Respiration

Front 1

Vad är respirationens viktigaste funktioner?

Back 1

Syresätta blod och ventilera ut koldioxid.

Front 2

Var sitter alveolerna och vad är deras funktion?

Back 2

De sitter i slutet av de tunnaste luftrören i lungorna. Det är här utbytet mellan luft och blod sker.

Front 3

Vilka är de övre luftvägarna?

Back 3

Näshålan (cavum nasi)
Bihålor (sinus)
Svalg (pharynx)

Front 4

Vilka är de nedre luftvägarna?

Back 4

Struphuvud (larynx)
Luftstrupe (trachea)
Luftrör (bronchus - bronchiolus)

Front 5

Varför är det bättre att andas genom näsan jämfört med munnen?

Back 5

Bortrensning av partiklar med hjälp av flimmerhåren i näsa.

Uppvärmning av luften.

Fuktning av luften.

Front 6

Vilken funktion har näshålan för andningen?

Back 6

Bortrensning av partiklar med hjälp av flimmerhåren i näsa.

Uppvärmning av luften.

Fuktning av luften.

Front 7

Vilken funktion har bihålorna för andningen?

Back 7

Har ingen funktion för andningen. (Men ingår ändå i andningen) lol

Front 8

Vilken funktion har munhålan för andningen?

Back 8

Fungerar som en reserv när vi inte kan andas genom näsan. Luften renas, värms eller fuktas inte vilket leder till en större risk för infektioner.

Front 9

Vilken funktion har svalget för andningen?

Back 9

Förhindrar att mat kommer ner i luftstrupen.

Front 10

Vad har struphuvudet för funktion?

Back 10

Består av brosk och bildar ingången till luftstrupen. Här återfinns stämbanden. Kan bilda hostreflexer.

Front 11

Vilken funktion har luftröret och bronkerna?

Back 11

Förbinder struphuvudet med lungorna. Är slembeklätt för att kunna fånga upp partiklar.

Front 12

Vilken funktion har lungsäcken?

Back 12

De omsluter varje lunga och bildar en skyddande hinna och avgränsas av diafragman. Funktionen är att minska friktion på den känsliga lungväggen under lungornas arbete.

Front 13

Vilken är vår viktigaste andningsmuskel?

Back 13

Diafragman. När diafragman är avslappnad så töms lungorna på luft och när den är spänd så fylls lungorna.

Front 14

Vad innebär ventilation?

Back 14

Andning. Ett utbyte av syre och koldioxid.

Front 15

Vad är perfusion? Var sker detta?

Back 15

Genomblödning. Det sker en perfusion i alveolerna där koldioxidrikt blod förs in och syrerikt blod förs vidare.

Front 16

Vilka muskler arbetar vid inspiration?

Back 16

Sternocleidomastoideus, pectoralis minor, externa interkostala muskler och diafragman.

Front 17

Vilka muskler arbetar vi expiration?

Back 17

Transversus thoracis, interna interkostala muskler och rectus abdominis.

Front 18

Beskriv inspirationens 6 steg!

Back 18

1. Diafragma och de yttre interkostalmusklerna kontraheras.

2. Bröstkorgen lyfts och vidgas samtidigt som diafragmamuskeln sänks.

3. Lungsäckarnas yttre skikt dras med i rörelsen.

4. Det intrapleurala trycket sjunker. (trycket inuti lungsäcken)

5. Det inre pleuraskiktet sugs med i rörelsen och drar med sig lungorna.

6. Lufttrycket i lungorna sjunker i förhållande till atmosfären och luft strömmar in.

Front 19

Beskriv expirationens 4 steg!

Back 19

1. Diafragma och de yttre interkostalmusklerna slappnar av.

2. Bröstkorgen är tung och elastisk och strävar efter att sjunka ihop samtidigt som diafragma muskeln återtar sitt viloläge högre upp i brösthålan.

3. De elastiska lungorna drar ihop sig.

4. Lufttrycket i lungorna överstiger trycket i atmosfären och luft strömmar ut.

Front 20

Vad är residualvolym?

Back 20

Det är den luft vi inte kan andas ut. (ca 1000ml)

Front 21

Vad är inspiratorisk reservvolym?

Back 21

Den volym vi kan andas in om vi går från normal andning till max inandning. (ca 3000ml)

Front 22

Vad är vitalkapacitet?

Back 22

Volymen från max inandning till max utandning. (ca 5000ml)

Front 23

Vad är tidalvolym?

Back 23

Volym i in och utandning vid ett normalt andetag. (ca 500ml)

Front 24

Vad är alveolär ventilation?

Back 24

Den volym ny luft som når alveolerna varje minut och därmed har möjlighet att delta i gasutbytet med blodet.

Front 25

Hur räknar man ut den alveolära ventilationen?

Back 25

Tidalvolym - dead space x andetagsfrekvens = alveolär ventilation.

Front 26

Luftens sammansättning?

Back 26

Kväve 78,5%
Syre 21%
Koldioxid 0,04%
Vatten 0,46%

Front 27

Alveolluftens sammansättning?

Back 27

Kväve 75,1%
Syre 13,3%
Koldioxid 5,3%
Vatten 6,3%

Front 28

Vad är dead space?

Back 28

Dead space är utrymmet i luftvägarna eller den luft som aldrig når alveolerna. Ca 150 ml per normalt andetag. Dessa 150 ml som stannar i dead space dras ned i nästa andetag och 150 ml ny luft stannar i sin tur i luftvägarna.

Front 29

Vad händer i kroppen vid normal andning?

Back 29

Andningscentrum i hjärnstammen reglerar ventilationen. Inandningscentrum i medulla oblongata bildar aktionspotentialer 12-16 ggr/min i vila.

Aktionspotentialerna fortleds via efferenta nerver till diafragma och de yttre interkostalmusklerna. När impulserna når musklerna kontraheras de och en inandning av ca 500 ml luft sker. Efter denna kontraktion upphör impulsspridningen och musklerna slappnar av -> utandning.

Front 30

Varifrån styrs andningen?

Back 30

Andningscentrum sitter i hjärnstammen. Inandningscentrum sitter i medulla oblongata.

Front 31

Vilka faktorer påverkar andningen?

Back 31

Centrala kemoreceptorer.
Perifera kemoreceptorer.
Centrala nervsystemet.
Proprioceptorer.
Sträckreceptorer i lungorna.

Front 32

Hur påverkar de centrala kemoreceptorerna andningen?

Back 32

De är känsliga för PH- och koldioxidförändringar i blodet. En stigande koldioxidhalt i blodet leder till en kraftigare stimulering av andningen.

Front 33

Hur påverkar de perifera kemoreceptorerna andningen?

Back 33

De stimulerar till ökad andning främst vid sjunkade syrehalt i blodet. De är inte lika känsliga som de CKR. Sänkningen måste vara ganska kraftig för att effekten ska uppnås. De är känsligare för en sjunkande syrehalt än mot en förhöjd koldioxidhalt i blodet.

Front 34

Hur påverkar centrala nervsystemet andningen?

Back 34

Med hjälp av storhjärnsbarken kan andningen även styras med viljan. Ilska, smärta, sexuell upphetsning och liknande känslor stimulerar andningen via hypotalamus och limbiska systemet.

I samband med storhjärnbarkens styrning av skelettmuskelarbete sker samtidigt en stimulering av andningen.

Front 35

Hur påverkar proprioceptorerna andningen?

Back 35

Sensoriska receptorer i skelettmuskler och leder stimulerar vid rörelse andningscentrum. De skickar en signal om att de arbetar och effekten blir att de behöver mer syre.

Front 36

Hur påverkar sträckreceptorerna i lungorna andningen?

Back 36

Sträckreceptorerna i lungorna rapporterar lungornas tänjningsgrad och gör det möjligt för andningscentrum att avbryta en djup inandning.