur fattigdomen. Medianväljaren kommer vara under medel-lönen i dag, men tror sig kommer att ligga över medlet i framtiden, och kommer därmed inte att rösta på radikal omfördelning.

Front 4

DEL 2
Gini-koefficienter mäter inkomstojämlikheten vid en tidpunkt. Förklara varför människor kanske är mer intresserade av inkomstojämlikheten över livstiden. (KF)

Back 4

När man är ung så kan man inte sköta sin egen ekonomi, man är bunden av familjens ekonomi och kan om familjen har det dåligt vara vid behov att få omfördelning av staten. Vid vuxen ålder så kan man jobba ihop sin egen ekonomi och kan då klara sig själv och kanske inte vill ha höga skatter till omfördelning. Vid pension så kanske man behöver hjälp av omfördelning om man har dålig pension eller låga skatter för att behålla den pension man har.

Front 5

Förklara vad som menas med “social rörlighet” och varför det kan betraktas som ett substitut till inkomstomfördelning genom skatter och transfereringar. (KF)

Back 5

Social rörlighet avser individers och familjers möjlighet att byta socialklass. Om sociala-rörligheten är hög har fattiga en stor chans att öka inkomsten som en stege över tiden.Men är den sociala rörligheten låg är det svårt att förändra sin livssituatuion. Amerikaner anser att den sociala konkurrensen är en rättvis bild av den sociala rörligheten. Amerikaner menar att den sociala konkurrensen är ett rättvist sätt därför att den individuella ansträngningen bestämmer hur stor framgång man når. Möjligheterna från grunden menar man är relativt lika. Detta blir därmed då som ett bra substitut istället för fördelningspoliti k (skatter och transfereringar).

Front 6

Attitydundersökningar I USA och Europa visar att amerikaner tror att den sociala rörligheten är store än den är och att europeér tror att den är lägre än den är (i Europa). Vid sidan av denna kollision mellan uppfattning och verklighet, så finns andra förklaringar för frånvaron av efterfrågan på omfördelning I USA jämfört med Europa. Diskutera dessa. (LF)

Back 6

Inställningen att de fattiga är lata stämmer i USA. På frågan om de fattiga "fastnar" i fattigdomen mer i USA än i Europa borde då bero på hur hårt man jobbar. Dock har uppgifter om arbetstider vid olika inkomster segment visat att de fattiga i USA arbetar hårdare (och är därmed mindre lata) än i Europa. Är amerikaner mindre generös än européer? Bevisningen stöder inte denna uppfattning heller då Amerikanerna ger mycket mer till välgörenhet.
Alesina och Glaeser föreslår flera förklaringar till påståendet att mer före skatte, inkomstskillnader inte kommer att leda till mer omfördelning. Det som verkar mest sannolikt är att i länder med större inkomstskillnader, har de fattiga inte tillräckligt politiskt inflytande och därmed kanske inte få igenom sin politiska agenda: en omfördelning från de rika. (en-person, en röst regel ersätts av en dollar, en röst regeln).

Front 7

USA och UK har så kallade majoritetssystem, eller “winner-takes-all” valsystem. Förklara varför detta system gjort det svårt för arbetarpartier att vinna val i USA jämfört med vad som skulle varit fallet om ett ”europeiskt” system, med proportionella val hade använts. (KF)

Back 7

Avsaknad av vänsterpartier som socialistiska/kommunistiska partier. Valsystemet är majoritetsval istället för proportionellt som gör att USAs politiker går mer åt mitten. USA är en Federation som gör att skatter tas av delstaterna som tävlar om de lägsta skatterna och kan därför inte ha råd med omfördelningspolitik. På grund av USA koll/balanser så kan det vara svårt att få igenom fördelningspolitik då makten kan vara fördelad mellan olika partier. I Europa så har de flesta stater proportionell representation vilket stödjer minde partier och fler partier i parlamentet. Om staten får en minoritets regering som kan uppstå så kan vänster partier kräva fördelningspolitik för att stödja regeringen.

Front 8

DEL 1
USA är en federation, vilket innebär att det finns flera myndighetsnivåer. I USA är det också vanligare än i Europa, att åtgärder med inkomstomfördelande konsekvenser fattas på lägre, lokala, nivåer. Förklara varför en sådan decentralisering av politiska beslut tenderat att leda till lägre skatter och mindre grad av omfördelning. (KF)

Back 8

Flera nya studier finner stöd för hypotesen att transfereringarna är högre i proportionella valsystem. Bevisen pekar mot att hälften av skillnaden mellan USA och Europa är beroende på olika valsystem.
USA är en federation (som är t.ex. Tyskland) och det politiska beslutsfattandet är mycket mer decentraliserad än i Europa (inkl. Tyskland).
Den vetenskapliga litteraturen om så kallad "Finansiell federalism" pekar på decentralisering som en kraft som minskar storleken på/av regeringen(government) och tillhandahållande av så kallade "kollektiva nyttigheter".
En gammal uppfattning i denna litteratur är att skattekonkurrens mellan orter kommer att leda till en "kapplöpning mot botten" när det gäller bestämmelserna i kollektiva nyttigheter, vilket leder till en ineffektivt liten regering/styre (government).

Front 9

DEL 2
USA är en federation, vilket innebär att det finns flera myndighetsnivåer. I USA är det också vanligare än i Europa, att åtgärder med inkomstomfördelande konsekvenser fattas på lägre, lokala, nivåer. Förklara varför en sådan decentralisering av politiska beslut tenderat att leda till lägre skatter och mindre grad av omfördelning. (KF)

Back 9

Annan vy (den så kallade "public choice" skolan) ser finanspolitisk decentralisering som ett sätt att begränsa den glupska skatte-aptiten hos den centrala regeringen. I den här vyn, offentliga utgifter tenderar att vara överdrivna eller ineffektivt höga.
Dessa åsikter mot varandra om huruvida det statliga inflytandet (government) storlek tenderar att vara för liten eller för stor, men håller med om att decentralisering tenderar att begränsa beskattningen.
De empiriska bevisen är mindre entydiga om förhållandet mellan graden av decentralisering och storleken på regeringen (government).
Det är faktiskt en kraft som leder mot en ökning av storleken på regeringen(government) i ett mer decentraliserat system.
Eftersom beslut om utgifter fattas lokalt, medan skatter uppbärs av den federala regeringen, medan delstaterna har incitament att spendera mer och räkna med fler överföringar från högre nivåer (en sorts "gemensam pool" problemet)

Front 10

DEL 3
USA är en federation, vilket innebär att det finns flera myndighetsnivåer. I USA är det också vanligare än i Europa, att åtgärder med inkomstomfördelande konsekvenser fattas på lägre, lokala, nivåer. Förklara varför en sådan decentralisering av politiska beslut tenderat att leda till lägre skatter och mindre grad av omfördelning. (KF)

Back 10

I USA har de flesta stater balanserade budgetregler, och de flesta delstater täcker en stor del av sina utgifter med lokal beskattning. Detta tenderar att kontrollera så att lokala "överskridanden" inte sker.
I USA, mycket mer så än i Europa, fattas många beslut om offentliga program med omfördelande effekter fattas lokalt.
Detta får två konsekvenser:
På grund av skattekonkurrens, och rörlighet är skatter hålls lägre (skattekonkurrens förstärks av det faktum att amerikanerna är mer rörliga geografiskt)
Fördelningspolitiska flöden från rika orter till fattigare undviks.
Enligt A & G, är minskningen av omfördelning inte en "bieffekt" av decentralisering, men det är en anledning till att USA är så mycket mer decentraliserat. Det är inte en olycka, men ett val.

Front 11

Industrialiseringen i Europa, såväl som i USA, innebar skapandet av en ny klass av arbetare som initialt saknade politisk representation. Fackföreningar och arbetarrörelsen etablerade sig tidigt I USA, endast Storbritannien var tidigare än USA i detta avseende. Den amerikanska arbetarrörelsen använde tidigt våldsamma metoder och strejker för att höja lönerna och att förbättre arbetsförhållandena etc. Dock så kom den amerikanska arbetarrörelsen aldrig att utvecklas till en politisk rörelse som den gjorde i Europa, inklusive Storbritannien. Diskutera anledningarna till detta. (LF)

Back 11

Arbetarrörelsen var alltså framgångsrik i Europa för att tvinga institutionella förändringar till deras fördel. Varför inte så i USA?
A & G pekar på tre faktorer:
1.Geografiska
2.Ras eller etniskt heterogenitet
3.Militära framgångar.

Front 12

Förklara "1. Geografiska"!

Back 12

De stora avstånden i USA gjorde det svårt, eller omöjligt, att organisera en effektiv rikstäckande rörelse. Den mindre storleken på de flesta europeiska länder gjorde samordning lättare och effekterna av protester, strejker och demonstrationer mycket högre.
Den relativa etniska homogeniteten i europeiska länder har gjort det lättare att förena och hålla ihop arbetarrörelsen.

Front 13

Förklara "2. Ras eller etnisk heterogenitet"!

Back 13

I USA har ras och etniskt fractionalisering, gjort en samordning svårare..
Enligt A & G kände sig irländska arbetare i första hand irländska och i andra hand arbetare och såg till exempel italienska arbetare som konkurrenter, mer än de såg kapitalet som deras (gemensamma) fiende.

Front 14

DEL 1.

Förklara "3. Militära framgångar"!

Back 14

Efter inbördeskriget förlorade USA aldrig ett krig på sin egna mark mot en utländsk armé. Dessutom hade dom heller inget krig som utkämpades på deras mark i skala utav första världskriget. Den amerikanska militären var alltid väl organiserade och var inte en revolutionär kraft, som i t.ex. Tyskland (och Ryssland).
Arbetarrörelsen startade i Storbritannien där den tidigt splittrades i två riktningar. En ekonomisk (ökande löneförhandlingarna effekt) och en politiskt (politiskt inflytande).
Den amerikanska arbetarrörelsen hade också en tidig start och var från början mer våldsamma än den brittiska rörelsen. Speciellt under årtiondet innan inbördeskriget.
På det sena 1800talet sågs också mycket arbetarvåld. Till exempel 1886, Haymarket Street upplopp i Chicago. Detta är därför dom firar (utanför USA) i det årliga maj-firandet.

Front 15

DEL 2.

Förklara "3. Militära framgångar"!

Back 15

Den våldsamma taktiken och avsaknaden av en stark politisk gren samt fractionaliseringen, ledde till en mycket mindre framgång för den amerikanska arbetarrörelsen än sina europeiska motsvarigheter. Ett annan stor hinder var de politiska institutionerna som var "riggade" mot socialismen (eller någon sådan rörelse).
A & G hävdar att: "Att vinna ordförandeskapet kräver en majoritet av röster och det innebär att vinna en mångfald över ett stort geografiskt område. Detta majoritetssystem gör att det inte bara är svårt för nya partier att komma igång, men specifikt över representerar låg densitet, icke-industriella länder. Amerikanska presidentkandidater har alltid varit nära mitten av det politiska spektrumet, och det var svårt för en begynnande socialistisk rörelse för att ha någon inverkan på dessa val.”