Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
18 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad betyder psykos?
|
Att ha en psykos innebär att ha en förändrad verklighetsuppfattning. När en individ är så påverkad av vanföreställningar, hallucinationer eller tankestörningar att hens förmåga att rätt tolka verkligheten är störd, bedöms hen som psykotisk. Ungefär en tredjedel av alla förstagångsinsjuknande med psykos får senare en schizofrenidiagnos, alltså långt ifrån alla.
|
|
|
Schizofreni, schizofrena syndrom, schizoaffektiva syndrom, schizofreniform störning, vanföreställningssyndrom o bla bla bla. Hur är egentligen med alla dessa begrepp och uppdelningen, vad är vad och vilka undergrupper finns det?
|
Schizofreni/schizofrena syndrom har i DSM-IV fem undergrupper
- Paranoid schizofreni - Desorganiserad schizofreni/Heberden schizofreni - Kataton schizofreni - Odifferentierad schizofreni - Residualschizofreni Som differentialdiagnoser till gruppen schizofrena syndrom: - Schizofreniformt syndrom - Schizoaffektivt syndrom - Vanföreställningssyndrom - Kortvarig psykos - Utvidgad psykos - Psykotiska syndrom vid somatiska sjukdomar - Substansbetingat psykotiskt syndrom - Psykotiskt syndrom UNS - Personlighetsstörningar - Förstämningssyndrom Detta är taget från psykboken. Vi kommer gå igenom sjukdomarna var för sig under senare kort. |
|
|
Nämn så mycket du kan om diagnoskriterierna för Schizofreni F20.xx (sen sätter man siffror istället för xx när man delar in i de fem undergrupperna).
|
A. KARAKTÄRISTISKA SYMTOM: Minst två av följande:
1. vanföreställningar 2. hallucinationer 3. desorganiserat tal (till exempel uppluckrade associationer, splittring) 4. påtagligt desorganiserat eller katatont beteende 5. negativa symtom, det vill säga affektiv avflackning, utarmat tankeliv eller viljelöshet Obs: Endast ett symtom enligt kriterium A erfordras om det rör sig om bisarra vanföreställningar, eller om hallucinationerna består av en röst som ständigt kommenterar personens beteende eller tankar, eller av två eller flera röster som samtalar med varandra. B. SOCIAL ELLER YRKESMÄSSIG DYSFUNKTION: Sedan störningens debut har, under en stor del av tiden, minst ett viktigt område i tillvaron, till exempel arbetslivet, de mellanmänskliga relationerna eller den personliga omvårdnaden, fungerat påtagligt sämre jämfört med före debuten. C. VARAKTIGHET: Kontinuerliga sjukdomstecken under minst sex månader. Denna sexmånadersperiod måste innefatta minst en månad med symtom som uppfyller kriterium A (det vill säga, aktiv fas-symtom). D. UTESLUTNING av Schizoaffektivt syndrom och förstämningssyndrom. E. UTESLUTNING av SUBSTANSINTAG eller SOMATISK OHÄLSA som orsak. F. Samtidig genomgripande STÖRNING I UTVECKLINGEN: Om det i anamnesen finns autism-spektrum tillstånd eller annan djupgående utvecklingsstörning adderas diagnosen schizofreni endast om det också föreligger framträdande vanföreställningar eller hallucinationer under minst en månad. (DSM-IV) |
|
|
Vad karakteriserar paranoid schizofreni?
|
De mest uttalade symtomen är systematiserade vanföreställningar eller frekvent hörselhallucinos rörande samma tema. Tankestörningar, affektstörningar eller katatona symtom får inte förekomma i någon högre grad. Denna typ är den typ av schizofreni som har den bästa sociala och yrkesmässiga funktionsförmågan och prognos på lång sikt. (psykboken)
|
|
|
Vad karakteriserar desorganiserad schizofreni (står ofta Heberdens schizofreni i journaler, som är samma sak)?
|
Denna schizofreni kännetecknas av symtom som tankestörningar, desorganiserat tal och beteende, avtrubbade eller inadekvata affekter samt vanföreställningar. Vanföreställningarna ska inte vara av systematiserad typ. Patienten insjuknar ofta smygande och i tidig ålder. Den sociala och yrkesmässiga förmågan är påtagligt nedsatt och prognosen på lång sikt är inte särskilt god. Det är inte ovanligt att en sån här pat är terapirefraktär (=svarar dåligt på behandling). (psykboken)
|
|
|
Vad karakteriserar kataton schizofreni?
|
Denna typ visar sig framför allt i psykomotoriska störningar såsom stupor, negativism, kroppslig stelhet, kataton oro eller att pat kan inta olika fixerade kroppsställningar under längre eller kortare tid. En pat med kataton schizofreni kan vara stum under perioder (mutistisk) samt växla mellan stupor och oro. I det akuta skedet kan ECT vara livräddande då en kataton oro kan leda till cirkulationskollaps. Vad gäller social och yrkesmässig funktion och långtidsprognos ligger kataton schizofreni någonstans emellan paranoid och desorganiserad schizofreni. Man har sett att denna form har minskat i västvärlden, man vet ej varför. (psykboken)
|
|
|
Vad karakteriserar odifferentierad schizofreni?
|
Som diagnoskriterierna för schizofreni men pat har inte uppvisat övervägande paranoida, katatona eller desorganiserade symtom. Liknande social och yrkesmässig förmåga samt långtidsprognos som vid kataton schizofreni. Denna typ har ökat de senaste decennierna. (psykboken)
|
|
|
Vad är residualschizofreni?
|
För denna diagnos krävs en tidigare period med karakteristiska schizofrena symtom (men oftast i försvagad form) under minst en månads tid. Vid det aktuella diagnosticeringstillfället uppvisar patienten dock inga uttalade psykotiska symtom. Det man kan se brukar vara ett något märkligt beteende, emotionella störningar, ångest, dåligt socialt och yrkesmässigt fungerande samt säreget tänkande och tal. (psykbok)
|
|
|
Vad är schizoaffektivt syndrom?
|
Det är något som finns i gränslandet mellan förstämningssyndrom och schizofreni. Patienten uppvisar en blandning av affektiva och psykotiska symtom. För att få ställa diagnos krävs en sammanhängande period då egentlig depression, manisk episod eller blandepisod föreligger SAMTIDIGT som man har symtom förenliga med schizofreni. DESSUTOM krävs en period på minst två veckor med vaneföreställningar eller hallucinationer utan att man haft framträdande förstämningsymtom. (psykboken)
|
|
|
Vad finns det för riskfaktorer för schizofreni?
|
Hereditet
Förlossningstrauma Intrauterin infektion/infektion tidigt i livet Malnutrion under fosterliv eller i tidiga år Familjedynamik i tidiga år |
|
|
Finns det någon överdödlighet när det gäller schizofreni?
|
JA!
Tonny: "serious mental illness" de dör i snitt 25 år tidigare.. Enligt internetmedicin så finns det data på att 4-15 % av alla med en psykossjukdom tar livet av sig inom en 10årsperiod. |
|
|
Vilken grupp läkemedel är det man i huvudsak behandlar schizofrena med? Kan du några såna läkemedel vid namn?
|
Antipsykotika/neuroleptika!
Alla pratar om neuroleptika, även föreläsaren men enligt boken ska man använda benämningen antipsykotika då neuroleptika förknippas med motoriska biverkningar (1a gen). Idag har användningen gått över till 2a gen neuroleptika pga biverkningsprofilen hos 1a gen. Enligt föreläsaren ska vi "ha känsla för, men inte kunna utantill" så jag nämner lite läkemedel här nedan: 2a gen: Abilify, Leponex, Zyprexa, Xeplion, Risperdal, Seroquel, Serdolect, Zeldox (jag stötte på alla utom serdolect på min placering) 1a gen: Siqualone, Fluanxol, Haldol, Nozinam, Buromil, Trilafon, Cisordinol. (handout Allard) Patienter som inte blir hjälpta av nya eller sedvanliga antipsykotika efter att minst två läkemedel provats under flera månaders tid bör behandlas med klozapin. Man vet att det har bra effekt på symtomen men också mer biverkningar samt risk för agranulocytos. (psykboken) |
|
|
Akut behandling psykos?
|
Enligt terapirekommendationer VB 2013:
Akut behandling po: Risperdal, Olanzapin, Trilafon eller Cisordinol. Akut behandling inj: Cisordinol Acutard eller Zyprexa (terapirekommendationer VB 2013) |
|
|
Berätta lite om dopaminhypotesen vid schizofreni.
|
Neuroleptika blockerar dopaminreceptorer (D2) och dämpar eller eliminerar psykotiska symtom. Graden av dämpning beror på graden av dopaminreceptorblockad. Med neuroleptika botar man inte sjukdomen, men man påverkar symtomen. Neuroleptika är bra på positiva/produktiva symtom (hallucinationer och vanföreställningar). Neuroleptika är sämre på negativa symtom (passitivitet, autistiska, undandragande).
Man skulle kunna framkalla psykos hos vem som helst, bara man förstärker dopaminsystemet tillräckligt mycket, ex med amfetamin. (handout Allard) |
|
|
Vad är skillnaden i verkningsmekanism mellan andra och första generationen?
|
Vet inte om vi ska kunna detta, men om intresse finns:
- 2a gen kör en "hit and run" dvs snabbare dissociation mellan neuroleptika och D2-receptor som medför en lägre risk för extrapyramidala symtom (EPS). - 2a gen utövar effekt på mesolimbiska bansystem, medför lägre risk för EPS - 2a gen blockerar serotoninreceptorer (5-HT2A), medför lägre risk för EPS (och ev förbättring av negativa symtom) --> Alltså 3 saker som minskar risken för EPS (handout Allard) |
|
|
Vad finns det för fiffigt tillägg till neuroleptika/antipsykotika när man ska behandla schizofreni?
|
Sociala åtgärder!
Sociala åtgärder har ej effekt som enda metod. Neuroleptika har effekt utan sociala åtgärder, men det blir allra bäst om man kör en kombo. Man minska återfallen markant. Sociala åtgärder kan vara stöd för familjen, och utbildning för familj och omgivning. (handout Allard) |
|
|
Vad är den vanligaste biverkningen när det gäller läkemedelsbehandling av schizofreni?
|
Viktuppgång.
Dessvärre är det så att desto bättre antipsykotisk effekt desto mer viktuppgång. Tendensen är att man snabbt går upp i vikt, och sedan ligger kvar där. (handout Allard) |
|
|
Behandling schizoaffektivt syndrom?
|
Sorry det finns inget bra svar från min sida än. Jag har sökt med ljus o lykta i läkemedelsboken, psykboken, föreläsningar, FASS och terapirekommendationer. Jag antar att man kan behandla ex en psykos akut och sen ha behandling mot förstämningssyndrom. Kanske ska maila nån.. Det enda jag hittat på indikation är INVEGA som är ett neuroleptikum. Men som sagt, osäkert kort.
|
