Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
18 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Histologi - Dentin (Normal)
|
- Röd och slät
- Jättepackad och har dentinkanaler överallt som ses som vita prickar/sträck |
|
|
Histologi - Tunga (Normal)
|
- Man ser papiller
- Filiformes har keratinisering - Mkt muskler och kärl - Bakterier ses som blå/lila - Inte så mkt fett. Till skillnad från kinden som har mkt mer. - Ganska långa retetappar men de är jämna. |
|
|
Histologi - Insida kind (Normal)
|
- Ingen keratinisering
- Flerskiktat skivepitel - Ofta talgkörtlar som ser ut som bubbliga, vita öar - Körtelvävnad både serösa (mörka) och mukösa (ljusa) men inte så många - Mkt bindväv - Ganska mkt fett |
|
|
Histologi - Insida läpp (normal)
|
- Inget keratin
- Flerskiktat skivepitel - Många fler körtlar. Både serösa och mukösa. - Muskler och mkt bindväv |
|
|
Lista på mjukvävnadsförändringar han tog upp:
|
X Fibroepitelial hyperplasi
X Skivepitelspapillom X Lipom X Fokal epitelial hyperplasi (FEH) X Fibrolipom X Verruca X Dött ben X Hemangiom X Lichen planus X DYsplastiskt epitel X Skivepitelscancer X Geografisk tunga X Ossifierande fibrom X Jättecellsgranulom |
|
|
Histologi - Fibroepitelial hyperplasi (nr.4)
|
- Bindväv (mkt mer än vanligt) och fett, mindre muskler ---> Insida kind
- Dock även keratinisering vilket det ej ska vara. - Kliniskt står det ut en knopp i munnen vilket utsätts för nötning --> Keratinisering, i detta fall parakeratos - Fin avgränsning mellan bindväv och epitel - Kolla efter candidainfektion eftersom de trivs bra i keratin. (ses vid PAS-infärgning) - Epitel har fin utmognad SÅ: Jättemkt bindväv + parakeratos --> Fibroepitelial hyperplasi |
|
|
Skivepitelspapillom, klinsikt och histologiskt (nr.8)
|
X Kliniskt:
- Ses om en vit/grå, vårtliknande utbuktning i munnen i varierande storlek - Vanligast på tungan - Har ett blomkålsliknande utseende - Många fingerliknande utskott - Välavgränsad mot omgivande vävnad - Växer långsamt och benignt - Kan vara svåra att skilja från verruköst växande skivepitelcancer. X Histologiskt - Mkt blomkålsliknande (som ofta har en stam) - Parakeratos - Zoomar man in ser epitel lite luftigt ut - Många viruspåverkade celler (dubbla cellkärnor i sig utan att det är mitos. HPV-påverkade) - Vissa celler ser ut att ligga i lakuner SÅ: Blomkålsuteseendet + i princip bara epitel + keratin i varierande mängd --> Skivepitelspapillom |
|
|
Lipom (Nr 12) - Kliniskt och histologiskt
|
X Kliniskt
- Växer sakta - Oftast helt symptomfria - Ses hos vuxna-äldre personer - Submukösa, välavgränsade, runda eller ovala ofta gulaktiga tumörer - Växer bredbasigt eller stjälkat och har en slät yta. - Konsistensen är överlag mjuk men är flukturerande - Om de är lokaliserade i munbotten kan de förväxlas med mucocelen X Histologiskt - I princip bara fett - Har en tunn bindvävskapsel runt sig |
|
|
Fibrolipom (nr.13)
|
Ser likdant ut som lipom fast med bindväv emellan fettcellerna.
|
|
|
FEH - Fokal epitelial hyperplasi (nr. 9). Kliniskt och histologiskt
|
X Kliniskt
- Beskrevs först hos indianer och eskimåer men visar sig också finnas hos européer. - Lesionerna är multipla och finns på läppar och kindslemhinna. Associerat med HPV-13 (och möjligen HPV-32). - Sjukdomen yttrar sig oftast som flera mjuka, ej ömmande, platta eller runda papiller som sitter i kluster och har slemhinnans normala färg. - Finns även fall då de setts som ensamma utbuktningar eller med ljus/vit färg. Liknar kullersten väldigt mycket. X Histologiskt: - Retetapparna i lesionen på samma nivå som normala retetappar - Breda retetappar, ofta anastomosering - Ibland klubbformade retetappar - Mitosoida celler (celler i vilka det nukleära DNA har fragmenterade, uppför sig som om de genomgår mitos) - Parakeratos SÅ: Anastomosering + Mitosoida celler + Parakeratos ---> FEH |
|
|
Verruca (nr.10), kliniskt och histologiskt.
|
X Kliniskt
- Ses som en vit vårta (svår att särskilja från skivepitelspapillom) - Alltid även verruca på händerna också som patienten bitit på. - Associerat med HPV-2, HPV-4, HPV-40. - Brukar vara mindre än 5 mm och kan förbli konstant i flera år om lesionen inte irriteras - Kluster med flera lesioner är mycket vanligt eftersom att de smittar X Histologiskt - Bindväven ser ut som ett löv i mitten av allt epitel - Väldigt tjock keratinisering - Fin utmognad av epitel - Förlängda rete ridges med en bas som pekar mot mitten av lesionen - HPV-infekterade koliocyter med små kärnor ofta flera med mycket kringliggande cytoplasma. SÅ: Bindvävslöv + jättetjockt keratinlager --> Verruca |
|
|
Granulationvävnad med dött ben (nr 11).
|
X Kliniskt
- Ibland när man exat ett tand kan benflisor hamna i mjukvävnaden och orsaka inflammation. X Histologiskt: - Benet ses som slätt och utan många synliga celler. - Runt benet är det extremt mkt inflammations-celler - Mkt röda blodkroppar SÅ: Främmande kropp + Inflammationsceller + Blodkroppar --> Granuationsvävnad |
|
|
Hemangiom (Nr. 14)
|
X Kliniskt
- Finns som kapillära och kavernösa men går oftast inte att särskilja kliniskt. - Mjuk, röd-blåaktig vävnadsnybildning som sticker ut - Vid tryck försvinner den karaktäristiska färgen för att direkt återkomma när man släpper på trycket. - Hemangiomen kan vara djupa eller ytliga. Ju ytligare desto rödare i färgen X Histologiskt Kavernös: - Har ett enormt blodkärl fyllt med röda blodkroppar i jämförelse med de friska - Fin avgränsning mot bindväven och epitelet (ser ut som att det lossnat lite vid snittningen typ) - Parakeratos Kapillära: - Samma, fast då är det flera små kärl istället för ett stort. SÅ: Välavgränsad rundad struktur, innehållande mkt blodceller --> Hemangion X Behandlingen är kirurgisk excision med laser eller kryobehandling för att minska blödningen. Recidivrisken är minimal vid radikal excision. De medfödda går ofta i spontan regress. |
|
|
Lichen planus
|
X Kliniskt
- Alltid många vita strieringar (Retikulär) - Plack ses i en sen form av OLP - Ej avskrapbart och sitter bilateralt - Kan vara atrofisk el. ulcerativ el. finnas blåsor - Kan även uppvisas som röda förändringar X Histologiskt - Hyperkeratos - Epitel hyperplasi eller atrofi - Basalcells degeneration - Väldigt tydligt inflammationscells-band under epitelet - Sällan (om någonsin) kan diagnos ställas enbart på histologisk grund utan man måste även se det kliniska, mer uppenbara tecknen - Eftersom det är hyperkeratos ska alltid förekomst av candida-infektion undersökas - Inflammationscellerna trycker epitelet framför sig med tydlig gräns - Epitelet bryts ner tidigt genom basalcellsdegeneration X Behandling - Antimykotisk behandling om Candida kan påvisas. - Lokal steroidbehandling - Immunosupprimerande medel och/eller cytostatika i låg dos SÅ: Inflammationsband + Hyperkeratos + Kliniska tecken ---> Lichen planus |
|
|
Skivepitelcancer (Nr.24)
|
X Kliniskt
- Kan yttra sig olika beroende på vart i munnen det är beläget. Drabbar cancer en del kan den metastasera lätt medan den på andra ställen mkt sällan gör det. - Kan vara ulcerativ - Ibland ger det parodontit eller leukoplaki osv. - Sår som inte läker. - Ofta exsudativ X Histologiskt - Ofta kan man följa ett friskt epitel men helt plötsligt övergår det i kaos. - I detta område ser cellerna likadan ut --> ingen normal utmognad - Ingen avgränsning mellan epitel och bindväv - Cellerna ligger huller om buller och man kan se keratinpärlor som ser ut som årsringar på träd. - Mkt kärl och blödning - Ofta viktnedgång och palperbara lymfkörtelmetastaser i sent stadie SÅ: Mkt kärl i uppenbart övertagande epitel + keratinpärlor + dålig utmognad --> Skivepitelcancer |
|
|
Geografisk tunga (nr.26)
|
X Kliniskt
- Multipla eller enstaka område på tungryggen med atrofi eller avsaknad av filiforma papiller - Zonerna är erytematösa, oregelbundet formade och tydligt avgränsade av en vit/gul, lätt upphöjning. - De fungiforma papillerna blir mer framträdande i dessa zoner. - Ibland ”flyttar sig” zonerna över tungytan --> Erytema migrans. - Sveda/brännande känsla på tungan - Ibland fissurerad tunga. X Histologiskt - Bra utmognad på epitelet men det kan antingen atrofisk eller förtjockat vilket gör epitelt väldigt ojämntjockt - Mikroabscesser som ser ut som en mörk inkapslad grej i ett hålrum - I underliggande bindväv ses ödem och inflammation - Intracellulärt ödem - Akantos (ökad tjocklek av epidermis) - Elongation av rete ridges SÅ: Klumpar av epitel som går ner i bindväv + väldigt ojämn tjocklek --> Geografisk tunga |
|
|
Kalcifierande ossifierande fibrom/ Fibroblastiskt granulom med ossifiering/ Perifert ossifierande fibrom:
|
X Klinik:
- Uppkommer endast på gingivan, vanligare i maxillan - Vanligast hos ungdomar och unga vuxna - Mineraliserad produkt tros ha sitt ursprung från celler i periostet eller periodontalligamentet X Histologiskt - Förändringen är en cellrik vävnad med benbildning - Det bildade benet ses som röda benbitar och är riktigt ben med strukturer som lakuner, men finns också fall där det endast blir en lättare mineralisering - Blir en utstående förändring så är ganska vanligt att epitelet nöts bort mekaniskt. - Mkt mer kompakt bindväv än vanligt - Bra utmognad av epitel - Välavgränsat mellan epitel och bindväv -Epitelet växer ibland in som hos skivepitelscancer men cancern har inte alls lika mkt celler i bindväven bla SÅ: MASSA celler överallt + tätare bindväv än vanligt ---> Ossifierande fibrom |
|
|
Jättecellsgranulom (nr.34)
|
- Flerkärninga jätteceller vilka består av sammanslagna makrofagrer i bindväven
- Syns också ovala och spolformade stromaceller där man ser mitoser - Finns också rikligt med blodceller i förändringen vilket beror på blödning. - Benbildning och förkalkningar kan ses. - Dessa förändringar ses endast i gingivan eller i tandlösa alveolarutskott. - Även denna förändring är utstående och därför är det vanligt även här att epitelet nöts bort på ytan och är tunt eller saknas helt. - Ibland molniga vita strukturer i |
