Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
196 Cards in this Set
- Front
- Back
|
BOD
|
Förkortning för Biological Oxygen Demand. Värde som säger hur mycket syre som krävs för nedbrytning av organiskt material
|
|
|
Främsta föroreningarna i våra hav
|
Försurande ämnen t.ex. koldioxid, skräp, plast, fiskeutrustning (nät), Oljeutsläpp, toxiska ämnen (organiska ämnen, tungmetaller), överskott av näringsämnen, organiskt material som kräver syre för nedbrytning, sand och slam.
|
|
|
Punktkälla och diffus källa
|
Punktkälla: fabrik, industriellt avfall, läckage från jordbruk, reningsverksavfall
Diffus källa: städer, mänsklig aktivitet, fordon, golfbanor, jordbruk, överexploaterad mark som skapar erosion. |
|
|
Vad innehåller havet?
|
3,5 % salter: natriumklorid, natrium, sulfat, magnesium, kalcium, kalium, bikarbonat.
Närsalter; nitrat och fosfat Syre och koldioxid |
|
|
Vilka föroreningar kommer från industrin och vad kan de leda till?
|
Spridning av försurande ämnen, toxiska ämnen, tungmetaller, kylvatten, lösta ämnen, kemikalier, olja. Sprids som punktkällor eller diffusa källor via torr- eller våtdeposition.
Leder till: Försurar och förgiftar vattendrag. Gifter anrikas i näringskedjan. Luftföroreningar. |
|
|
Vilka föroreningar kommer från jordbruk och vad kan de leda till?
|
Läckage från konstgödsel och stallgödsel. Bekämpningsmedel, medicin, organiskt material, patogener.
Leder till: övergödning, algblomning, syrebrist, fiskdöd. Hormonsstörare påverkar vattenlevande organismer. Sjukdomsspridning. |
|
|
Vilka föroreningar kommer från städer och vad kan de leda till?
|
Avlopp, avfall och byggnationer. Kemiska ämnen från hus, trädgårdar, parker, gator och torg. Ämnen från fordon och andra kommunikationer. Medicin och metaller.
Leder till: Orenade avlopp, närsalter från avloppsreningsverk och organiskt material leder till övergödning. Sjukdomsspridning. Spridning av organiska lösningsmedel, oljor, bensin osv. |
|
|
Vilka föroreningar/faror finns med gruvdrift och vad kan de leda till?
|
Brytning av malm frigör metaller. Svavel frigörs som kan bilda svaveldioxid. Kemikalier används vid anrikning av metaller. Giftigt lakvatten bildas.
Leder till: Tungmetaller kan läcka ut och förgifta vattendrag. Svavel orsakar försurning. |
|
|
Patogener som förorening
|
Bakteriell förorening är den vattenburna förorening en som orsakar störst problem. Koliforma bakterier, som finns i tarmarna hos varmblodiga djur, indikerar kontaminering (även om de i sig inte är sjukdomsbärare).
Bakterier, virus (hepatit, polio) och protoner Särskilt känsligt i områden under tillräckliga sanitära förhållanden - 2,6 miljarder människor |
|
|
Lösningar på vattenföroreningar
|
Hindra avrinning till vattendrag genom växtlighet och skyddszoner. Minska användning av förorenade ämnen: konstgödsel, tvätt- och rengöringsmedel, kemiska produkter. Ökad rening: inga orenare utsläpp, filter.
|
|
|
Vem ansvarar för vattnet?
|
Rio -92 Agenda 21 "skydda kvalitet och tillgång till färskvatten"
FN: WHO - färskvattenkvalitet, Milleniemålen - tillgång till rent vatten, halvera vattenbristen till 2015. EU Ramdirektiv 2000 - 6-årsmål till 2015 Sverige: Vattendirektivet 2004 (hur vi ska jobba m vatten) - 5 vattenmyndigheter (länsstyrelsen) - Naturvårdsverket: vägledning och rapportering - Jordbruksverket - Livsmedelsverket (själva vattenkvaliteten, gränsvärden) |
|
|
Vattenreningsstadier (utan att komma in på själva tekniken)
|
1. Ta bort patogener: bakterier, virus, protozoer (encelliga "urdjur", t.ex. amöba)
2. Ta bort (antropogena) föroreningar: flyktiga ämnen, organiska och oorganiska föreningar 3. Ta bort övriga ämnen: naturligt förekommande ämnen t.ex. mineraler från berggrund. Ta bort färg, doft, smak, hårdhet. JONER skapar smak - ska vara rätt mängd. |
|
|
Olika desinficeringsmetoder av dricksvatten
|
- Klorering (Klordioxid): bildar farliga nedbrytningsprodukter "kloroform"
- Ozon: dödar mikroorganismer, bildar bromat om bromidjoner finns i vattnet - UV-ljus: energirikt som dödar mikroorganismer - Destillering: kokas, kondenseras och nedrinning - energi- och tidskrävande. |
|
|
Olika föroreningar som förekommer i vatten
|
- Bensen och koltetraklorid (m.fl.) från färg, lösningsmedel, drivmedel, nedbrytningsprodukter, insektsmedel.
- PCB och Bensopyren från elektronik, förbränning (av t.ex. skräp), oljor, ogräsmedel. - Arsenik, Kadmium, Nickel, Nitrat, Radon från naturlig avrinning, deponier, batterier, färger, animaliska rester och gödsel. - Mediciner och hormoner från preventivmedel och läkemedel. |
|
|
Pelagialen
|
Habitat och ekosystem mellan ytan och botten i hav
|
|
|
Vilka är de understödjande (eng. supporting) ekosystemtjänsterna?
|
Närings- och vattencykler
Bildandet av jord Primärproduktionen, fotosyntesen |
|
|
Vilka är de tillgodoseende (eng. providing) ekosystemtjänsterna?
|
Material som vi kan använda oss av direkt, t.ex. föda, trävirke, vatten, växtmaterial
|
|
|
Vilka är de reglerande (eng. regulating) ekosystemtjänsterna?
|
Vatten- och luftrening
Nedbrytning Klimatpåverkan Pollinering |
|
|
Vad är en kemisk förorening?
|
"Ett ämne som släpps ut i miljön och som leder till att användbarheten av en resurs minskar"
- Ett ämne på fel plats och i fel halt - Innefattar både naturliga och syntetiska ämnen |
|
|
Ge exempel på naturliga (icke-syntetiska) föroreningar från naturen respektive människan?
|
Naturen: Vulkanutbrott (mängder med luftföroreningar)
Människan: Radon, Asbest, Arsenik |
|
|
Vilka former kan syntetiska föroreningar finnas i och vart kommer dem ifrån (bland annat)?
|
Organiska och oorganiska föreningar, syror, metallföreningar.
Industri, jord- och skogsbruk, trafik, gruvdrift och städer. |
|
|
Hur sprids miljöföroreningar långt via luft?
|
Miljöföroreningar kan blandas med luft och om ämnet är stabilt kan de med hjälp av de naturliga flöden som finns spridas långt. Exempel på det är CFC och CO2.
Detta kan i sin tur leda till att ämnen reagerar med andra ämnen i luften som i sin tur skapar nya föreningar. T.ex. från kvävgas till kväveoxid till salpetersyra. En del ämnen (främst POPs) sprids med gräshoppseffekten, vilket ökar koncentrationen vid polerna. |
|
|
Vad händer med organiska föroreningar?
|
Organiska:
- Många bryts ned av mikroorganismer: Bl.a. svampar och bakterier bryter ned det till beståndsdelarna vatten och koldioxid - giftigheten minskar. - En del reagerar med syre (oxidation) och omvandlas till andra föreningar - Ökad temperatur påskyndar nedbrytning: ju högre temperatur desto högre nedbrytningstakt - UV-strålning påverkar organiska molekyler - Vågrörelser skapar kemiska reaktioner i ytvattnet i hav - Fria radikaler: ämnen som finns i atmosfären och ej fyllt sina elektronskal vill reagera med andra organiska ämnen. |
|
|
Vad händer med oorganiska föroreningar?
|
Kan bilda nya föreningar genom kemiska reaktioner
T.ex. Metaller som inte kan brytas ned |
|
|
Hydroxylradikalen
|
En fri radikal som gärna reagerar med metan och tillsammans bildar dem koldioxid och vatten.
|
|
|
Vad beror ökande mängder miljöföroreningar på?
|
Befolkningen ökar
Urbaniseringen ökar och även megastäder Konsumtion och produktion ökar Ökad teknik och levnadsstandard |
|
|
Nämn olika egenskaper hos ett ämne som gör att det kan betraktas som "farligt"
|
Giftigt, frätande, brandfarligt, explosivt, skadligt för hälsan
|
|
|
När blir ett farligt ämne en risk?
|
Risk = exponering x farligheten (toxiciteten)
Utan exponering utgör ämnen ingen risk, men varje ämne som är toxiskt är en POTENTIELL risk. Risken beror även på tidpunkt, ytan och typ av exponering. Allt från låg till hög risk. |
|
|
Vilka faktorer ska inkluderas vid en riskanalys?
|
- VAD påverkas? (människor, natur, samhälle)
- Tiden, mängden och rummet (Hur många, hur mycket och hur länge) - Är skadorna som ämnet kan orsaka allvarliga (kroniska eller akuta) och kan medföra stora kostnader? - Går det att återställa? - Går det att sätta ett VÄRDE på det som förstörts/förlorats/försämrats? Lätt: att beräkna ekonomiska fördelar Svårt: Kostnad för hälsorisker (särskilt långsiktigt) |
|
|
Två tillvägagångssätt att skydda sig (/samhället) mot farliga produkter
|
- FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN: identifierar problematiska ämnen innan de släpps. Nackdel: det kan hämma tekniska och ekonomiska framsteg
- "OSKYLDIG TILLS MOTSATSEN BEVISAS": Antagande om att ett ämne är ofarligt tills bevis för motsats. Underlättar tekniska innovationer och ekonomisk utveckling, men tillåter bruk av giftiga substanser. |
|
|
Försiktighetsprincipen-approachen på farliga produkter
|
När olika produkter fortfarande är i utvecklingsstadiet, innan de släppts på marknaden, utförs gedigna tester av industrin, stater och forskare som redan här kan avvisa produkter eftersom målet är att enbart ha de säkraste produkterna på marknaden. Det leder till att produkterna i senare stadier (när de finns på marknaden och sedan exponeras för människor) kräver minimalt med tester.
|
|
|
"Oskyldig tills motsatsen bevisas"-approachen på farliga produkter
|
Olika produkter utvecklas i innovationsstadiet. Då grundinställningen är att de inte är farliga (eftersom man följt lagar/regler om t.ex. vad produkten får innehålla) utförs det en begränsad mängd med tester innan de släpps på marknaden. När olika produkter exponeras för människor kan det i efterhand krävas mer gedigna tester och ämnen som betraktas som farliga förbjuds.
|
|
|
REACH
|
Akronym för Registration, Evaluation, Authorization and restriction of Chemicals.
EU:s kemikalieprogram - Flyttar säkerhetsansvaret till industrin - Hjälper industrier med forskning och utveckling mot säkrare produkter - Kemikalier ska antingen godkännas, ej godkännas eller testas vidare - 1500 kemikalier ska ersättas med säkrare (beslut) - Kommer att kosta industrin 3,8-7 miljarder dollar under 11 år. - (Ekonomiska) fördelarna för hälsan beräknas på 67 miljarder dollar på 30 år. |
|
|
Stockholmskonventionen
|
Stockholmskonventionen om persistenta organiska föreningar (POP) ratificerades 2004 och ger en anvisning för hur "The dirty dozen" (=de 12 giftigaste POPs) ska fasas ut.
|
|
|
Waste Management Hierarchy
|
1. Pollution Prevention:
mindre kemikalier, mindre energiåtgång från industrins sida; mindre konsumtion från konsumentens. 2. Återanvändning: Återanvändning gör att mindre råmaterial behöver utvinnas och mindre utsläpp krävs. Konsumenten kan köpa hållbara material och handla på second hand. 3. Återvinning: Varor (råmaterialet) återvinns och sparar energi som skulle behövts för att utvinna materialet från grunden. Konsumentansvar: ta hand om sitt avfall och se till att det återvinns. 4. Energiutvinning: Brännbart avfall är en resurs för energiutvinning, tar tillvara på energin. Minskar även mängden avfall och toxiciteten. 5. Deponering: Avfall som inte kan återanvändas, förbrännas eller komposteras deponeras. Sämsta alternativet. |
|
|
"Industrisymbios"
|
En industris avfall kan vara en annan industris resurs. Ett sätt att skapa slutna kretslopp i samhället och återvinna/återanvända/omvandla energi, resurser och material.
En konkret lösning för att arbeta enligt avfallshierarkin. |
|
|
Dioxiner
|
Polyklorerade dibensodioxiner: grupp kemiska föreningar. "TCDD" - en av de giftigaste xenobiotikan som finns, en POP (räknas in i Stockholmskonventionen).
- Det sker ingen avsiktlig framställning av dioxiner, utan det är en biprodukt vid förbränning av bland annat plast. - Teratogen och hormonsstörande ämne. |
|
|
Hur ser lagstiftningen ut kring skydd av ekosystem?
|
Miljöbalken
- "Miljöfarlig verksamhet" - måste lämna in årlig rapport till naturvårdsverket E-PRTR (European Pollutant Release and Transfer Emission) - Samlar in data från ca 30 000 anläggningar i EU |
|
|
Infektionssjukdomar
|
Dödar 15 miljoner människor varje år
Står för hälften av alla dödsfall i utvecklingsländer Lösning: Pengar ger tillgång till hygien och medicin |
|
|
Toxikologi och miljötoxikologi
|
Toxikologi: Studier av gifters effekter på människor och andra organismer.
Miljötoxikologi: Vetenskap om farliga ämnen som släpps ut i miljön eller som kommer från miljön. Studerar hälsoeffekter på människor, djur och natur. |
|
|
Definition:
1.Toxicitet 2.Toxiskt ämne 3.Toxin |
1. Graden av skada ett ämne kan orsaka
2. Alla ämnen som är giftiga 3. Biologiskt gift |
|
|
Kemiska produkter i det svenska samhället och vilka kemikalier, som vi använder i dagligt bruk, hamnar i våra vattendrag
|
Ca 12000 olika kemiska ämnen i ca 64000 som tillverkas eller importeras i Sverige i mer än 100 kg.
Antibiotika, droger, lösningsmedel, detergenter, desinfektionsmedel, pesticider, läkemedel, steroider. |
|
|
Carcinogen
|
Ohämmad tillväxt av celler som stör kroppens normala funktioner, t.ex. kemikalier och uv-ljus
|
|
|
Mutagener
|
Ämnen som ändrar på arvsmassan, vissa mutationer blir skadliga men de flesta är ofarliga.
|
|
|
Teratogener
|
Xenobiotika som påverkar/stör fosterutvecklingen, främst under graviditetens första 8 veckor, särskilt i de tidiga stadierna, t.ex. alkohol och rökning. Kan ge fysiska och mentala skador
|
|
|
Nervtoxiner
|
Angriper hjärnan, centrala nervsystemet
|
|
|
Allergener
|
Ämnen som skapar en reaktion hos immunförsvaret som skapar symtom.
|
|
|
Hormonstörande ämnen
|
Hormonstörande ämnen stör organismers endokrina system och verkar i ytterst små doser. Ämnen som liknar kroppens naturliga hormoner och kan reagera med kroppens receptorer.
Påverkar reproduktion, utveckling, nervsystemet och immunförsvaret. |
|
|
Bisfenol A
|
- En av de vanligaste kemikalierna i plaster
- Strukturella likheter med DES - Ämne som liknar östrogen, dvs hormonstörande ämne - Koppling till födelseskador, bröstcancer, minskad spermieproduktion |
|
|
Epidemiologisk undersökning
|
Storskaliga jämförelser mellan exponerade och icke-exponerade grupper
- Långa studier (tid + kvantitet = mer säkra resultat) - gör förutsägelser om risk - Mäter samband mellan hälsofarlighet och risk; inte nödvändigtvis orsak-verkan Studier av orsaker till sjukdomar, fördelning i populationen samt faktorer som påverkar spridning. |
|
|
Dos-responsanalys
|
Mäter effekten av ett toxiskt ämne eller antalet djur som påverkas vid olika doser, dvs olika mängder.
"Dosen plottad mot responsen" Oftast linjära (om ej avvikande) |
|
|
1. LD50
2. ED50 |
1. Lethal Dose 50 (procent): Mängden toxiskt ämne som behövs för att döda 50% av testgruppen som exponeras
2. Effective Dose 50 (procent): Mängden toxiskt ämne som behövs för att ge önskad negativ biologisk effekt hos testgruppen som exponeras. |
|
|
Vad är tröskeldos?
|
Dos i den mängd som framkallar respons
|
|
|
När avviker dos-responskurvan?
|
När kurvan är icke-linjär. Hormonstörande ämnen skapar dessa typer av kurvor, eftersom att det endokrina systemet är uppbyggt på att fungera på låga koncentrationer av hormonet.
Svårare att studera, analysera risker och bestämma NOAEL (gränsvärden). |
|
|
Akut exponering respektive kronisk exponering
|
Akut: Hög exponering av ett farligt ämne under en kort tid. Symtom: kräkningar, diarré, andningssvårigheter, oregelbunden hjärtrytm, medvetslöshet
Kronisk: Låg exponering under en längre tid. Svårare att upptäcka, härleda till orsak och diagnostisera. Symtom: Påverkar organ gradvis, cancer, leverskador. |
|
|
Systemisk effekt respektive lokal effekt
|
Systemisk effekt: Effekter som påverkar på andra ställen än där det kommer in i kroppen, t.ex. cyanid och arsenik
Lokal effekt: ämnet har effekt där det har kontakt med kroppen |
|
|
ADME
|
Förkortning som beskriver ett kemiskt ämnes väg genom kroppen
1. Absorption: t.ex. inandning, via mun, via hud 2. Distribution: Ämnet väg i kroppen, blod osv 3. Metabolism: Nedbrytning, göra sig av med det, t.ex. njurar/lever eller i fettet 4. Excretion: Urin, avföring, utandning, svett, bröstmjölk |
|
|
Olika faktorer som påverkar ett ämnes toxicitet
|
- Individuell känslighet
- Olika arters känslighet - Gener, omgivning, miljö - Hälsotillståndet i övrigt - Känslighet varierar mellan kön, ålder, vikt |
|
|
Vilka ämnen påverkar LEVERN?
|
Alkohol, organiska lösningsmedel
|
|
|
Vilka ämnen påverkar NJURARNA?
|
Antibiotika, bly, kvicksilver, kadmium (heavy metals)
|
|
|
Vilka ämnen påverkar IMMUNSYSTEMET?
|
Steroider, PCB (hormonstörande ämnen)
|
|
|
Vilka ämnen påverkar det CENTRALA NERVSYSTEMET?
|
Olika pesticider, kvicksilver, bly, PCB
|
|
|
Vilka ämnen påverkar HUDEN?
|
Svaga syror, baser, detergenter, olika kemikalier
|
|
|
Vilka ämnen påverkar LUNGORNA?
|
Ozon, formaldehyd, klorin
PM - luftburna partiklar (tar sönder vävnader) Ämnen som ökar risk för cancer t.ex. asbest, radon, cigarettrök |
|
|
Varför är barn känsligare än vuxna?
|
- Outvecklat immunsystem
- Utsöndrar (excrete) gifter sämre - Barn får större doser i förhållande till storlek och hur mycket och vad de äter - Har snabbare andning - Utsatthet för damm (som innehåller mycket metaller) - Smakar på allt |
|
|
Vad är Cancer?
|
En grupp sjukdomar. Cancerceller tillväxer ohämmat utan kontroll från kroppens celler. Kan uppkomma genom att en kemikalie går in i cellkärnan och orsakar en mutation.
Oftast repareras dessa mutationer med hjälp av reparationsenzymer. |
|
|
Vad är en initiator (gällande cancer)?
|
Ett carcinogent ämne om interagerar med DNAt och skapar mutationer. Dessa ämnen har inget tröskelvärde.
|
|
|
Vad är en promotor (gällande cancer)?
|
Kemiskt ämne som stimulerar tillväxten hos en neoplasm (cancercell). Interagerar inte direkt med DNAt, till skillnad från en initiator. Dessa ämnen har tröskelvärde.
|
|
|
Vad innebär "komplett carcinogen"?
|
Ämnen som både är initiator och promotor, dvs både orsakar mutationer och stimulerar cancertillväxt.
|
|
|
När går det att genomföra epidemiologiska undersökningar på små populationer?
|
Trövärdiga resultat kan uppkomma om effekten är ovanlig och om de drabbade kan ha blivit exponerade för samma källa (lättare att se samband).
|
|
|
Vilka faktorer ska beaktas vid en bedömning av en epidemiologisk undersökning?
|
- Är det den första studien som gjorts?
- Hur många människor har undersökts? - Vad hänsyn tagen till CONFOUNDING FACTORS t.ex. rökning, livsstil, diet, ålder - Är sjukdomen sällsynt? - Hur stor är riskfaktorn? - Är sambandet biologiskt möjligt? - Finns kliniska undersökningar? - Publicering |
|
|
Bedömning av hälsoeffekter som inte har med cancer att göra
|
1. Farlighetsbedömning - varför ämnet i fråga anses vara skadligt: Insamling och analys av information om kemikalien. HUR sker påverkan, HUR sker exponering, VAR sker effekten.
2. Dos-responsbedömning: Fastslå säker nivå för försöksdjur (NOAEL), Bestämma säkerhetsfaktor och bestämma en referensdos (RfD) 3. Undersökning av exponering: Källa, exponeringsväg, vilken befolkningsgrupp är mest utsatt, Barn, Värsta fall-antagande. 4. Karaktärisering av risken: Väger in allt om kemikalien och beräknar risk |
|
|
Vad är luftföroreningar och varför har det (delvis) minskat i rika länder/inte minskat i fattigare länder?
|
Luftföroreningar: Gaser och partiklar som tillförs atmosfären
Kolmonoxid och kväveoxider har minskat i rika länder pga olika internationella avtal (montrealprotokollet) samt har mer resurser att satsa på reningsteknik. Utvecklingsländer och städer har inte samma resurser och ofta andra förutsättningar; mer människor-större städer, mer prioriteringar att ta hand om basala behov, ligger vid ekvatorn osv. Urbaniseringen, som sker oavsett landets ekonomiska status, är ett stort problem och ökar i hela världen. |
|
|
Vulkanutbrott
|
Uppkommer via aktivitet mellan tektoniska plattor. "Naturlig" luftföroreningskälla som släpper ut partiklar, svaveldioxid och andra gaser. Svavelaerosoler (Svaveldioxid + vatten + syre som blir partiklar) reflekterar solljuset ut ur atmosfären och minskar således soltillförseln till jorden.
|
|
|
Bränder
|
Orsak till "naturliga" luftföroreningar t.ex. sot och gaser. Mer än 60 miljoner hektar brinner årligen. Brand uppkommer naturligt, men förvärras av mänsklig aktivitet när vi upplagrar brännbart (organiskt och energirikt) material.
Klimatförändringar kommer att öka risk för torka och bränder. |
|
|
Stoftstormar
|
Vindar för med sig mängder av stoft och partiklar. Sker naturligt, men genom ohållbart jordbruk och bete ökar vi risk för erosion och ökenspridning.
|
|
|
Antropogena luftföroreningar - vart kommer de ifrån och vad bildas?
|
Människan släpper ut föroreningar genom stationära och mobila källor.
Punktkällor: industrier och kraftverk. Diffusa källor: fordon Vi släpper ut ämnen som är direkt skadliga, dvs PRIMÄRA FÖRORENINGAR, men även SEKUNDÄRA FÖRORENINGAR som uppkommer när flera ämnen kombineras och reagerar med varandra, t.ex. Marknära ozon och svavelsyra. |
|
|
Exempel på luftföroreningar med kort uppehållstid!
|
Luftföroreningar med kort uppehållstid ger en lokal effekt under en kort tid.
Exempel: Partiklar, avgaser från bilar. |
|
|
Exempel på luftföroreningar med lång uppehållstid!
|
Luftföroreningar med lång uppehållstid ger en global/regional effekt och ev. mer bestående skador.
Exempel: koldioxid och andra växthusgaser som orsakar klimatförändringar, CFC (Klorflourkarboner) som bryter ned ozonskiktet i stratosfären. |
|
|
Koldioxid
|
Källa: Fossila bränslen, avskogning, nedbrytning/respiration, vulkaner
|
|
|
Kolmonoxid (CO)
|
- Färg- och luktlös
- Produceras vid ofullständig förbränning av fossila bränslen (syre saknas) - Från bilar, maskiner, industrier, avfallsförbränning, vedförbränning - Uppehållstid på 2 månader i atmosfären (länge) - Andningsbesvär, cirkulationsbesvär: Hemoglobin kan binda till CO istället för syre och det har en högre bindningsstyrka än syre; kroppen får syrebrist. Kan utlösa hjärt- och kärlsjukdomar. |
|
|
Svaveldioxid (SO2)
|
Färglös gas med stark, stickande lukt.
- En förbränningsgas; bildas vid förbränning av svavelhaltiga ämnen (organiskt material), vulkaner - Bidrar till försurning (SO2 + syre + vatten = svavelsyra) - Hälsoeffekt: Hostretande |
|
|
Kväveoxider (NOx)
|
- En reaktiv illaluktande, rödbrun gas - "Nitrösa gaser"
- Sekundär förbränningsgas: Syrgas och kvävgas reagerar vid höga temperaturer - Källa: fordon, förbränning i kraftverk och industrier - Bidrar till smog - Bildar salpetersyra som bidrar till försurning |
|
|
Marknära ozon
|
- Färglös gas med stark lukt
- Sekundär förorening: orsakas av solljus + värme + NOx + VOC - Vanligaste komponenten av smog - Hälsoeffekt: skadar luftvägar och lungvävnader - Miljöeffekt: Skadligt för grödor och växtlighet |
|
|
Partiklar (PM2.5, PM10)
|
Fasta eller flytande partiklar.
- Primära luftföroreningar: damm, sot - Sekundära luftföroreningar: nitrater och sulfater (när NOx och Svaveldioxid reagerat med syre = salt) - Hälsoeffekt: skador lungvävnader vid inandning, Cancer (PM2.5 är värst ur hälsosynpunkt) PM2.5 = största källan är fossila bränslen. PM10 = största källan är vägar, jordbruk, pollen. |
|
|
Bly (Pb)
|
Räknas som en av de tre "Heavy metals", dvs en PBT-metall (den är PERSISTENT och BIOACKUMULATIV)
- Efter förbud av bly i bensin minskade bly i luften kraftigt och halten är idag mycket låg. - Finns i blysänken, färg, vägtrafik, asfalt, flyg, industri, batterier. - Ger skador på nervsystemet - ett nervtoxin. Även njurskador och fosterskador. - Förbjudet i i-länder men inte i u-länder |
|
|
VOC
|
Volatile organic compounds:
- Organiska ämnen som lätt avdunstar - Giftigt i höga koncentrationer - Inomhusluft innehåller ca 50-100 VOCs - Många lukt- och färglösa - Merparten finns i byggnadsmaterial - Finns i: möbler, rengöringsprodukter, konsumtionsvaror, matförpackningar, pesticider - Exempel på VOC: Formaldehyd, Klorider, Vinyl Klorid - Många kolväten ingår i denna grupp |
|
|
HAP
|
Hazardous Air Pollutants:
Organiska: Formaldehyd, PAH, Bensen, Vinyl Klorid Oorganiska: Asbest, kvicksilver |
|
|
PAH
|
Polycykliska aromatiska kolväten: en grupp av hundratals liknande ämnen.
- Merparten av våra miljögifter. - När organiska ämnen upphettas eller förbränns utan tillräckligt med syre kan PAH bildas. - Släpps ut både från punktkällor (energianläggningar, vid krackning = delar upp oljan i olika beståndsdelar) och diffusa källor (fordon, däckslitage). - Många har en lång uppehållstid i atmosfären, medan en del deponeras i olika miljöer. - Många är CANCERFRAMKALLANDE, kan skada arvsmassan i levande celler - I Sverige finns inga miljökvalitetsnormer för PAH, och på EU-nivå är gränser höga och klaras redan idag. - Många PAH regleras i ramdirektivet för vatten; målet är att flera PAH ska vara borta inom 20 år. |
|
|
Smog och fotokemisk smog
|
Smog: Ohälsosam blandning av föroreningar i stadsmiljö orsakad av förbränning av fossila bränslen. Skapas vid inversioner, då varm luft lägger sig som ett lock och håller inne luftföroreningar och avgaser.
Fotokemisk smog: - Bildas i varma, soliga städer omgivna av berg (eller är täta). Ljusdrivna reaktioner med primära luftföroreningar. - VOC (kolväten) + NOx från trafik + solljus och värme skapar marknära ozon och aerosoler. - Irriterar ögon, näsa, hals. |
|
|
Inversion
|
Normalt tillstånd: Varm luft stiger och beblandar sig tillslut med all luft.
Inversion: När den varma luften lägger sig som ett lock och låser in kall luft under och över, det sker ingen omladdning av luftskikten. Inversion leder till att smog bildas. |
|
|
CFC
|
Klorflourkarboner (Freon)
- Samling halogenkolväten (dvs kolväten som reagerat med en halogen) - Syntetisk växthusgas med hög global värmepotential - Lång uppehållstid i atmosfären - Sprider de sig till stratosfären bidrar de till ozonuttunning: När CFC träffas av UV-strålning frigörs kloridatomer som bryter ner ozonet (salpetersyra motverkar detta, splittrar CFC) - Montrealprotokollet reglerar utsläpp av CFC |
|
|
Energikällor i världen och energikällor i Sverige
|
Sverige:
- Vindkraft 1,7% - Kärnkraft 44% - Vattenkraft 46% Världen: - Fossila bränslen 81% - Kärnenergi 6% - Förnyelsebara energikällor 13% |
|
|
Kol
|
- Bildades för 300-400 miljoner år sedan
- Mest använda fossila bränslet (historiskt) - Mängd olika föreningar med olika energivärde; Lignit (brunkol) sämst energivärde, Antracit (från stenkol) högst energivärde. |
|
|
Naturgas
|
1/4 av energianvändningen i världen
Består huvudsakligen av metan |
|
|
Olja
|
Den mest använda energikällan: ger 35% av energianvändningen
"Vi konsumerar i genomsnitt 750 liter per person och år" |
|
|
CCS och Clean Coal technology
|
Carbon Capture & Storage (CCS) - koldioxidavskiljning och lagring:
- Lagrar koldioxid under jord istället för att det släpps ut i atmosfären. Skiljer CO2:n från rökgaser vid utsläpp från större källor och lagrar det på 800 meters djup och nedåt. Clean Coal Technology: - Olika tekniska metoder för att rengöra gasutsläppen vid förbränning av kol från bl.a. svaveldioxid, kvävedioxid och koldioxid. |
|
|
Kärnkraft
|
U-235 anrikas till pellets (kutsar), som placeras i bränslestavar (bränsleelementet) i reaktorn. Klyvbara atomer träffas av neutroner, som frigör energi och får vattnet att vibrera. I klyvningen skickas det ut 2-3 nya neutroner och på så vis skapas en kedjereaktion.
Styrstavar - de korsformade blad som förs ner vid bränsleelementen styr processen och fångar upp överblivna neutroner. Vattnet förångas och leds vidare till en högtrycksturbin, sedan i 3 lågtrycksturbiner som driver en generator. Vattnet kyls ner av havsvatten och sedan avjoniseras för att sedan åka tillbaka in i reaktorn. |
|
|
Solenergi
|
SOLFÅNGARE:
- Solen lyser på solfångaren och vid rätt temperatur börjar vätska cirkulera genom systemet som värms upp. - Vätskan passerar en vattentank som värmer vattnet. Det vatten som ej används lagras i en ackumulatortank. - Enklare i länder med fler soltimmar - Räcker med temperaturskillnad för att få effekt pga värmeväxlare SOLCELLER: - Många skaffar solcellspaneler; får egen elförsörjning och allt som inte används kan säljas. - Statligt stöd för solceller - Kiselpaneler som solen lyser på genom speglar. |
|
|
Vindkraft
|
- 1,7% av Sveriges elproduktion.
- Kina ledande i världen; 10% av elproduktionen Rotorbladen är kopplade till en turbin som är kopplad till en generator. |
|
|
Geotermisk energi
|
- 50 000 ggr mer energi i jordskorpan än i alla fossila bränslen.
- Vanligt på Island, Filippinerna, Indonesien - "Bergvärme" - Jordvärme: Vatten leds i marken. På sommaren kyls vattnet i marken pga kallare där. På vintern värms vattnet pga varmare i marken. |
|
|
Miljöbilar
|
Hybridbilar:
- Etanol, biodiesel - Biogas - El Bränslecell |
|
|
Vad är bränslecell och vilka fördelar/nackdelar finns det?
|
En form av Miljöbil som är under utveckling.
- En tank fylls upp med vätgas, bränslet - Syrgas tas in i motorn - Vätgas och syrgas reagerar och bildar vatten som avgas Fördelar: - Obegränsad tillgång av väte (vanligaste grundämnet) - Ofarligt vid användning - Bildas få växthusgaser - Under tryck är det inte mer riskfyllt än bensin - Tysta Nackdelar: - Kostsamma utvecklingskostnader - Läckage av väte kan påverka ozonskiktet - Tysta |
|
|
Metaller - vilka skillnader finns det mellan dem och den roll de spelar i människans liv?
|
Vissa metaller har blivit nödvändiga byggstenar i levande organismer (järn, krom, koppar, zink) inom ett visst optimum; ej överdos eller bristsjukdom.
- Levande varelser har utvecklat system för att reglera upptag och utsöndring av dessa NYTTIGA metaller. Vissa metaller har inte en biologisk funktion men bildar viktiga redskap och produkter, t.ex. koppar, bly, titan, salt, aluminium. - Vissa metaller är mer eller mindre nyttiga, både vid framställningsprocessen och även i miljön. |
|
|
Malmbrytning och processa metaller
|
- Framställning av metaller sker genom malmbrytning, och metallerna finns i låga koncentrationer.
- Exploatering av en icke-förnyelsebar resurs. - De flesta mineraler måste processeras efter brytning; isolering av mineralen sker genom kemiska eller fysikaliska metoder. Processning av metaller: - Miljömässiga kostnader; både energi- och vattenintensiva. - Kemiska reaktioner och upphettning ger luftföroreningar - Avfallet som uppstår förorenar mark och vatten då det innehåller både tungmetaller och syror. Det lagras ofta i dammar som kan läcka. |
|
|
Hur utvinner vi malm när det tar slut i gruvorna?
|
Gruvbrytning på havsbotten "Deep sea mining". Finns särskilda fyndigheter i havet där det ryker från jordskorpan som bildar skorstenar av svavel.
- När dessa bryts exploateras inte bara värdefulla mineraler utan också unika ekosystem. |
|
|
Vart finns metallföroreningarna?
|
- Försurade vattendrag gör att det frigörs stor mängd metaller som finns i vattendrag, bundet i sediment.
- Städer är kontaminerade med metallrester - Jordbruksmark - Deponier |
|
|
Kvicksilver
|
En av de tre "heavy metals", en pbt-metall.
- Toxisk metall och ett av de allvarligaste miljögifterna. Anrikas i mark, vatten och levande organismer. - Amalgamfyllningar, termometrar, lågenergilampor, batterier och elektronik (är dock på väg att fasas ut med några undantag). - Kvicksilver kan ge skador på hjärnan och njurarna. - Barn och foster är en speciell riskgrupp för kvicksilverexponering. |
|
|
Kadmium
|
- En icke-essentiell metall som i alla dess former (metall, salt, ånga) enbart är väldigt giftig för alla former av liv.
- Utsläpp kommer från fordonstvätt, vägtrafik och konstnärsfärg. Det är förbjudet att använda kadmium som pigment eller vid ytbehandling; ej förbjudet i batterier eller legeringar. - Vid långvarigt upptag via lungor eller tarmkanalen är njurarna det känsligaste organet - leda till urkalkning av skelett. |
|
|
Pesticider - när används det och vilka effekter ger det?
|
Används mot oönskade organismer och är en vanlig del av jordbruket. Består av en stor variation av kemiska ämnen.
Effekter: Vanligast hos bönder. Nervsystemet, irritera hud och ögon, påverka endokrina systemet, cancer. Lösning: Ekologisk odling (utan pesticider). |
|
|
Växthusgaser
|
Naturliga: Koldioxid, dikväveoxid (lustgas), Metan (Vattenånga och Ozon).
Även konstgjorda växthusgaser som halokarboner (CFC) och andra ämnen innehållande klor och brom. |
|
|
Vatten - grundvatten, ytvatten och saltvatten
|
Ytvatten och grundvatten utgör bra dricksvatten, dock är båda känsliga för föroreningar. Ytvatten utsätts för punktföroreningar, men har snabb omsättning på vattnet. Grundvatten är svårare att förorena, men tar längre tid att rena.
Akvifärer/marken håller 20% av jordens färskvatten. |
|
|
Litoralen
|
Kantzonen där rotade vattenväxter finns.
|
|
|
Liminiska zonen
|
Öppna delen av sjön där fotosyntesen sker i fytoplankton
|
|
|
Profundalen
|
Längst ner på botten, över bentiska zonen, dit solen inte når. Färre organismer pga lägre syrehalt.
|
|
|
Bentiska zonen
|
Habitat och ekosystem på havsbotten.
|
|
|
Estuarie
|
Vattenområde där saltvatten möter sötvatten (bräckt vatten), omgivet av landmassa. Ofta en flodmynnig eller delta.
|
|
|
Oligotrof/Eutrof
|
Oligotrof: Näringsfattigt vatten med hög syrehalt - låg primärproduktion och växtlighet.
Eutrof: Näringsrikt (övergött - gott om fosfater, nitrater, kalium) vatten med låg syrehalt. Hög primärproduktion, hög växtlighet och hög nedbrytningstakt. Kan leda till fiskdöd. |
|
|
Akvifär
|
porös, svampliknande bildningar av sten, sand eller grus. Håller grundvatten: "grundvatten finns i marken mellan markpartiklarna - 20% av jordens färskvatten"
|
|
|
Djuphavet
|
Påverkas inte av vindar, stormar, solljus eller temperatur. Hög densitet.
|
|
|
Termohalin cirkulation
|
Globala systemet av vattenströmmar
|
|
|
Fotiska zonen
|
Så långt solen når ner i havet och kan fotosyntesera.
|
|
|
Spill over-effekt
|
När reservat eller skyddsområden har även en positiv effekt runt dem, som positiva ringar på vattnet där angränsande områden påverkas.
|
|
|
Mekanisk rening
|
1. Rensgaller:
Grovrengöring bestående av två rensgaller där toapapper och trasor fastnar. 2. Sandfång: I sandfånget sjunger tyngre partiklar som sand och kaffesump. Lättare partiklar flyter förbi. En fällningskemikalie tillsätts. 3. Försedimentering: Fällningskemikalien börjar verka i de 6 bassängerna som utgör försedimenteringen. Fällningskemikalien är positivt laddad och reagerar således med de negativt laddade föroreningarna och bildar föreningar. Dessa klumpas ihop till "flockar" som flyter till botten och bildar slam. Hälften av avloppsvattnets syreförbrukande material och fosfor hamnar som slam i detta steg. |
|
|
Biologisk rening
|
1. Kväverening:
Kväve i vattnet omvandlas till luftkväve. Dessa sker genom bakterier i två processer, nitrifikation och denitrifikation. 2. Nedbrytning av syreförbrukande material: Process som sker med hjälp av mikroorganismer. Syre blåses in i luftningsbassängerna för att påskynda processen. Materialet bryts ned och omvandlas till koldioxid och syre. 3. Mellansedimentering: Vattnet åker sedan ut i sex sedimenteringsbassänger där mikroorganismerna skiljs från vattnet och hamnar på botten. |
|
|
Kemisk rening
|
1. Flockning - Slutsedimentering:
En fällningskemikalie droppas i vattnet som är positivt laddad. Den reagerar med den negativt laddade fosforn som bildas små klumpar, FLOCKAR, som växer tills de sjunker till botten och blir slam. |
|
|
DfE
|
Design for Environment, hållbart för framtiden.
|
|
|
DfD
|
Design for Disassembly
- Designa produkter som enkelt och effektivt kan delas upp så att återanvändbara/återvinningsbara delar kan snabbt tillvaratas när produkten används klart. - Sätt att praktisera avfallshierarkin. |
|
|
Lakvatten
|
Våtdeposition som tränger igenom deponier och kontamineras. Ska uppsamlas och behandlas. Läcker det ut kan det orsaka skador.
|
|
|
Giftiga ämnen
|
Påverkar hälsan negativt för de levande organismer som exponeras för det. T.ex. Arsenik, cyanid, pesticider, många metaller
|
|
|
Frätande ämnen
|
Syror eller alkalier. Kan orsaka skador i kontakt med hud, ögon, lungor, mun. Kloriner och väteperoxider. Industriella är farligare än de i hushållen.
|
|
|
Lättantändliga ämnen
|
Bensin och många organiska lösningar är lättantändliga.
|
|
|
Reaktiva ämnen
|
Reagerar våldsamt med vatten, luft eller andra substanser.
|
|
|
Biologisk avfallshantering "Bio-treatment"
|
Ekosystemtjänst där detrivorer bryter ner organiskt material i komposter, soptippar, avfallsvatten. Reducerar både storlek och giftighet på avfallet.
- I syrefattiga miljöer skapas ofta metan: lösning är att antingen röra runt och således tillföra syre eller att ta tillvara på metangasen, då det är en bra energikälla. |
|
|
Kemisk behandling av avfall
|
- Neutralisering: kombinera alkaliska och sura substanser - jämna ut.
- Utfällning: tillför en substans som ska orsaka en reaktion, t.ex. skapande av "flockar" |
|
|
Fysisk behandling av avfall
|
- Filtrering: Låter en lösning passera ett membran som rensar ut det farliga ämnet.
- Destillering: värmer upp lösningen för att rensa ut skadliga ämnen. |
|
|
Termisk (värme-)behandling av avfall
|
- Förbränning: minskning av organiska substanser. Om substansen innehåller metaller blir det en toxisk aska som biprodukt, men VOLYMEN har minskats.
- Stabilisering: Värmer upp avfall innehållande metaller. Metallerna smälter och sedan hårdnar; farligheten binds. Detta förs ändå till någon form av deponi. |
|
|
Biologisk behandling av avfall
|
- Mikroorganismer bryter ner organiskt avfall genom att använda det som näring.
- Vissa växter koncentrerar metaller i jordmånen i sin egen kropp, vissa växter tar upp metallen och förändrar den till mindre skadliga former. |
|
|
Fytoremediation
|
En form av efterbehandling där växter kan ackumulera farligt avfall utan att själva ta skada. Vissa växter kan absorbera metaller upp till 40% av sin egen vikt.
- Växten vinner på detta genom att få en metallisk smak som fungerar som ett skydd; blir oaptitlig. |
|
|
Baselkonventionen
|
FN-konvention som trädde i kraft 1992.
1. Minimera mängden avfall 2. Hantering nära källan 3. Hindra internationella transporter av miljöfarligt avfall |
|
|
Kolväten
|
Ozonförstörande ämne, särskilt i kombination med brom, klor och fluor.
|
|
|
Radon
|
- Naturlig gas från mark, berggrund och vatten.
- Blålera - Kan orsaka lungcancer (vanligaste anledningen efter cigarettrök) - kan ge kombinerad effekt tillsammans. |
|
|
Ozonförstörande ämnen
|
Kolväten (innehållande klor, fluor, brom) och CFC
|
|
|
Vad har salpetersyra för inverkan på CFC?
|
Salpetersyra som bildas när kväveoxider reagerar med syre och vatten finns bl.a. i moln splittrar CFC och motverkar dess ozonförstörande effekt.
|
|
|
Sura regn
|
Deposition (våt- eller torrdeposition) av sura eller syrabildande föreningar från atmosfär till jordytan. Utsläpp av Kväveoxid (NO) och Svaveldioxid (SO2) från industri reagerar med vatten och syre i atmosfären och bildar svavelsyra och salpetersyra och bildar surt regn.
|
|
|
Effekter av försurning
|
- Markens kemi förändras: Näringsämnen lakas ut, Metalljoner (kvicksilver och aluminium) som är bundet löses upp och sprids i miljön.
- Påverkar ytvattnet och dödar pH-känsliga organismer - Skadar barrskog och jordbruksgrödor - Eroderar byggnader, korroderar bilar |
|
|
Växthuseffekten
|
Växthusgaser i atmosfären som absorberar infrarött ljus (ofta kallas det värmestrålning) som jorden skickar ut efter att ha blivit uppvärmt av UV-strålning som solen skickar ut. Växthusgaserna skickar tillbaka strålarna och energin stannar i atmosfären.
|
|
|
"Naturliga" orsaker till klimatförändring
|
- vulkanutbrott
- solstrålning - Milankovic-cykler (pga regelbundna förändringar av jordens bana runt solen och sin egen axel sker det variation i solinstrålningen - påverkar klimat och skapar istider) - Jordens bana runt solen - Jordaxelns lutning - Jordens vobbling |
|
|
Proxydata
|
Indirekta mätningar av jordens olika processer för att få information om jordens historiska klimatförändringar.
|
|
|
Radioisotopteknik
|
Beräkna halveringstid på material. Pga vetskap om hur lång halveringstid olika isotoper har går det att mäta antalet isotoperna och således bestämma ålder.
|
|
|
Dendrokronologi
|
Årsringars storlek återspeglar förhållanden under ett år
|
|
|
Paleomagnetism
|
Används för att datera järninnehållande sediment
|
|
|
Naturliga och antropogena flöden av koldioxid på land och i vatten
|
Land:
Naturliga - Fotosyntes och Vittring (upptag), Respiration och Vulkaner (utsläpp) Antropogena: industri och förändring av markanvändning (utsläpp), ökat koldioxidupptag av växter Hav: Naturligt - de koldioxidflöden som sker naturligt mellan luft och hav Antropogent - Eftersom vi släpper ut koldioxid förstärker vi dessa flöden |
|
|
Global värmepotential
|
Den relativa förmågan för en molekyl av ett ämne att bidra till växthuseffekten. Samma mängd, olika potens:
- Koldioxid: 1 - Metan: 25 - Dikväveoxid: 300 - CFC: 10900 |
|
|
Metan
|
En av de främsta "naturliga" (om än antropocentriskt förstärkta) växthusgaserna.
Källa: Framställning av fossila bränslen, avfall, jordbruk, djurhållning, odling, skapas i tundra och sumpmark. |
|
|
Dikväveoxid
|
Lustgas, en av de främsta naturliga (om än antropocentrisk förstärkta) växthusgaserna
Källa: Förbränningsmotorer, gödsling. Skapas i syrefria miljöer. |
|
|
Hur ska vi ta itu med klimatförändringen?
|
- Begränsa utsläppen: minskad användning, överenskommelser, ökad användning av biobränslen, förbättrad teknik
- Anpassa oss till en varmare värld |
|
|
Vatten - vad löser det upp och inte?
|
Löser: salter, sockerarter, syror, alkalimetaller, små organiska molekyler, gaser (särskilt syre och koldioxid), biomolekyler (protein, DNA)
Löser inte: Stora organiska molekyler, fetter, oljor |
|
|
Avrinningsområd
|
Landområden inklusive sjöar vars vatten rinner ut i samma vattendrag. Dessa områden avgränsas via topografi, som skapar "vattendelare".
|
|
|
Övergödning
|
För höga halter av närsalter (nitrat och fosfat) leder till algblomning och syrefria bottnar, då närsalter stimulerar tillväxt som leder till hög nedbrytningstakt som kräver syre.
|
|
|
Vattentillgång i tredje världen
|
- 1,1 miljarder människor lever utan rent dricksvatten
- 2,76 miljarder människor saknar vatten till tillräckliga sanitära behov - 80% av all sjukdom är kopplat till vatten och hygien - Miljoner människor dör pga kontaminerat vatten |
|
|
Olika sätt att rena vatten på:
|
- Brunnar
- Keramiska filter - Sol-behandling - Kemikalier |
|
|
Lösningar i vattenfrågan (tillgången)?
|
- Minskning i jordbruk
- Förbättra vattenkanaler, förbättrade bevattningsmetoder, anpassa jordbruk efter klimat, selektiv förädling - Minskad köttkonsumtion - Avsaltning (genom destillering eller omvänd osmos) |
|
|
Lösningar i hemmet för vattenminskning?
|
- Snålspolande apparater
- Regninsamling - Urinseparering - Torrtoalett/Vakuumtoa - Användning av gråvatten (dvs diskvatten i toan) - Slutna tillverkningsprocesser |
|
|
Kommunens vattentjänst
|
- Rena vatten från natur till dricksvatten
- Distribuera dricksvatten och samla in avloppsvatten - Rena avloppsvattnet innan det släpps ut i naturen igen - Leda bort dagvatten och hantera restprodukter (slam och biogas) Står i LAGEN OM ALLMÄNNA VATTENTJÄNSTER Detta finansieras genom VA-avgifter |
|
|
Föroreningar i vårt dricksvatten (som går ut till reningsverken)
|
Fosfor, kväve, organiska ämnen/kol (BOD)
Fosfor och BOD renas till 95% Kväve renas till 60% Avloppsvatten från hushåll och industri har olika mängd föroreningar |
|
|
Minireningsverk (Exempel: Mjölnartorpet)
|
- Vattenspolande toaletter som separerar urin och fekalier.
- Urin samlas upp i en separat tank. - Fekalier och BDT-vatten går till en trekammarbrunn som avslutas med ett minireningsverk och vidare till tre utjämningsdammar. - Dammarna syresätts och i sista dammen går vattnet till bostadshusens baksidor för bevattning. Det som inte används släpps ut i alsterån. |
|
|
Definiera "soptippar"
|
Deponi. Anläggning för det avfall som är kvar när återvinningsbart, komposterbart och brännbart är borta. Gas och lakvatten samlas upp från denna plats.
|
|
|
Mål som eftersträvas med avfallshantering?
|
1. Minimera mängden avfall från källan
2. Återvinning och återanvändning 3. Sista lösning: deponering av avfall säkert och effektivt. |
|
|
Vad kastar vi i Sverige och vad händer med avfallet?
|
46,8% - Energiutvinning genom förbränning
36,8% - Materialåtervinning 10,4% - Biologisk behandling genom kompostering/rötning 5% - Deponering 0,9 - Farligt avfall |
|
|
HHW - Miljöfarligt avfall i hemmet - hur mycket, vilka egenskaper har det, vilka källor har de och vilka effekter kan det ge?
|
Household Hazardous Waste
Giftigt, ekotoxiskt, frätande, brandfarligt, reaktiva, syror och baser. Finns i: Färger, rengöringsmedel, oljor, batterier, pesticider. Kan orsaka cancer, fosterskador, vara smittoförande. Ca 7 kg/person och år |
|
|
Avfall i utvecklingsländer
|
- Lägre mängd hushållsavfall per person än i västvärlden
- Konsumtion ökar i u-länder - rika konsumenter slänger användbara saker/varor - Liten del av soporna går till soptippar - Soptippar är ej ovanligt i slumområden |
|
|
Hur sker sanering av kontaminerad mark?
|
- Borttransport
- Filtrering - Reaktioner (med andra ämnen och minska farlighet) - Biologisk rening med mikroorganismer eller växter (bio- och fytoremediation) |
|
|
På vilket sätt kan deponier agera plats för energitillverkning?
|
Bakterier som bryter ner avfall i syrefria miljöer bildar metangas. Metanet kan samlas upp och behandlas för att öka energivärdet - användas som naturgas.
|
|
|
Hur går avfallsförbränning till och vad innebär scrubbers?
|
Process där avfall förbränns vid höga temperaturer och således minskar avfallsmängden med 15-20%. Askan och slagget som bildas måste tas hand om.
Bildar och frigör miljöfarliga gaser och SCRUBBERS används för att på kemisk väg behandla dessa. Tar bort farliga ämnen och neutraliserar gaser. |
|
|
Tre typer av energikällor
|
Förnyelsebara:
1. FLÖDEN - Sol, vind och vatten (ta tillvara på de naturliga flödena i biosfären) 2. FONDER - Biobränslen (krävs rätt disponering) Icke förnyelsebara: 3. FÖRRÅD - Fossila bränslen |
|
|
Vilka energikällor brukar betraktas som de konventionella alternativen till fossila bränslen?
|
- Kärnkraft
- Vattenkraft - Biomassa (Biobränsle) |
|
|
Vilka är de "nya" energikällorna som kan vara alternativ till fossila bränslen (och kärnkraft)?
|
- Solenergi
- Vindkraft - Geotermisk energi - Vågkraft - Tidvatten - Bränsleceller |
|
|
Bioenergi
|
Värmeenergi:
Ved, pellets, energiskog, rester från skogsbruket Elproduktion och drivmedel: Avfall, grödor - Etanol, biodiesel, biogas |
|
|
Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft
|
Halva Sveriges elproduktion (46%) och en sjättedel av världens.
Vatten i rörelse - under utveckling - stor potential. |
|
|
Hur går ett vattenkraftverk till?
|
Vatten samlas och släpps sedan ut med stor kraft - detta skapar rörelse hos turbinerna som är kopplat till rotorer som i sin tur är kopplat till en generator som genererar el.
Detta kräver damm-bygge, vilket i perioder torrlägger delar. |
|
|
Minikraftverk
|
Fungerar ungefär som ett vattenkraftverk, fast i mindre skala. Kräver inte stora dammar, torrlägger därför inte. Dessa kan ligga vid utlopp av sjöar eller vattendrag och ta tillvara på de naturliga flöden som finns.
|
|
|
Vad är ett miljögift?
|
Giftigt (i någon form)
Ej lätt nedbrytbart Kan tas upp av levande organismer Kan ackumuleras och transporteras i näringskedjan Exempel: organiska kolväten, tungmetaller |
|
|
PBT
|
Persistant bioaccumulative toxic
Ett sätt att definiera egenskaper hos ett miljögift |
|
|
PCB
|
Polyklorerade Bisfenoler - Industrikemikalie som togs fram av Monsanto och trots förbud sedan 70-talet finns det fortfarande förhöjda halter i fisk.
- Sprids framförallt från gamla produkter och byggnader och finns kvar i betydande mängder i fogmassor. - Grupp långlivade och bioackumulerade miljögifter som är REPRODUKTIONSSTÖRANDE, CANCEROGENA och påverkar IMMUNFÖRSVARET. |
|
|
Faktorer som inverkar vid exponering av miljögifter i hemmet
|
- Typ av förorening
- Koncentration av förorening - Tid för exponering - Typ av exponering (lungor, matsmältning, hud) - Individuell känslighet Faktorer i hemmet som påverkar: - Byggnadens utseende och skick - Ventilation - Ålder på byggnad - Inomhustemperatur - Luftfuktighet |
|
|
Vilka direkta respektive kroniska hälsoeffekter kan uppstå vid exponering av miljögifter i hemmet?
|
Direkta:
- Huvudvärk - Irritation ögon, näsa, hals - Allergisk reaktion - Andningsproblem - Illamående, kräkningar - Förvirring - balansproblem - Trötthet - Näsblod Kroniska: - Skador på hjärta, lever, njurar - Skador på nervsystemet - Cancer - Hösnuva - Astma |
|
|
Vilka effekter kan exponering av mögelhus ge för direkta respektive kroniska effekter?
Vad beror mögelhus på? |
Direkta besvär efter kort tids exponering:
- Irritation ögon, näsa, hals - Huvudvärk - Koncentrationssvårigheter, korttidsminnet Kroniska besvär efter lång tids exponering: - Hösnuva - Astma - Allergier Mögelhus beror på: Byggrelaterade orsaker, ventilation, fukt. |
|
|
Exempel på biologiska föroreningar, dess källa och hur de kan undvikas
|
Exempel: Mögel, pollen, damm, hår, saliv, bakterier, virus, mjäll.
Källa: Husdjur, Skadedjur, jord, växter Lösning: Luftfuktighet, ventilation, städning, hygien |
|
|
Förbränningsgaser
|
Koldioxid, kolmonoxid, kvävedioxid, kväveoxid, svaveldioxid, PAH, formaldehyd
|
|
|
Halogener
|
Icke-metalliska grundämnen.
Brom, Klor, Astat, Jod, Flour - mycket giftiga i grundform. - Reaktiva ämnen, som gärna reagerar med alkalimetallerna och bildar salter. |
|
|
HÖLO kretsloppsanläggning
|
- Svartvatten från enskilda brunnar
- Renar vattnet från salmonella, e-coli, bakterier - Vid rening tillsätts UREA som gör att det kommer upp i temperatur, ökar kvävehalten (och nedbrytningen) och det blir en ökning av pH-värdet = ytterligare rening. - Återför kväve och fosfor till mark, skapar kretslopp |
|
|
Hur mycket vatten skiljer det årsvis mellan en vanlig vattentoalett och en vakuumtoalett?
|
5 kubikmeter. Från 6,5 kubikmeter till 1,5 kubikmeter.
|
|
|
Fission
|
Atomklyvning. Frigörelse av energin som håller ihop protoner och neutroner. Joniserande strålning frigörs också vid klyvning.
|
|
|
Fusion
|
Sammanslagning av atomer som bildar tyngre atomkärnor. Skulle ge en större nettovinst energimässigt, men det finns praktiska problem då extrema temperaturer och tryck måste uppnås.
- Två av de tyngre väteatomerna slås ihop och bildar Helium och en fri neutron. |
|
|
Vad händer med radioaktivt avfall?
|
- Högaktivt avfall från kärnkraftverk: mellanlagras i vattenbassänger på 30 meters djup i 40 år. Sedan ska det förvaras i (vad som planeras att byggas) ett slutförvar i urberget vid Forsmark. Där ska det ligga på 500 meters djup i 100 000 år.
- Medel- och lågaktivt avfall från kärnkraftverk, industri, sjukvård och forskning: Tunnlar 60 meter under havsytan. |
