Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
38 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vilka delar består neuronet av? |
dendriter cellkropp cellkärna axon myelin axomterminalerna |
|
|
Vilken uppgift har dendriterna? |
Dendriterna är neuronets mottagande del. Här kommer informationen in. |
|
|
Vilken uppgift har neuronet? |
Neuronets uppgift är att kommunicera |
|
|
Vilken uppgift har cellkroppen |
Här summeras information. Är informationen som kommer in via dendriterna en dominans som bromsande (inhiverande) eller igångsättande (exiterande) I |
|
|
Vad händer om den exiterande informationen är i dominans?
|
Neuronet blir aktivt och en aktionspotential påbörjas. Den leder ner genom axonet till axomterminalen |
|
|
Vad finns i axonterminalerna
|
Här ligger axonets budbärarmolekyler. Axomterminalen ligger i närheten av nästa neurons dendrit
|
|
|
Ett annat namn för budbärarmolekyl
|
Tranmittosubstans
|
|
|
Mellanrummet mellan axonterminalen och nästa neurons dendrit, vad kallas det?
|
Synaptiska spalten |
|
|
Överföringen av transmittosubstanser mellan axonterminalen till nästa neurons dendrit, vad kallas det?
|
Synaps
|
|
|
Beskriv hur aktionspotentialen är möjlig.
|
Aktionspotentialen bygger på spänningsförändringar. Dessa kommer ifrån att ett vilande neuron har en negativ inre spänning på - 70 millivolt. Området utanför neuronet har en spänning som ligger på 0. De exiterande höjer spänningen, dvs minskar den negativa laddningen. De inhiberande transmittosubstanserna gör neuronet mer negativt laddat. När spänningen när 50 millivolt blir neuronet aktivt (sker alltså bara när informationen är exiterande). Aktionspotentialen bygger alltså på kraftiga spänningsförändringar.
|
|
|
Vad innebär lagen om allt eller inget?
|
Antingen blir neuronet aktivt, dvs. en aktionspotential sätts igång, eller också inte. Når inte neuronet inte ner till -50Mv (millivolt) så uppstår ingen aktionspotential. Neuronet kan uppnå 300 impulser /sek.
|
|
|
Nivå på smärta, hur kan det förklaras?
|
nivån på smärkan beror på tätare aktionspotentialer, inte att det är kraftigare avfyrning
|
|
|
Transmittosubstanserna, hur kan de delas in?
|
Klassiska transmittorer ex. dopamin,acetylkolin, serotonin, noradrenalin Aminosyror ex. Glutamat, Gaba Neuropeptider ex. Beta-endorfin, enkefalin, oxytocin Skillnaden: De klassiska byggs ihop i axonterminalen utifrån vad vi äter. Peptiderna tillverkas inne i kroppens cellkärna. Några av transmittosubstanserna är exiterande , andra är inhiberande. |
|
|
Acetylkolin, funktion?
|
Finns i minnet, exiterande, viktig funktion för att vi ska kunna röra oss. Påverkar hippocampus- när vi vill koda in något i långtidsminnet.
|
|
|
Serotonin, funktion?
|
Allmänna välbefinnande. Det känns bra när vi vaknar på morgonen. Låg nivå är förknippat med ångest och depression
|
|
|
Dopamin, funktion?
|
Fungerar som volymkontroll när det handlar om motoriken. t ex vid parkinson som har svårt att röra sig akternativt patienter med danssjuka . svårt att kontrollera motoriken. Dopaminen styr detta. Det fungerar även för vårt belöningssystem, att vi vill göra saker igen. Då lär dopaminen hjärnan att det var roliga upplevelser och att man vill uppleva det igen. Euforisk känsla |
|
|
Aminosyror, funktion?
|
"Arbetshästar" Glutamat startar igång hjärnan gaba sänker hjärnans aktivitet ex. alkohol - man somnar till slut. Viktigt att de hålls på en normal nivå. |
|
|
Vad innebär en psykoaktiva droger?
|
Psykoaktiva droger : Signalfrämjande (agonister) - Öka axonterminalens kapacitet, agera som transmittor eller förlänga transmittorns effekt - Alkohol, amfetamin, kokain - SSRI-preparat •Signalhämmande (antagonister) - Minska axonterminalens kapacitet eller blockera receptorn - curare, smärtstillande |
|
|
Evolutionspsykologin, vad handlar den om?
|
Charles Darwin mänskligt beteende till stor del är ett resultat av genetiska anpassningar som har utvecklats för att överkomma återkommande hinder i den historiska miljön. |
|
|
Ge exempel på förklaringar som har en evolutionistisk utgångspunkt.
|
Könsskillnader med evolutionistiska förklaringar: - Empatiseringsförmåga (Verbal förmåga, bättre på att läsa kroppsspråk och icke verbala aspekter) - Systematiseringsförmåga (spatiala förmågor, mattematik och detalj fokus) |
|
|
Vad innebär Hebbs princip?
|
celler som avfyras tillsammans, sammankopplas. Neuron som sammankopplas bildar ett engram
|
|
|
Hur arbetar hjärnan?
|
Neuronhypotesen - Självmedvetenhet (Antonio Damasio) •Specialiserade moduler - funktion beroende på uppkoppling •Hebbs Princip •Plasticitet - Nytillverkning av neuron |
|
|
Beskriv hjärnans tre block
|
•Block 1; Hjärnstam och limbiska systemet •Block 2; Parietal-, occipital- och temporallob •Block 3; Frontalloben |
|
|
Vilka delar ingår i Block 1 : hjärnstammen och limbiska systemet och vilken funktion har de?
|
Hjärnstammen kan delas in i: - Förlängda märgen (medulla oblongata) - Bryggan (Pons) •RAS - Det retikulära aktiveringssystemet. Påverkar storhjärnans vakenhet, intensitet och uppmärksamhet •Affekter (motiverande och värderande) •Bidrar till minnesinlagring) |
|
|
Förlängda märgen, funktion?
|
medulla oblongata Vitala livsfunktioner - Andning och hjärtfrekvens - Fungerar automatiskt från födsel - Skada här leder ofta till döden - Kraftig alkoholförgiftning sänker aktiviteten, kan leda till döden |
|
|
Bryggan, funktion? |
Pons Vitala livsfunktioner - Andning, sömn - Skada här kan leda till döden - Många axoner som knyter samman högre och lägre strukturer inom CNS passerar här |
|
|
Locked in syndrome
|
patient som efter skadad eller tilltäppt basilarartär är vid medvetande och mentalt intakt men som enbart kan förmedla sig med ögonrörelser och blinkningar skada på framsidan av hjärnstammen En skada på baksidan av hjärnstammen riskerar istället att försätta patienten i koma. |
|
|
Diencephalon |
Thalamus - Består av flera kärnor. - Omkomplingsstation för axon som kommer ifrån PNS, men också för axon som knyter samman olika strukturer inom CNS. •Hypothalamus - Chefen i autonoma nervsystemet - Kan "tala" med kroppen via snabba elektriska signaler, men också via det långsammare endokrina (hormonella) systemet via hypofysen. |
|
|
Limbiska systemet
|
Amygdala - Hjärnans larmcentral - Fight and flight responsen - Ilska och rädsla - Ger minnen en känslomässig prägel •Hippocampus - minnesinlagring - Utan den kan man inte minnas några nya saker |
|
|
Lillhjärnan
|
Cerebellum
Har en avgörande roll vid inlärning, kontroll och utförande av motorik - Vid skada kan samordningen av finmotoriska rörelser kraftigt försämras. - Alkohol försämrar koordinationsförmågan |
|
|
Vart i hjärnan tas informationen emot?
|
Parietalloben - Somatosensorisk (info. från kroppen) •Occipitalloben - primärt syncentrum •Temporalloben - Primärt hörselcentrum - Wernickes område |
|
|
Frontalloben?
|
Motoriska program - Primärt- och premotoriskt område - Brocas område •Exekutiva funktioner - Problemlösning - Nya situationer - Bryta ett invant beteende - Planera |
|
|
Hur kommunicerar de olika hemisfärerna med varandra?
|
Hemisfärerna kommunicerar främst med varandra genom Corpus Callosum |
|
|
Vad ansvarar vänster hemisfär för?
|
Vänster hemisfär - Språkets grammatik och betydelse - Detaljfokus - Positiva känslor, utforskande |
|
|
Vad ansvarar höger hemisfär för?
|
Höger hemisfär - Språkets icke verbala aspekter - Helhetsfokus - Den rumsliga (spatiala) förmågan - Negativa känslor, tillbakadragenhet |
|
|
Hur interagerar CNS med det endokrina systemet ? |
HPA-axeln - Hypothalamus – Hypofysen – Binjurarna •Binjurarna börjar insöndra stresshormon -Adrenalin och noradrenalin -Cortisol |
|
|
Hur interagerar CNS med immunsystemet ?
|
1)Psykoneuroimmunologi 2) Immunsystemet: Vita blodkroppar (lymfocyter) som upptäcker, larmar och producerar antikroppar som angriper antigenerna |
|
|
Vad innebär Psykoneuroimmunologi?
|
Hypothalamus och storhjärnan kommunicerar med immunsystemet - Ökad aktivitet i immunsystemet leder till ökad aktivitet i dessa strukturer - Immunsystemets celler påverkas av de signalsubstanser och hormoner som CNS kommunicerar med, särskilt peptiden cytokinin. Det omvända är också möjligt. •Stress, depression och pessimistiskt tänkande påverkar immunsystemet negativt. •Förmåga att hantera stress, ett optimistiskt tänkande och humöret påverkar immunsystemet positivt. |
