Repetition

Front 1

1. Hur kan demens påverka fysisk aktivitet?

2. Rekommenderad fysisk aktivitet vid
demenssjukdom

3. Viktiga hänsynstaganden

Back 1

1. Medför ofta inaktivitet & nedsättningar i muskelstyrka, gångförmåga & balans = ökad fallrisk & negativa konsekvenser för vardagsfunktioner.

2. a) För att bättra benstyrka, balans-, ADL-, gång- och funktionell förmåga:

Kombinerad, funktionell benstyrke-, balans- och gångträning : Individanpassad, medelhög - hög intensitet, 3-2 ggr/v.

b) För att bättra gångförmåga:

Övrig fysisk aktivitet, tex träningspromenader; Regelbundet, helst dagligen.

3. OBS: Kan ha svårt att träna på egen hand. Ta hänsyn till risk för konfusion & problem med minne, kommunikation eller perception.

Front 2

1. Hur kan fysisk aktivitet påverka vid diabetes?

2.Rekommenderad fysisk aktivitet vid
diabetes

3. Viktiga hänsynstaganden

Back 2

1. Ökad fysisk aktivitet/fysisk kondition = minskad risk för kranskärlsjukdomar, stroke, tidig död i hjärt-kärlsjukdom & död oavsett orsak.

2. Dagligen 30 min promenad/cykling + 2 ggr/v mer intensiv aktivitet.

Lätt styrketräning ger bra kombination. Successiv upptrappning till måldos.

3. Typ 1-diabetes: observera balansen mellan glukos & insulin i samband med ökad fysisk aktivitet för att undvika risk för hypo- och hyperglykemier.

Front 3

1. Hur kan fysisk aktivitet påverka vid psoriasis?

2. Rekommenderad aktivitet vid psoriasis

3. Viktiga hänsynstaganden

Back 3

1. De positiva psykologiska effekterna av fysisk aktivitet är viktiga för psoriasispatienter som har förhöjd risk för depression.

2. Minst:

a) 150 min/v, måttlig intensitet

b) 75 min/v, hög intensitet

Aktivitet bör spridas ut över veckan & vara minst 10 min.

Helt ovana eller personer med nedsatt funktionsförmåga bör börja på lägre nivå & trappa upp successivt till rekommenderad dos alt den nivå som tillståndet medger.

3. Långvarigt stillasittande bör undvikas.

Psoriasispatienter tycks extra känsliga för ohälsosamma levnadsvanor & tillståndet kan förbättras med livsstilsförändringar. Förutom fysisk aktivitet kan även stressreducerande behandling vara hjälpsamt.

Front 4

1. Hur kan fysisk aktivitet påverka vid claudicatio intermittens?

2. Rekommenderad fysisk aktivitet vid
claudicatio intermittens

3. Viktiga hänsynstaganden

Back 4

1. Fysisk aktivitet kan öka gångförmågan. Träningen medför också förbättringar av generella hälsan & minskar alltså även risk att drabbas av hjärtinfarkt och stroke.

2. Aerob fysisk aktivitet, 90-180 min/v.

30-60 min/gång, 3 ggr/v. Intermittent gångträning - framkalla symptom.

3. OBS: Handledd träning ger bättre effekt (än icke handledd).

Front 5

Rekommenderad fysisk aktivitet vid
astma

Front 6

Hur kan fysisk aktivitet påverka vid hypertoni?

Back 6

Aerob fysisk aktivitet, ev. plus isometrisk träning, kan sänka blodtrycket.

Front 7

Rekommenderad fysisk aktivitet vid hypertoni

Back 7

Aerob fysisk aktivitet

a) Måttlig intensitet, 150 min/v á 3-7 ggr/v

b) Hög intensitet, 75 min/v á 3-5 ggr/v

c) en kombination av de båda.

Styrketräning ger effekt på muskelstyrka, midjemått & kroppsfett (möjligen även blodtrycket).

Front 8

Viktiga hänsynstaganden vid hypertoni

Back 8

Kontraindikation: blodtryck över 200 mmHg syst alt. över 115 mmHg diast.

Grad 3-hypertoni eller över (>180/110) eller okontrollerat blodtryck = medicinsk utredning + starta farmakologisk beh. innan träningsstart.

Blodtryck på 160-179/100-109 mmHg + ytterligare 1-2 riskfaktorer: rekommenderas levnadsvaneförändringar inkl. regelbunden fysisk aktivitet (minst 30 min/dag) under några veckor innan farmakologisk beh adderas.

Front 9

Hur kan fysisk aktivitet förbättra vid kronisk hjärtsvikt?

Back 9

Förbättring av VO2max, gångsträcka & hälsorelaterad livskvalitet.

Front 10

Rekommendation av fysisk aktivitet vid kronisk hjärtsvikt

Back 10

a) Aerob fysisk aktivitet, minst 90 min/v.

3-5 ggr/v, 30-60 min/gång.

Måttlig - hög intensitet.

b) Muskelstärkande fysisk aktivitet, 2-3 ggr/v.

8-10 övningar, 10-15 rep, 1-3 set.

Måttlig - hög intensitet.

Front 11

Viktiga hänsynstaganden vid kronisk hjärtsvikt

Back 11

1. Patient bör genomgå konditions- och muskelfunktionstest & utifrån detta få individuellt doserad fysisk träning.

2. Vid mkt låg fysisk prestationsförmåga kan träningsperioden inledas med perifer muskelträning (belastar ej centrala cirkulationen särskilt mkt) - efter ett par månader kan mer konditionsbaserad träning med stora muskelgrupper initieras.

3. patient behöver ofta stöd för att våga starta, öka och vidmakthålla sin fysiska kapacitet + aktivitetsnivå.

Front 12

Rekommenderad fysisk aktivitet vid ischemisk hjärtsjukdom

Back 12

Patient med stabil kranskärlssjukdom bör rekommenderas hjärtrehabilitering med aerob & muskelstärkande fysisk aktivitet.

a) Aerob fysisk aktivitet, minst 90 min/v.

3-5 ggr/v, 30-60 min/gång.

Måttlig - hög intensitet.

b) Muskelstärkande fysisk aktivitet, 2-3 ggr/v.

8-10 övningar, 10-15 rep, 1-3 set.

Måttlig - hög intensitet.

Front 13

Viktiga hänsynstaganden vid ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)

Back 13

Patient bör genomgå riskprofilbedömning, inkl. konditionstes samt bedömning av fysisk funktionsförmåga (av hjärtrehab-kunnig ft) - för att få rätt behandling med fysisk akt.

Träning kan bedrivas kontinuerligt eller i intervaller, efter patientens önskemål.

Patient behöver ofta stöd för att våga starta, öka och vidmakthålla sin fysiska kapacitet + aktivitetsnivå.