Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
107 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad är precanceroser?
|
Vita precancerosa förändringar är förändringar som erfarenhetsmässigt påvisats ha högre risk att bli till maligna tillstånd än vad motsvarande normala vävnader har.
Malignitet behöver ej föregås av klinisk eller histologisk diagnostiserbar precanceros. Precanceroser bör följas upp med regelbundna kontroller pga malignitetsrisken men de kan även gå i regress. |
|
|
Vilka riskfaktorer finns det för att precanceroser ska övergå till maligniteter?
|
X Lokalisation
- Leukoplakier i munbotten och den ventro-laterala sidan av tungan har högst risk - Hårda gommen löper lägst risk. X Det kliniskt utseendet X Etiologin X Tidsfaktorn |
|
|
Vad är definitionen av leukoplaki? (PRECANCERÖS)
|
Diagnosen på denna förändring ställs kliniskt.
Det är ett vitaktigt område eller vit fläck som inte kan skrapas bort och som inte kan diagnostiseras som någon annan sjukdom. De är oftast symtomfria och kan variera lite i utseende beroende på vilken form av leukoplaki det är. |
|
|
Vilka två olika former av leukoplaki finns det och hur ser de ut kliniskt?
|
1. Homogen
- Ses som vit/grå jämnfärgad förändring - Är den vanligaste av dem - Välavgränsad - Ytan är ofta veckad eller fårad 2. Icke homogena X Erytroleukoplaki - Har ett fläckigt utseende med inslag av rodnade områden X Nodulär leuplaki - Multipla noduli, omgivna av rodnande områden - Har upphöjningar X Verrucös leuplaki - verruca = vårta - Inslag av hyperplastiska, vårtliknande områden. (Histologiskt är klubbformade retepegs och många inflammationsceller ett varningstecken) |
|
|
Vilket samband har svamp med de vita förändringarna?
|
Ser det vitt ut i munnen kan man vara tämligen säker på att se hyperkeratos vid histologisk undersökning av dessa områden. Det vita utseende uppkommer då blodkärlen inte längre kan lysa igenom. I keratinisering trivs även vissa svampsorter extra bra, därför bör man alltid söka efter det vid vita förändringar.
Speciellt bra trivs svamp i nodulära och verrucösa leukoplakier och dessa uppvisar även högre malignifieringstendens. |
|
|
Vem får leukoplaki?
|
X Prevalens
- Ökar med åldern: från <1% hos unga till 4% hos dem >70 år - Vanligast hos män. X Etiologi - Kan ej härledas till någon annan etiologisk faktor än tobaksbruk - Kan vara idiopatisk. |
|
|
Hur behandlas leukoplakin?
|
X Biopsi - incisions- eller excisionsbiopsi. Exfoliationsbiopsi.
X Antimykotika om Candida kan påvisas. X Ev. total excision i flera steg. (kirurgiskt avlägsnande av förändringen) X Rekommenderat tobaksstopp Regelbundna kontroller därefter. |
|
|
Vilka differentialdiagnoser till leukoplaki kan det vara?
|
X Lichen planus
X Snusleukoplaki X Fordyces spots X Morsicatio X Nikotinstomatit X Cancer in situ X Skivepitelcancer X Hårig leukoplaki |
|
|
Vad är defintionen av erytroplaki och hur ses det kliniskt? (PRECANCERÖS)
|
Erytroplaki är en intensivt röd fläck/område som ej kan diagnostiseras som annan sjukdom. Mkt ovanligare än leukoplaki.
X Klinik - Väl avgränsad förändring - Domineras av röd färg men kan ha ett litet inslag av vita områden. - Sällsynt - Hos män ses det vanligast i munbotten, ventrala tungan, mjuka gommen - Hos kvinnor mer varierande distribution. - Tobaksvanor är en känd etiologi |
|
|
Hur ser erytroplakin ut histologiskt?
|
- I de flesta fall (upp till > 90%) svår epiteldysplasi/carcinoma in situ eller tidigt
invasivt skivepitelcarcinom. - Epitelet vanligen atrofiskt och icke-keratiniserat |
|
|
Hur behandlar man erytroplaki?
|
- Excideras med marginal
- Rek tobaksstopp. Följs upp av regelbundna kontroller. |
|
|
Hur ser Lichen planus ut histologiskt? (PRECANCERÖS)
|
- Hyperkeratos
- Epitel hyperplasi eller atrofi - Basalcells degeneration - Bandformat infiltrat av främst lymfocyter - Sällan (om någonsin) kan diagnos ställas enbart på histologisk grund utan man måste även se det kliniska, mer uppenbara tecknen - Eftersom det är hyperkeratos ska alltid förekomst av candida-infektion undersökas |
|
|
Hur behandlas lichen planus?
|
- Antimykotisk behandling om Candida kan påvisas.
- Lokal steroidbehandling - Immunosupprimerande medel och/eller cytostatika i låg dos |
|
|
Vad är Morsicatio mucosae oris och hur visar det sig klinisk? (EJ PRECANCERÖS)
|
Förändring som uppkommer pga ovana att tex suga eller bita i slemhinnan vilket då nöter på den.
- Omväxlande vita och röda områden - Ofta ett lite smågropigt utseende - Oregelbunden form och diffus gräns - Nötning inducerar hyperkeratos (vita områden) oc sk. flakdeskvamation av epitelet (---> Röda områden) - Liknar leukoplaki/candidainfektion - Oftast i kinderna (morsicatio buccarum), eller insidan av läpparna (morsicatio labiorum) |
|
|
Hur ser det ut histopatologiskt?
|
- Akantos och hyperplasi av retetapparna
- Ett tjockt parakeratiniserat ytlager med en ruggig yta - Vanligen täcks ytan av ett tunt lager av bakterier då de lätt får fäste i den ruggiga ytan. Bakterier ses som blå/svarta områden |
|
|
HUr behandlas Morsicatio mucosae oris?
|
Man brukar få patienten att sluta med ovanan tex mha av en bettskena och då kan det läka ut av sig själv.
|
|
|
Vad är och hur ses Nikotinstomatit/ Smoker's palate? (EJ PRECANCERÖS)
|
Det är en förändring korrelerad till rökning (ffa piprökning). Orsakas dock inte av nikotin som kan tro av namnet.
Rökning orsakar en generell subklinisk keratinisering av det orala epitelet, vilken är mer markerad vid högre tobakskonsumtion. - Ingen risk för malign omvandling. - Vitaktig gomslemhinna med ett multi-nodulärt-papulärt utseende. - I varje nodulus tecknar sig de accessoriska spottkörtelutförsgångarna mer framträdande än normalt (röda prickar). - Slemhinnan är dessutom fissurerad. Initialt kan förändringen vara övervägande rodnad. Prevalens är ca 1%, |
|
|
Hur ses Nikotinstomatit histologiskt?
|
- Lätt akantos (ökad bredd av rete ridges)
- Hyperortokeratos i ytepitelet - Varierande grad av subepitelialt lymfocyt-infiltrat, mer uttalat runt och i de små spottkörtelgångarna - Körtelgångsepitelet kan vara akantotiskt och hyperplastiskt (ökad epiteltjocklek) nära ytan - Ingen dysplasi (epitelet är ej avvikande från det typiska) |
|
|
Hur behandlas Nikotinstomatit?
|
Försvinner inom veckor eller månader om patienten slutar röka
|
|
|
Vad är snuslesioner och hur ses de kliniskt?
|
Uppkommer pga upprepad lokal exponering av slemhinnan för snus eller tuggtobak. Påssnus mildare än lössnus, då man tenderar använda en högre dos av lössnuset. Användande av lössnus är därför associerat med mer allvarliga kliniska och histologiska förändringar, och resulterar troligare i
dysplasi eller malignitet än användande av påssnus. I munnen ses det som vita stråk samt veckbildning vestibulärt, ibland även gingivala retraktioner. Ser lite rynkigt och sprickigt ut. Ibland även ökad pigmentering. Prevalens ca 8%..... |
|
|
Hur ser snuslesioner ut histologiskt?
|
- Hyperkeratotiskt
- Akantotiskt epitel - Ytlagret kan vara upphöjt i små ”toppar” som vid tobaks-lesioner - Vanligen ospecifik sialoadenit ( inflammation i spottkörteln) i underliggande små spottkörtlar |
|
|
Hur behandlas snuslesioner?
|
De kliniska och histologiska förändringarna är reversibla om snusanvändandet upphör.
|
|
|
Vad är hårig leukoplaki och hur ses det kliniskt?
|
Att kalla det leukoplaki är mkt missvisande Missvisande eftersom det inte ÄR en leukoplaki definitionsmässigt. Uppkommer ofta för HIV-patienter.
Starkt korrelerad till lågt antal CD4+ T-celler i blodet. Så inte ett specifikt tecken på HIV-infektion, utan relaterat till immunsuppression i allmänhet. Kliniskt: - Vita, tvärställda veck eller vita områden på tungans sidoränder, ofta bilateralt - Lesionerna blir ofta candidainfekterade - Kliniskt svåra att skilja från andra vita förändringar |
|
|
Hur sesr hårig leukoplaki ut histologiskt?
|
- Akantos
- Parakeratos; hår-liknande ytkeratin finns ej alltid, beror på lokalisation - Candida hyfer vanliga i ytlagret - Vanligen minimal eller ingen inflammatorisk reaktion i bindväven - Epstein-Barr virus kan beroende på grad av sjukdom ibland påvisas i lesionen. SÅ: Svaml + hyperkeratos men ingen inflammation = Hårig leukoplaki (Svamp och epstein-barr är vanliga immunsupprimerande åkommor och ses därför ofta) |
|
|
Vilka hudsjukdomar finns det som ofta ger orala manifestationer?
|
X Lupus erytematosus
- Den akuta, systemiska SLE - Den kroniska, diskoida DLE X Pemfigus vulgaris X Benign slemhinnepemfigoid X Erythema multiforme exudativum - Även kallad Steven-Johnsons syndrom |
|
|
Vad är DLE och hur ses det kliniskt?
|
Är en kroniska, diskoid form av Lupus som drabbar hud och slemhinnor. Drabbar kvinnor dubbelt så ofta som män men har ingen känd etiologi men hudlesionerna sägs bero på solljus
Kliniskt: - Ser ut som ett fjärilsformat utslag centralt i ansiktet - Röda, diskoida, fjällande områden främst på huvudet (hårbotten, ansikte, hals) - Upp till 40% av patienterna har orala förändringar, förekommer oftast i buccan. - Svår att särskilja från lichen planus - Ger atrofiskt område med lätt upphöjning med vita stråk som perifert i området ofta har teleangietasier (Vidgade blodkärl) - Kan även ge ulcerationer (sårbildning typ) - Efter flera år ger förändringarna ett leukoplaki-liknande plack - Är ofta svampinfekterade (ca 50%) - Munsveda, speciellt vid intag av starkt kryddad mat - Ömmar och smärtar |
|
|
Hur ser DLE ut histologiskt?
|
- Har ett keratinlager som ger ett spiksko-liknande intryck
- Har ett sk. lupusband vilket är inlagrade immunoglobuliner i dermala/epidermala gränsen - Vaskulära lesioner med fibrinavlagringar - Flamformade epiteltappar - Basalcells degeneration - Förtjockat basalmembran (PAS-positivt) - Lymfocyt infiltrat |
|
|
Hur behandlas DLE?
|
- Antimykotisk terapi om Candida har påvisats.
- Optimering av munhygien. - Lokal kortikosteroidbehandling (hög dos). - Excision av orala förändringar kan övervägas. - Hudlesionerna skyddas mot UV-strålning. - Kronisk sjukdom med remissioner (symptom delvis avtar eller tillfälligtvis försvinner helt) |
|
|
Vad är SLE och hur ser det ut kliniskt?
|
Är en akut, systemisk (SLE) form av lupus som dessutom ger kraftiga allmänsymtom. Patienten insjuknar ofta med muskel- och ledsmärtor, hudförändringar, trötthet och ibland feber.
Drabbar yngre personer och även denna är vanligare hos kvinnor. Är av okänd etiologi men är ärftlig och autoimmun. De allvarligare symptomen är: - Leukopeni (minskning av antalet cirkulerande vita blodkroppar ) - Trombocytopeni (Färre blodplättar) - Njurpåverkan - Hjärtpåverkan - CNS-påverkan - Cirkulerande antinukleära antikroppar. Hudlesionerna är identiska med de vid DLE (fjärilsutslaget) men erytematösa områden är mer utspridda på hela kroppen. Orala lesioner förekommer i 25-45%av fallen. I munnen blir det erytematösa områden med lesioner och ödem. Ibland petekier (blödningar från hudens minsta blodkärl) Sekundärt Sjögrens syndrom kan tillstöta. Stör produktionen hos tår- och salivkörtlar bla. |
|
|
Hur ser SLE histologiskt?
|
Likadant som DLE:
- Keratinplugg ("spiksko") - Lupusband: inlagring av Ig i dermala/epidermala gränsen - Vaskulära lesioner med fibrinavlagringar - Flamformade epiteltappar - Basalcells degeneration - Förtjockat basalmembran (PAS-positivt) - Lymfocyt infiltrat |
|
|
Hur behandlas SLE?
|
- Optimering av munhygien.
- Vid hud-led manifestationer klorokin (anti-malariamedel). - Vid akuta skov insättes systemiska glukokortikosteroider, kombinerat med cytostatika/immunsupprimerande behandling, - Azatioprin, vid symtom från andra organ. |
|
|
Vad är Pemfigus vulgaris och hur ses det kliniskt?
|
Är en autoimmun, ovanlig sjukdom men möjlig ärftlighetsfaktor. Resulterar i att epitelet avstöts och har sk Nikolskys tecken vilket gör att huden lätt ramlar av vid beröring av olika slag.
- Drabbar ofta äldre personer (50-60år). - På huden ses tunna, sladdriga blåsor upp till flera centimeter stora, rupturerar lätt och lämnar då rodnade fuktade ytor. - Ingen klåda. - I munhålan bildas utbredda blåsor pga att epitelet avstöts. Dessa blåsor rupturerar dock snabbt och lämnar stora, fibrintäckta ulcerationer. ---> sår på ställen som utsätts för mkt nötning tex kind och gingiva. - Svårt med munhygien och nutrition - Ofta dålig andedräkt (doft av tex ammoniak och ketoner) |
|
|
Hur ses Pemfigus vulgaris histologiskt?
|
- Antikroppar bildas mot ett protein i desmosomerna
- Intraepiteliala blåsor - Akantolys (bredare rete ridges) |
|
|
Hur behandlas pemfigus vulgaris?
|
- Optimering av munhygien
- Inläggningsfall - Kombination av generella glukokortikosteroider och cytostatika - Även lokala glukokortikosteroider - Patienten är infektionsskänslig varför profylax insättes med antibiotika för att förhindra sekundärinfektion när patienterna har utbredda läsioner i hud/slemhinna. Om patienten ej får adekvat behandling är prognosen mycket dåligt, hög mortalitet hos gamla. Det är förövrigt mycket svårt att ta biopsi eftersom epitelet lossnar. |
|
|
Vad är benign slemhinnepemfigoid och hur ses det kliniskt?
|
Det är en ovanlig, autoimmun sjukdom med okänd etiologi som drabbar slemhinnor och ibland även hud. Framförallt hos äldre personer i 60-årsåldern. Dubbelt så ofta kvinnor.
Sjukdomen resulterar i att epitelet avstöts. Uppvisar Nikolskys tecken. Klinik - Hudlesioner i form av blåsor som kan uppkomma över hela kroppen. Spricker lätt. - Klåda - I munnen ses från en börja gulaktiga eller blodfyllda blåsor på erytematös botten - När blåsorna spricker ses de sedan som fibrintäckta ulcerationer. - Ofta i gingivan som är ilsket rött och har blivit av med epitel. Lokala besvär brukar förknippas med tandsten, dåliga fyllningsskarvar osv. - Liknar oralt pemfigus vulgaris - Rupterade blåsor kan läka ut med ärrbildning (cikatrisation) - Orsakar ofta ärrbildning på ögats cornea. |
|
|
Hur ses slemhinnepemfigoid histologiskt?
|
- Antikroppar bildas mot ett protein hemidesmosomerna
- Subepiteliala blåsor |
|
|
Hur behandlas den benigna pemfigoiden?
|
Mycket svårt att ta biopsi eftersom epitelet lossnar.
Är överlag svårbehandlad men man brukar: - Optimering av munhygien. - I första hand provas lokala glukokortikosteroider i hög dos därefter systemisk glukokortikosteroid eller immunsupprimerande medel, azatioprin. - Viktigt med undersökning/uppföljning av hur ögat mår (oftalmologisk US) - Väl sittande protes i överkäken kan verka skyddande på slemhinnan. |
|
|
Vad är Erythema multiforme exudativum och hur ses det kliniskt? (-->Steven- Johnsons syndrome)
|
Det är en inflammatorisk sjukdom som drabbar hud och slemhinna. Om häftiga symptom från hud och slemhinnor samt allmänpåverkan föreligger benämnes tillståndet Steven-Johnsons syndrom.
Detta tillstånd utlöses ofta av vissa läkemedel (häftigare reaktioner), herpes simplex- eller annan infektion (mildare reaktion), samt solexponering. Klinik - Debuterar snabbt och drabbar oftast unga vuxna - Erytematösa hudlesioner, ofta symmetriskt på fötter, händer och ibland även ansikte och hals - Lesionerna är ofta rundade, röd-violetta blåsor som linjer i sig som ger ett måltavle-liknande utseende - Krustabildning på läpparna och konjunktivit (ögonbindhinnekatarr) - Orala lesioner förekommer ofta. I 40-100% och ibland är det, det enda symptomet på sjukdomen. - Initialt ses erytematösa, diffusa områden samt blåsor som snabbt rupturerar och bildar ytliga erosioner täckta av pseudomembran. Dessa är ordentligt smärtsamma. - Patienten får svårt att nutriera sig. |
|
|
Hur ses EME histologiskt?
|
Det är väldigt olika från gång till gång, Finns inga riktiga karaktärsdrag.
|
|
|
Hur behandlas EME?
|
- Identifiera utlösande faktor. Är det tex pga infektion ta man itu med den först.
- Ev utsätta (eller ersätta, typ byta ut till ett annat??) läkemedel. - Ställningstagande till antiviralt läkemedel. - Optimering av munhygien. - Lokal glukokortikosteroidbehandling i första hand, systemisk i svårare fall. - Ögonförändringar skall övervakas av oftalmolog. Läker vanligen spontant inom 2-3 veckor. Recidiv är vanligt förekommande. |
|
|
Vilka specifika tungförändringar finns det?
|
X Geografisk tunga / Benign migrerande glossit/ Erytema migrans
X Lingua Fissurata X Hårig tunga (lingua villosa) |
|
|
Vad är geografisk tunga och hur ses det kliniskt?
|
Det är en förändring på tungan ned okänd etiologisk bakgrund men som är relaterad till emotionell press/stress och tros ha vissa ärftliga tendenser.
Klinik: - Multipla eller enstaka område på tungans dorsalyta med atrofi eller avsaknad av filiforma papiller - Zonerna är erytematösa, oregelbundet formade - Zonerna är tydligt avgränsade av en vit/gul, lätt upphöjd begränsning mot slemhinna - De fungiforma papillerna finns dock kvar vilka blir mer framträdande i dessa zoner. - Karaktäristiskt för tillståndet är att de erytematösa zonerna ”flyttar sig” över tungytan och då kallas det Erytema migrans. - Sveda/brännande känsla på tungan - ca 40% har inslag av fissurerad tunga. Geografisk tunga verkar med tiden övergå till lingua fissurata Prevalens: 9% |
|
|
Hur ses geografisk tunga histologiskt?
|
Histologiska utseendet varierar i olika delar av lesionen men vanliga tecken kan vara:
- Central atrofisk region med ett ödematöst epitel, ställvis mycket tunt - I kanterna ses akantos och ödematöst epitel och infiltrerande neutrofiler - I underliggande bindväv ses ödem och inflammation |
|
|
Hur behandlas geografisk tunga?
|
Det finns egentligen ingen bra behandling. Ofta spontan regress. Återkommer dock ofta periodiskt. Symptomatisk behandling vid sveda.
|
|
|
Vad är Lingua fissurata och hur ses det kliniskt?
|
Är sannolikt ett ärtfligt tillstånd med 7 % prevalens.
Klinik: - Tungans dorsalyta är kraftigt veckad och gropig. - Kan variera mycket i utseende och utbredning - Ibland ett symmetriskt mönster med flera tvärgående fissurer utgående från en längsgående, central fåra i medellinjen. - Om mycket djupa veck kan matrester och bakterier ansamlas vilket ger irritation. |
|
|
Hur ser Lingua fissurata ut histologiskt?
|
Inga typiska histopatologiska förändringar.
|
|
|
Hur behandlas Lingua fissurata?
|
Man instruerar bara patienten hur man borstar och rengör tungryggen.
|
|
|
Vad är hårig tunga och hur ses det kliniskt?
|
Det är en förändring med okänd etiologi men som i vissa fall ses korrelerad till antibiotika- eller kortikosteroidterapi. En stor del av patienterna är rökare.Prevalensen är 0.6%
Klinik - På tungryggens dorsalyta ses mer eller mindre uttalad tillväxt av de filiforma tungpapillerna, som både kan vara grövre och längre. - Färgen kan variera från vit-gul, blå-grön och brun-svart (lingua nigra) vilket sannolikt betingas av preferentiell överväxt av vissa mikroorganismer. |
|
|
Hur ser hårig tunga ut histologiskt?
|
Förlängning av de filiforma papillerna.
|
|
|
Hur behandlas hårig tunga?
|
- Kan försvinna spontant.
- Mekanisk rengöring/skrapning av tungan med borste och pimpsten |
|
|
VIlka tillstånd kan ge patologiska melaninpigmenteringar i munslemhinnan?
|
X Oral melanotisk macula
X Melanin hyperpigmentering X Naevus X Amalgamtatuering X Malignt melanom X Peutz-Jeghers syndrom X Polyostotisk fibrös dysplasi X Neurofibromatos (Von Recklinghausens disease) X Addisons sjukdom |
|
|
Vad är karaktäristiskt för oral melanotisk macula?
|
- Vanligast på gränsen mot det läppröda, bucca, gingiva och gom.
- Histologiskt ses en ökad mängd melanin, och ibland ökad mängd melanocyter. Normalt epitel. |
|
|
Vad är karaktäristiskt för Melanin hyperpigmentering?
|
- Generell ökad pigmentering i form av brunsvarta områden på gingiva eller slemhinna.
- Oftast buccalt i över- och underkäksfronten hos rökare. - Histopatologi Ökad mängd melanin (skyddsmekanism?) |
|
|
Vad är karaktäristiskt för Naevus?
|
X Brun eller brunsvart fläck i munslemhinnan, oftast i gommen.
X Histopatologi - Junction naevus - Sammansatt naevus - Intradermalt naevus |
|
|
Vad är en sk. amalgamtatuering?
|
Amalgamtatuering är en iatrogen skada orsakad av traumatisk implantation av dentalt amalgam i mjukvävnad.
Amalgamtatuering är den vanligaste lokala pigmenteringen i munnen. Kliniskt ses amalgamtatueringen som en mörk grå eller blå, platt förändring belägen intill en restaurerad tand. De är belägna på gingiva och alveolär slemhinna följt av den buccala slemhinnan och munbotten. |
|
|
Vad är karaktäristiskt för malignt melanom?
|
X Brun, brunsvart eller blåsvart begränsad fläck eller ibland i form av en tumör.
X Histopatologi - Maligna celler - Melanotiskt eller amelanotiskt - Mäter tjocklek (på djupet) |
|
|
Vad är karaktäristiskt för Peutz- Jeghers syndrom?
|
- Ärftlig sjukdom med pigmenteringar på huden och slemhinnor (oftast på buccal mucosa eller läppar)
- Gastrointestinala polyper |
|
|
Vad är karaktäristiskt för Polyostotisk fibrös dysplasi?
|
- Multipla LESIONER I SKELETTET med fibrös bindväv innehållande patologiskt ben samt multipla pigmenteringar i huden, sk café-au-lait fläckar
- Mycket sällan pigmentering intraoralt. (sååå sålla??) |
|
|
Vad är karaktäristiskt för Neurofibromatos?
(Von Recklinghausens disease) |
- Multipla TUMÖRER PÅ HUD innehållande neurofibrom och multipla pigmenteringar i huden, sk café-au-lait fläckar. Mycket sällan pigmentering intraoralt.
|
|
|
Vad är karaktäristiskt för Addisons sjukdom?
|
Binjurebarkssjukdom med nedsatt syntes av bla kortison som hypofysen förgäves försöker kompensera med ökad utsöndring av ACTH ---> även ökad utsöndring av MSH (melanocyte-stimulating hormones) --> ökad pigmentering såväl i hud som i slemhinna intraoralt (framför allt buccan).
|
|
|
Vad är neoplasi/neoplasm?
|
neos = ny
plasis = bilda Nybildning/ansamling av celler med autonom växt kan vara benign, godartad eller malign, elakartad. De flesta neoplasier utgår från en enda celltyp. |
|
|
Vad utgör skillnaden mellan en benign och en malign neoplasi/tumör?
|
X Godartad
- Har ej potential att metastasera X Malign - Växer infiltrativt - Metastaserar |
|
|
Vad är cancer?
|
Malign epitelial tumör
|
|
|
Vad är sarkom?
|
Malign tumör som utgår från mesenkymal vävnad (bindväv, skelett, kärl, blod, lymforgan, glatt
muskulatur). |
|
|
Vilka benigna epiteliala tumörer finns det tex? Utgår från HPV
|
X Skivepitels papillom
X Verruca vulgaris X Condylom X Fokal epitelial hyperplasi (FEH) |
|
|
Vad är skivepitelspapillom och hur ses det kliniskt?
|
Tumör som med stor sannolikheten utlöses av HPV- HPV-6 och 11 återfinns i ca 50 % av fallen. Ses om en vårtliknande utbuktning.
X Klinik - Vävnadsnybildning som utgår från ytepitelet - Oftast relativt liten men storleken kan variera från några mm till flera cm i diameter - Kan lokaliseras till i stort sett alla ytor i munslemhinnan men är vanligast på tungan - Vit-grå yta - Består av många, små, fingerliknande utskott vilket ger ett blomkålsliknande utseende. - Välavgränsad mot omgivande vävnad - Växer långsamt och benignt - Kan vara svåra att skilja från verruköst växande skivepitelcancrar. |
|
|
Hur ser skivepitelspapillom ut histologiskt?
|
- Keratiniserat skiktat skivepitel i fingerlika arrangemang
- Bindvävssträngar - Normalt utmognat epitel |
|
|
Hur behandlas skivepitelspapillom?
|
- Excision med marginal
- Recidivtendens |
|
|
Hur ses Verruca vulgaris?
|
Kliniskt ses det som en vårta som är är svår att säkert skilja från skivepitelpapillomet. Patienterna har alltid verruca på händerna och vet oftast med sig att de bitit på dessa. Associerat med HPV-2, HPV-4, HPV-40.
|
|
|
Hur ser verruca vulgaris ut histologiskt?
|
- Närmast symmetrisk struktur
- Förlängda retetappar, kortare i periferin, ”pekar mot centrum” - Hyperkeratos, vanligen hyperortokeratos - Koilocyter ses ofta |
|
|
Hur ses Condylom kliniskt?
|
- Normalt lokaliserad på genitalorgan men kan spridas till munhålan.
- Associerat med HPV-6, HPV-11, HPV-16, HPV-18. - Kan förekomma primärt i munhålan. |
|
|
Hur ses condylom histologiskt?
|
- Oregelbundna, tjocka elongerade retetappar
- Måttlig parakeratinisering - Ofta koilocyter nära ytan |
|
|
Hur ses fokal epitelial hyperplasi kliniskt?
|
- Beskrevs först hos indianer och eskimåer men visar sig också finnas hos européer.
- Lesionerna är multipla och finns på läppar och kindslemhinna. Associerat med HPV-13 (och möjligen HPV-32). |
|
|
Hur ses FEH ut kliniskt?
|
- Retetapparna i lesionen på samma nivå som normala retetappar
- Breda retetappar, ofta anastomosering - Ibland klubbformade retetappar - Mitosoida celler (celler i vilka det nukleära DNA har fragmenterade, uppför sig som om de genomgår mitos) |
|
|
Vilka maligna epiteliala tumörer finns det tex?
|
X Verruköst carcinom
X Skivpepitelscarcinom - Utgör ca 80% av alla maligna tumörer i orofaciala området. - Ca 1000 nya fall av huvud- hals cancer i Sverige/år. |
|
|
Hur ses Verruköst carcinom kliniskt?
|
- Vanligen hos män över 55 år
- Ffa belägna i mandibulära vestibulum, bucca och hårda gommen. - I många fall har HPV-16 och HPV-18 identifierats, men betydelsen av detta är oklar. |
|
|
Hur ses verruköst carcinom histologiskt?
|
- Mikroskopiskt ”benignt” utseende
- Retetapparna ”pushar” sig fram i bindväven - Kraftig keratinisering - Ingen signifikant cellulär atypi - Vanligen ett kraftigt infiltrat av kroniska inflammationsceller i bindväven |
|
|
Vilka tidiga symptom bör väcka misstanke om malignitet och kan ses kliniskt?
|
- Ulceration som inte läker ut efter eliminering av lokala irritament
- Erytematösa lesioner/erytroplakier - Leukoplakier - Exofytiska vävnadsnybildningar (utåtväxande) - Lokal, marginal parodontit som ej svarar på adekvat behandling De tidiga symtomen är ofta obetydliga såväl kliniskt som subjektivt. Ur prognostisk synpunkt är det avgörande att kunna ställa diagnosen vid ett tidigt stadium. |
|
|
Vad är karaktäristiskt för avancerande, maligna lesioner som kan ses kliniskt?
|
- Ulceration
- Induration (förhårdnad av vävnad) - Exofytisk växt - Smärta - Fixering till underlaget - Snabbt progredierande lokal parodontit Först i ett mycket sent stadium inträder symtom som palpabla lymfkörtelmetastaser och viktnedgång samt allmän sjukdomskänsla. Det kliniska utseendet av en skivepitelcancer kan variera avsevärt beroende på dess lokalisation. |
|
|
Hur är det då läppen drabbas av skivepitelcancer?
|
Underläppen är den vanligaste lokalisationen av oral skivepitelcancer.
Kan yttra sig som: - Ulceration - Induration - Krustabildning i det läppröda - Leukoplaki i slemhinnan - Oftast högt differentierade - Sällan metastaser - Cancer i överläppen är betydligt ovanligare och har sämre prognos. |
|
|
Hur är det då tungan drabbas av skivepitelcancer?
|
- Drabbar oftast sidoränderna eller undersidan
- I den främre delen oftast i form av nodulära leukoplakier - I den bakre delen är symptomen inte lika tydliga - Patienten lokaliserar ofta sina besvär till svalget - Oftast i form av exofytisk växt med indurerade ( (förhårdnade) kanter - Ju längre bak på tungan desto sämre prognos. |
|
|
Hur är det då munbotten drabbas av skivepitelcancer?
|
- Mycket vanligt med erytroplaki- eller leukoplaki-komponent.
- Upptäcks oftast sent - Metastaserar lätt |
|
|
Hur är det då gingiva/alveolarmucosa drabbas av skivepitelcancer?
|
- Ofta exofytisk växt
- Kan orsaka terapiresistent - Snabbt progredierande parodontit - Alternativt diffus uppklarning i alveolarutskottet. |
|
|
Hur är det då bucca/munvinklar drabbas av skivepitelcancer?
|
- Utgår från nodulär
- Ofta candidainfekterad - Leukoplaki - Ibland bilateralt lokaliserad - Starkt korrelerad till rökning - Växer långsamt |
|
|
Hur är det då gommen drabbas av skivepitelcancer?
|
- Ovanlig lokalisation av skivepitelcancer i vår del av världen. Däremot vanlig i Indien, på Filippinerna, i Sydamerika, där ”reverse smoking” förekommer (man har glöden inåt stundtals)
- Skivepitelcancer i gommen utvecklas långsamt och börjar ofta som leukoplaki men ej som ”smokers palate” - Betydligt vanligare med adenoidcystisk cancer (utgående från spottkörtlarna). |
|
|
Vilken incidens och etiologi har skivepitelscancer?
|
X Incidens
- Ca 200 fall/år av huvud- hals canceri Norra Sverige. - Orala skivepitelcarcinom utgör ca 2- 5% av alla maligna tumörer som diagnosticeras. X Etiologi - Starkt korrelation till rökning och alkoholmissbruk - Solljus (läppcancer) - Mekanisk irritation (upprepat och kontinuerligt trauma) - Dåligt nutritionsstatus/nedsatt immunstatus. |
|
|
Vad kan sägas om skivepitelcancerns histologi?
|
Histopatologi kan vara antingen:
- Högt differentierad - Medelhögt differentierad - Eller lågt differentierad Detta gör att skivepitelcancer och maligniteter överlag inte har så många förenande drag. Kan se olika ut från patient till patient |
|
|
Hur behandlas skivepitelcancer?
|
- Inför behandling görs en noggrann klassifikation enligt TNM-systemet för att utreda differentiering, storlek och metastasering och därmed kunna ge en prognos. Tumörens lokalisation är också viktig.
- Små tumörer avlägsnas kirurgiskt - Större tumörer behandlas med preoperativ strålning - Spridning till alveolära benet medför resektion (kirurgisk avlägsning) av mandibel/maxilla samt efterföljande rekonstruktion - Spridning till submandibulära/cervikala lymfkörtlar medför utrymning av dessa - Inoperabla tumörer behandlas med palliativ strålterapi ev i kombination med kemoterapi. - Ju längre bak mot oropharynx desto större risk för metastasering, undantaget HPV-positiv tungbas och tonsillcancer. |
|
|
Vilka benigna mesenkymala tumörer finns det tex?
|
X Fibrom
X Lipom X Hemangiom X Lymfangiom X Neurofibrom X Neurilemon |
|
|
Vad är ett Fibrom och hur ses det kliniskt?
|
Är tumörer av bindvävsceller och kollagen. Utgår från fibrös vävnad, mycket ovanliga i munslemhinnan.
X Klinik - Går ej kliniskt att skilja från fibrösa hyperplasier. - Välavgränsade, bredbasiga eller stjälkade, ganska fasta i konsistensen - Oftast täckta av normal slemhinna, ibland ses dock en vitaktig yta. |
|
|
Hur ses Fibrom histologiskt?
|
- Samma bild som fibrös hyperplasi eller ”irritations fibrom”.
- Fibrös bindväv, ibland kollageniserad - Ej avkapslad - Täckande epitel har ofta atrofi av retetapparna - Ibland hyperkeratos pga sekundärt trauma |
|
|
Hur behandlas Fibrom?
|
Excision. Viss recidivtendens.
|
|
|
Vad är Lipom och hur ses det kliniskt?
|
Är en tumör som utgår från fettvävnad.
X Klinik - Växer sakta - Oftast helt symtomfria - Ses hos vuxna-äldre personer - Submukösa, välavgränsade, runda eller ovala ofta gulaktiga tumörer - Växer bredbasigt eller stjälkat och har en slät yta. - Konsistensen är mjuk eller ibland lätt fluktuerande (varierande). - Om de är lokaliserade i munbotten kan de förväxlas med mucocelen |
|
|
Hur ses Lipom histologiskt?
|
- Mogna fettceller
- Vanligen välavgränsad - Fibrolipom |
|
|
Hur behandlas lipom?
|
Excision. Recidiverar ej.
|
|
|
Vad är hemangiom och hur ses det kliniskt?
|
Tumör som utgår från blodkärl. Kan vara antingen kongenitala (medfödda)/förvärvade och även delas in i kapillära/kavernösa. Tveksamt om de är äkta tumörer och kallas därför ibland för hamartom.
X Klinik - Kapillära/kavernösa går oftast inte att särskilja kliniskt. - Mjuk, röd-blåaktig vävnadsnybildning - Vid tryck försvinner den karaktäristiska färgen för att direkt återkomma när man släpper på trycket. - Hemangiomen kan vara djupa eller ytliga. Ju ytligare desto rödare i färgen |
|
|
Hur ser hemangiom ut histologiskt?
|
Blodfyllda kapillärer eller kaverner
|
|
|
Hur behandlas hemangiom?
|
- De medfödda går ofta i spontan regress
- Kirurgisk excision med laser eller kryobehandling är oftast att föredra eftersom det kan blöda kraftigt om man använder kniv - Recidiverar ej vid radikal excision |
|
|
Vad är lymfangiom och hur ses det kliniskt?
|
Tumör som utgår från lymfkärl.
X Klinik - Majoriteten återfinns på tungans dorsalyta, oftast bilateralt - Varierar i storlek från knappnålshuvudstora till att täcka större delen av dorsum - Består av oregelbundna nodulära upphöjningar, ibland t o m papillära utskott - Grå-rosa eller ljusbruna i färgen som varierar beroende på mängden erytrocyter i lymfan - Ger ofta upphov till makroglossi - diffus svullnad av tungan. |
|
|
Hur ses lymfangiom histologiskt?
|
Endotelutklädda hålrum
|
|
|
Hur behandlas lymfangiom?
|
Vid behov göres kirurgisk excision. Hög recidivtendens
|
|
|
Vad är Neurofibrom och hur ses det kliniskt?
|
Tumör som utgår från den fibrösa vävnad som separerar buntar av nervvävnad.
X Klinik - Inget typiskt kliniskt utseende - Liknar fibrom - Multipla neurofibrom på huden och i slemhinnor är en ärftlig sjukdom (von Recklinghausens sjukdom eller neurofibromatos). |
|
|
Hur ses neurofibrom histologiskt?
|
- Det solitära ofta välavgränsat
- Buntar av spolformade celler som ofta har ”vågig” kärna |
|
|
Hur behandlas neurofibrom?
|
Solitära kan excideras vid behov.
|
|
|
Vad är Neurilemon och hur ses det kliniskt?
|
Tumör som utgår från nervstödjande vävnad, Schwanns celler. Går därför även under beteckningen schwannom eller neurinom.
X Klinik - Oftast solitära - Symptomfria - Välavgränsade upphöjningar - Förekommer oftast på tungan - Kan vara stjälkade eller mer djupt belägna och är oftast fasta i konsistensen - Storleken kan variera från risgrynsstor till hasselnötsstor - Liknar ibland mucocele eller spottkörteltumör. |
|
|
Hur ses neurilemon histologiskt?
|
X Vanligen avkapslad
X 2 mönster: - Antoni typ A – spolformade Schwannska celler; Verocay bodies - Antoni typ B – spolformade celler, myxomatöst stroma |
|
|
Hur behandlas neurilemon?
|
Excision.
|
