Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
32 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vilka adaptationer krävs för hårdbottenliv?
|
- Sitta fast
- Undvika predation genom att gömma sig, ha skyddande kroppstrukturer eller vara giftig (aposematism = varningsfärger). - Krypa på sådant sätt att man inte spolas bort. - Ta upp näring effektivt genom tex. filtrering, kolonibildning (ökad yta, arbetsfördelning), beta alger, leva som rovdjur eller i symbios med alger (gäller tex koraller). - Lever man dessutom i tidvattenzonen måste man tolerera salthaltsvariation och kunna skydda sig mot sol & uttorkning. |
|
|
Hur ser radiärsymmetriska organismer ut?
|
Radiärsymmetriska djur är uppbyggda utifrån en mittpunkt som ger organismen en rund form sett uppifrån, tex. maneter & anemoner.
|
|
|
Hur ser bilaterala djur ut?
|
Organismer som är bilaterala har ett plan som delar organismen i två lika spegelvända delar, tex. människan, sköldpadda & plattmask.
|
|
|
Svampdjur
|
- Porifera
- Fastsittande, enkla djur utan synbart nervsystem. - Varierar i form & har ett inre skelett av mer eller mindre nållika mikrostrukturer. - Är egentligen enskilda celler som samverkar. Har stamceller (amöbor) som kryper omkring, lagar och håller koll. - Svampdjur sträcker sig ofta upp/ut i vattnet & kan bli stora. - Är filtrerare & vanliga på djupa hårdbottnar. - Stor regenerationsförmåga. |
|
|
Nässeldjur
|
- Cnidaria
- Radiärsymmetriska tvåskiktsdjur med livsformerna polyp & medusa. - Har nässelceller. - Är filtrerare eller rovdjur. - Polypen nästan alltid på hårdbotten, ofta kolonibildande, vissa revbildande. |
|
|
Hydroider
|
- Hydroidea
- I havet oftast kolonibildande. - Är i polypfasen (könsindivider är medusor). - Många sitter på alger. - Vissa har ett sekrerart skyddande hölje som en yttre vägg. |
|
|
Koralldjur
|
- Anthozoa
- Radiärsymmetriska tvåskiktsdjur med endast polypgeneration. - Solitära eller kolonibildande, många revbildande - Filtrerande - Predatorer eller "algodlare" - Finns sexstråliga & åttastråliga koralldjur. |
|
|
Plattmaskar
|
- Plathyhelminthes
- Stora arter (polyclader) - Rovdjur - Glider fram mha cilier/flimmerhår, kan även simma. - Har ingen kroppshåla. - Många arter gräver ner sig i sedimentet. - Acoela är en grupp inom plattmaskar som är väldigt små (några mm) & utan tarmsystem. |
|
|
Slemmaskar
|
- Nemertea
- Plattmasklika med lång fångstsnabel. - Rovdjur, men även asätare. - Kryper omkring med cilier och slemmar för att underlätta framkomlighet. - Kan gräva ner sig i sedimentet. - Kan vara giftiga (slemmet). - Fångstsnabeln kan ha en stilett i änden som innehåller giftceller. |
|
|
Ringmaskar
|
- Annelida
- Lever på botten fast förankrade. - Finns även krypande bottenlevande. - Vanligast är rörbyggande havsborstmaskar (Polychaeta). - Filtrerare |
|
|
Mossdjur
|
- Ectoprocta/Bryozoa
- Små polypliknande djur som sitter skyddade innanför ett utsöndrat "hus". - De flesta kolonibildande på hårdbotten. - Filtrerare - Ofta arbetsfördelning mellan olika typer av individer. - Kan ha hårda utskott som skapar vattenströmmar för att öka födomängden. |
|
|
Blötdjur
|
- Mollusca
- Vanliga på hårdbotten. - Oftast skalbärande - På hårbotten är musslor (Bivalvia) fastsittande och filtrerar medan snäckdjur (Gastropoda) & ledsnäckor (Polyplacophora) kryper & är antingen betare eller rovdjur. - Musslor sitter fast mha byssustrådar & har en dåligt utvecklad fot. |
|
|
Sjöpungar
|
- Ascidiacea
- Tillhör Chordata då larven har en ryggsträng. - Larven simmar omkring innan den fäster sig & blir vuxen. - Filtrerar vatten genom stor gältarm. - Sitter enstaka eller i koloni. Kan sitta tätt eller brett isär. - Kolonier: "utblåset" från alla individer sammanväxt till ett. |
|
|
Tagghudingar
|
- Echinodermata
- Komplicerade djur med femtalighet, kalkplattor och taggar i huden. - Många hårdbottensarter. - Rovdjur eller filtrerare |
|
|
Vad är en nässelcell och hur ser den ut?
|
Nässelceller sitter i nässeldjurs tentakler/armar. De är tryckkänsliga & nuddar något vid dem utlöses en spets med gift ut ur cellen. Spetsen sitter fast i kapseln med ett "snöre". Är dödligt för små organsimer, kan vara skadligt för människor i stora mängder.
|
|
|
Vilka två olika typer av koralldjur finns det?
|
Sexstråliga koralldjur:
Zooantharia/Hexacorallia, kallas sexstråliga då deras antal tentakler är delbart med sex. Är tex. havsanemoner, cylinderrosor & stenkoraller. Åttastråliga koralldjur: Alcyonaria/Octocorallia, kallas åttastråliga då de har åtta tentakler runt munnen. Tentaklerna sitter i en krets runt kanten och har små grenar. Tex. hornkoraller & läderkoraller. |
|
|
Hur är klippstranden uppdelad?
|
Hällkar: En relativt skyddad miljö för tex. olika kräftdjur. "Vattenutbyte"/vattentillförsel sker då vågor slår över & in eller att det finns underjordiska förbindelser.
Balanusbältet: En skarp linje i tidvattenzonen. Havstulpaner och skålsnäckor dominerar. Blåmusselbältet: Kämpar om utrymme & kan bara krypa som små, foten reducerad. Strandsnäckor vanliga. Under den lägsta tidvattengränsen finns mycket växtlighet. |
|
|
Vad består korallrev av?
|
Revet består till största del utav stenkoraller, som har kraftigt inre kalkskelett.
|
|
|
Hur ser koraller ut?
|
Korallernas form varierar mycket. De kan vara frilevande eller i kolonier. Vara massiva klot, förgrenade, tallrikslika, lövlika eller växa rakt upp som kolumner. Denna variation skapar en 3D-miljö som rymmer mycket stor artrikedom. Korallens mjukdelar ("skinnet", det yttre) utgör bara en bråkdel av hela djuret/kolonin. Det består av polyper som sträcker sig från utsidan till insidan av mjukdelen. Tentakler sitter runt munnen på polypen och insidan av polypen har en magsäck med filament.
|
|
|
På vilket sätt får koraller näring?
|
Polyperna på korallerna intar näring genom att antingen fånga plankton eller odla egna alger i tentaklerna.
|
|
|
Hur ser livet på korallrevet ut? Hot?
|
Korallrev är väldigt artrika då många söker skydd och föda där. Vissa arter betar alger från korallerna. Korallreven i världen är hotade av övergödning, överfiske, trålning, den globala uppvärmningen (korallblekning), förändring i havsnivån & utbrott av hungriga predatorer (tex. sjöstjärnor som crown-of-thorns) samt sjukdomar.
|
|
|
Hur tenderar hårdbottendjur att leva?
|
- De sitter oftast fast.
- Är radiärsymmetriska och har ett förenklat nervsystem. - De kan vara vackert färgade & ha kraftigt inre (koraller) eller yttre (skålsnäckor) skelett. |
|
|
Förklara den klassiska succession-tidsaxeln.
|
Larver och vissa sporer letar aktivt efter fästplatser medan andra kolonisatörer fäster slumpmässigt. Larver dåliga simmare - har väldigt låg simhastighet.
|
|
|
Vad leder påväxt till?
|
Påväxt leder till korrosion (löses upp, rostar).
|
|
|
Hur fungerar kiselalgers adhesion?
|
Kiselalgen fäster/landar stående på en yta & "faller" sedan omkull. Då fäster den sig mha fästarmar. Blir det för lite näring kan algen bryta fästet & ställa sig upp för att tas med av strömmar.
När de sitter fast kan de röra sig över ytan, fästa ihop tillsammans eller växa sig större. |
|
|
Hur ser kolonisationscykeln ut?
|
Finns en vändbar fas (reversible phase) och en ickevändbar fas (irreversible phase).
|
|
|
Vad är fouling?
|
Fouling är när oönskad material (tex. organismer) fäster sig på en yta och ytans funktion går förlorad. Tex. påväxt på båtars undersida.
|
|
|
Vad är antifouling?
|
När man försöker hindra att fouling sker. Tex. målar man båtar med färg som innehåller ämnen som organismer inte tål.
Antifouling-strategier är: tjära eller beck, koppar (spikar eller plåtar), arsenik, kvicksilver, TBT, koppar + annat ämne & silikon-färger. |
|
|
Varför blir det fel? Varför använder vi så mycket gifter?
|
Människan tenderar att överskatta nedbrytningstiden vilket leder till underskattning av gifter som påverkar känsliga arter. De försök som används i dagsläget återger inte verkligheten tillräckligt bra & de försöksdjur som används är för tåliga.
|
|
|
Hur är effekt & risk sammankopplat?
|
Man vill ha hög effektivitet & samtidigt låg risk. Enkelt få det ena, men svårt att kombinera. Organismerna är både offret och inte offret.
|
|
|
Vad är det man vill ha?
|
Färg som lätt släpper när det är kontaminerat (övre lager) medan undre lager vill sitta kvar i övrigt. Som bryter ned snabbt så fort det har släppt för att inte drabba organismer som lever i vattnet.
Max HEC = Hull/Ecosystem concentration |
|
|
Vilka optimeringsstrategier finns det?
|
- Pröva alla upptänkliga kombinationer förutsättningslöst.
- Räkna fram deras effektivitet. 1000-tals recept - alla lika effektiva. - Rangordna efter miljöfarlighet. - Kontrollera att det fungerar som tänkt. - Gör färg med mikrokapslar för att ha kontroll över läckaget. - Lättillgängliga båttvättar som skrubbar av påväxt. |
