Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
36 Cards in this Set
- Front
- Back
|
vad är sarkopeni? |
Förlust av muskelmassa, tex pga stigande ålder, sjukdom eller inaktivitet |
|
|
om multiinfarktdemens: |
Vaskulär demens,
uppstår från många små blodproppar i hjärnan. Några av de vanligaste riskfaktorerna är rökning, hypertoni samt ökad risk med stigande ålder (då kärlen förkalkas). |
|
|
Olika typer av demenssjukdomar: |
Primärdegenerativa demenssjukdomar - demensen orsakas direkt till följd av sjukdomen. Tex:
- Alzheimers sjukdom (vanligast, ca 60%) - Parkinsons sjukdom med demens - Lewy body demens - Pannlobsdemens Vaskulära demenssjukdomar - demensen orsakas indirekt, som följd till cirkulationsstörningar i hjärnan. Tex: - Strokerelaterad demens - Demens med vitsubstansskador Sekundära demenssjukdomar - demensen orsakas indirekt, som följd av andra sjukdomstillstånd. Tex: - Infektioner, Normaltryckshydrocephalus, Vitaminbrist, Trauma, Toxisk påverkan, Tumörer, mfl. |
|
|
Olämpliga läkemedelsgrupper till äldre (från föreläsningen) |
NSAID Epilepsimediciner Psykofarmaka Morfin |
|
|
Gerontologi |
läran om det friska åldrandet - tvärvetenskap som handlar om åldrandet ur alla perspektiv |
|
|
Geriatrik |
läran om: etiologi patofysiologi diagnostik profylax & terapi - hos äldre |
|
|
Vad händer med njurar & miktion vid friskt åldrande? |
- minskad glomerulär filtration - försämrad kapacitet i homeostasen = sämre balans i inre fysiologisk miljö - ökad risk för störd autonom reglering av urinblåsa - sjunkande acetylkolinnivåer ökar risk för urinretention |
|
|
Träning kan hjälpa till med att förhindra t.ex. dessa sjukdomar: |
1. Benskörhet 2. Icke insulinberoende diabetes 3. Hypertension 4. DVT (djupvenstrombos) 5. Hjärtsjukdom 6. Stroke 7. Tjocktarmscancer |
|
|
Träning kan hjälpa till med att förhindra stillasittande vilket bl.a. kan orsaka: |
Förstoppning Inkontinens Gravitationsödem (svullna fotleder) |
|
|
Träning kan (förutom sjukdomar & stillasittande) även hjälpa till att förhindra funktionsnedsättning som orsakas av: |
Kärlkramp Astma Hjärtfel Kronisk bronkit |
|
|
Träning kan (förutom sjukdomar & stillasittande) även hjälpa till att förhindra isolering som kan orsaka: |
Ensamhet Depression |
|
|
Vinster som regelbunden fysisk aktivitet kan ge: |
1. Ökad rörlighet, flexibilitet & muskelstyrka 2. Minskad smärta 3. Kontrollera vikt 4. Minska några av riskfaktorerna för fallolyckor 5. Förbättra funktion 6. Förbättra sömnkvalitet 7. Öka möjlighet till socialisering, minska isolering & ensamhet 8. Ge en ökad självkänsla och medvetenhet om andra personer 9. Förbättra välbefinnande, självförtroende, självkänsla och livsnjutning |
|
|
Fysiologiska fördelar med fysisk aktivitet för äldre: |
1. Hjärt- och cirkulationsfunktion 2. Benstyrka 3. Muskelkondition och -funktion 4. Ökar mager kroppsmassa 5. Ledfunktion 6. Större böjlighet hos ligament 7. Större elasticitet hos senor 8. Bättre balans, reaktion och koordination 9. Minskad hjärt- och kärlsjukdom 10. Bättre blodtryck 11. Mindre benskörhet 12. Mindre trötthet 13. Färre fall och skador 14. Mindre fett/bättre sammansättning 15. Mindre balansproblem 16. Mindre stela leder |
|
|
Mentala fördelar med fysisk aktivitet för äldre: |
1. Förbättrar humöret 2. Förbättrar självförtroende 3. Förbättrar självbild 4. Minskar depression 5. Minskar stress |
|
|
Fallriskfaktorer: |
Beteendemässiga faktorer (läkemedel, alkohol, brist på motion, olämpliga skor) Biologiska faktorer (ålder, kön, etnicitet, kroniska sjukdomar tex parkinson/osteoporos/reumatism, nedsatt fysisk, kognitiv och sensorisk förmåga) Socioekonomiska faktorer (låg inkomst, låg utbildningsnivå, bristfällig bostad, brist på social interaktion, begränsad tillgång till hälso- och socialvård, brist på samhällsresurser) Miljömässiga faktorer (dålig byggnadsdesign, halkiga golv och trappor, lösa mattor, otillräcklig belysning, spruckna/ojämna trottoarer) |
|
|
Komplikationer från fall |
Höftfraktur (vanligare hos kvinnor) Dödsfall efter höftfraktur (vanligare hos män) Handledsfraktur Ryggradsfraktur (ryggkota) Skärsår, rivsår Djupa blåmärken & skador på mjukvävnader Vrickningar & stukningar Ökade ledsmärtor (från gamla skador) Att bli liggande (ej kunna ta sig upp från golv trots frånvaro av skada) & komplikationer från att ha blivit liggande på kallt eller vått golv Post fall-syndrom (psykologiska symptom som depression och oro) Rädsla att falla när det gäller aktiviteter, kan leda till social isolering |
|
|
RIK (vid ryggmärgsbråck) = |
Ren Intermittent Kateterisering (= att man sätter dit kateter vid tömning) |
|
|
KAD |
att man har kateter hela tiden. |
|
|
Fysisk funktion försämras med stigande ålder med anledning av: |
- åldersförändringar - sjukdom - fysisk inaktivitet |
|
|
Med stigande ålder påverkas: |
Muskelstyrka Gång Balans Max syreupptagningsförmåga |
|
|
HIFE: |
The High Intensity Functional Exercise Program |
|
|
Det är viktigt att bibehålla den fysiska funktionen på äldre dagar för att kunna: |
- Klara vardagliga aktiviteter - Förebygga dålig hälsa - Meningsfulla aktiviteter - Benstyrka - gång och förflyttning - Förebygga fall = Stora vinster om nedsatt funktion kan motverkas |
|
|
En nedsatt fysisk funktion ger ökad risk för: |
- Minskad självständighet - Beroende i ADL - Fall - Byte av boendeform = Stora vinster om nedsatt funktion kan motverkas |
|
|
Rehabilitering och äldre |
- Vid akut sjukdom: tar kortare tid att tillfriskna från sjukdomen än att återfå den funktionella förmågan - Äldre har en minskad fysiologisk reservkapacitet - Det tar längre tid för äldre att träna upp muskelfunktion efter immobilisering än för yngre - Det krävs längre tids rehab med specifik träning för äldre - Det finns många samexisterande medicinska, funktionella och psykosociala problem - Det är en utmaning att nå framgång - Det är framgångsrikt med geriatrisk rehab och interdisciplinärt teamarbete |
|
|
Om inaktivitet |
- stort folkhälsoproblem - associerat med flertalet sjukdomstillstånd - konsekvenser på fysisk förmåga - ökar med ökande ålder - ffa bland kvinnor och funktionsnedsatta personer - sker trots kunskap om träningens hälsovinster - stillasittande är en hälsorisk - inaktivitet är vanligt vid demenssjukdom |
|
|
Motivation till & deltagande vid träning kan påverkas av |
- hälsovinster - nöje - sociala motiv - psykologiska vinster - formulerade mål - hälsoråd från sjukvårdspersonal - upplevelse av tidigare träning - kontroll över träningsbeteendet - attityd till träning - sociala influenser - tilltro till den egna förmågan (self-efficacy) - förväntade & uppnådda resultat |
|
|
Hinder för träning kan vara |
- dålig hälsa - bristande intresse eller motivation - depression - trötthet - smärta - rädsla att falla - andfåddhet/andnöd |
|
|
Om benstyrka, gångfunktion och stigande ålder |
Benstyrkan är extra viktig för gång och förflyttning.
Ju större benstyrka dess högre självvald gånghastighet OCH ju lägre gånghastighet dess större fallrisk. Kvinnor löper stor risk att hamna under tröskelvärdet för sit-to-stand-styrka vid 50 - 54 år. Män löper stor risk att hamna under tröskelvärdet för sit-to-stand-styrka vid 70 - 74 år. Med stigande ålder såväl som med ökad inaktivitet ökar risken att hamna under tröskelvärdet. Abduktorerna tappar styrka tidigast och är den muskelgrupp som är extra viktig (möjligen tillsammans med glutéerna) att träna! |
|
|
Fysisk träning för äldre personer: |
- både friska äldre och äldre med funktionsnedsättningar kan: x träna upp/förebygga nedsatta funktioner x träna intensivt - liknande effekter som hos yngre personer - prevention & behandling av sjukdomar -> träning "föryngrar" kroppen, sänker den fysiologiska åldern Progressiv styrketräning: - förbättrar muskelstyrka & och muskelpower - förbättrar styrka och funktionell funktion bland äldre i särskilt boende - kan förbättra balansen |
|
|
Träningsprinciper, träning för äldre
|
- hög intensitet, nära individens max kapacitet - 2-3 ggr/v i minst 3 månader - kombinerad benstyrka, balans och gång - funktionell viktbärande - träningsspecificitet (uppgiftsspecifik - funktionell - träning viktig för effekt på funktonell förmåga, träna i samma/liknande rr-mönster & position som man vill förbättra ger resultat.) Att träna muskelstyrkan i isolerade muskelgrupper - inte det effektivaste för förbättring av funktionell förmåga. - individualisering . ta hänsyn till ev. sjukdomar, smärta, mm |
|
|
Om intensitet
|
- det finns ett starkt samband mellan dos och respons - Rep max (RM), dynamisk styrka % av RM = relativt, bara uppskattningar (ej validerat, ej konsekvent mellan studier/personer) Säkrare att ange absoluta tal: 5 RM ist för 2% av RM. |
|
|
Funktionell viktbärande träning, tex HIFE |
- övningar som är funktionella & i viktbärande positioner - effektivt, påverkar flera fysiska funktioner - övningar är lätta att förstå - möjlighet till progression av svårighetsgrad - anpassningsbart för olika fysisk förmåga - kräver inte träningslokal med fast utrysning - följer principen om träningsspecificitet |
|
|
HIFE |
- 39 övningar - 5 kategorier (A-E) - all utrustning är portabel Målsättningen är att förbättra benstyrka, balans samt gång- & förflyttningsförmåga. Träningen går att återskapa = bra vid studier & tester/överlämning mellan vårdpersonal, dokumentation, val av övningar. |
|
|
Åldersförändringar som påverkar läkemedelsbehandling |
Förändrad: - absorbtion - distribution, dvs: x minskande andel kroppsvätska x ökande andel kroppsfett - metabolism - utsöndring (miktion -> homeostas) - receptorkänslighet |
|
|
Vid geriatrik gäller dessa förändringar vid diagnostik, etiologi & terapi : |
Geriatrisk diagnostik:
- förändrad symptombild - gränsdragning mellan åldrande & sjukdom - demens & dilerium försvårar diagnostik Förändrad etiologi: - förändrade hälsorisker - konsekvenser för både primär och sekundär prevention - helhetssyn Geriatrisk terapi: - förändrade förutsättningar för läkemedelsbehandling - läkemedelsbiverkningar - interaktionsproblem, mm. - rehabilitering, vad är lämpligt/eftersträvansvärt? Hur var patienten innan fall/infektion/etc? |
|
|
Nedsatt immunförsvar kan bero av: |
Undernäring:
Järnbrist C-vitaminbrist Medicinering: Kortisonbehandling Cytostatikabehandling Sjukdomar: Diabetes "andra sjukdomar" |
