• Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

Card Range To Study

through

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/17

Click to flip

Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;

Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;

H to show hint;

A reads text to speech;

17 Cards in this Set

  • Front
  • Back
Vilka riskfaktorer och orsaker finns till cancer i munhålan?
- Tobak
- Alkohol
- UV-ljus (läppar räknas som en del av munhålan).
- HPV
- Kronisk inflammation
Redogör för förloppet från normal munslemhinna till skivepitelcancer i sju steg. Beskriv också vad man ser i mikroskopet på respektive nivå.
1. Normal munslemhinna.

2. Homogen leukoplaki.
Här ser man hyperkeratos och akantos.
Hyperkeratos betyder att stratum corneum (det översta lagret i huden) blir förtjockat. Vanligtvis är skivepitelet i munnens slemhinna inte keratiniserat. Slemhinnan kan dock svara på upprepat trauma (toxiner etc) med att börja keratiniseras.
Akantos betyder att stratum spinosum blir förtjockat.

3. Korrugerad, förtjockad leukoplaki.
Här ser man, förutom hyperkeratinos och akantos, även basalcellslager -hyperplasi och "-budding". Detta är ett tecken på att omsättningen av celler ökat. Basalcellslagret blir förtjockat och knoppar sig på ett oregelbundet sätt.

4. Verruciform eller papillär leukoplaki.
Här ser man sk verruciform hyperkeratos - papiller som syns på ytan. I mikroskop kan man se hur "rete ridges" (kanten som basalcellerna vilar på som bildar bågar) blir allt mer droppformade. Vidgade. Man säger att de fått en bulbous form.
Man kan också se exophytisk (växande utåt) dysplasi.

5. Speckled (fläckig) leukoplaki.
Här ser man oregelbunden hyperkeratos. Alla celler bildar inte längre keratin eftersom de inte längre mognar ut.
Dysplasi kan ses hela vägen upp i epitelet. Man kan också se en ökad vaskularisering.

6. Erythroplaki.
Man ser ett rött fält i slemhinnan. Detta beror på ett tunt atrofierat epitel med ökad vaskularisering och inflammation. Dysplasi.
Utgör ett förstadie till skivepitelcancer.

7. Skivepitelcancer. Vid skivepitelcancer ser man ofta sk "hornpärlor" (keratincystor). Detta är då ett tecken på att cancern är högt differentierad eftersom det fortfarande finns keratinocyter som kan producera keratin kvar.
I vilken del av världen är det vanligt med skivpeitelcancer i esofagus?
- Kina
- Iran

Till liten del beror detta på alkohol- och tobaksbruk. Snarare tror man på att intaget av mycket varma drycker kan vara orsaken.
Vad är skillnaden i riskfaktorer då det gäller utvecklandet av skivepitelcancer respektive adenocarcinom i esofagus?
Skivepitelcancer:
- HPV-infektion
- Äta lite grönsaker
- Akalasi (kramp i matstrupens muskler)
- Värmeskada
- Frätskada

Adenocarcinom:
- Låg födelsevikt
- Obesitas
- Barrets esofagus

För båda typerna spelar tobak, alkohol och strålning troligtvis in.
Ge exempel på några viktiga strukturer som esofagus passerar och som kan göra det svårt att behandla cancer här.
Proximala esofagus är särskilt besvärlig då den passerar tyroidea, aortabågen och trachea.

Distala esofagus passerar genom diafragma.
Vad betyder LOH då man talar om gener?
LOH betyder "Loss of heterozygosity". Detta innebär att loss of function sker i ena allelen och att den andra allelen redan slagits ut (t ex från födseln).
Då LOH sker i allelen för en tumörsuppressorgen leder detta till att man lättare utvecklar cancer.
Då skivepitel utvecklas i esofagus sker detta genom flera olika steg:

1. Normal esofagus
2. Esofagit
3. Låggradig dysplasi
4. höggradig dysplasi
5. Invasiv cancer

Redogör för de molekylära (genetiska) förändringar som sker på varje nivå.
1. Under esofagit sker p53-mutationer.
2. Under låggradig dysplasi sker LOH i FHIT- och TOC-generna.
3. Under höggradig dysplasi sker LOH i DLC1-genen och i lokuset 9p31. Här sker även en amplifiering av Cyklin D1.
4. Vid invasiv cancer sker LOH på många loki. Här ser man även amplifiering av EGFR, HST1 och cMYC.
Patienten lider av refluxbesvär. Hur kan detta påverka slemhinnan i esofagus?
Skivepitelslemhinnan kan omvandlas till körtelslemhinna av intestinaltyp. Intestinal metaplasi.
Detta innebär en ökad risk för att utveckla adenocarcinom.
Vad menas med Barrets esofagus?
Vanligtvis är epitelet i esofagus av skivepiteltyp. Vid t ex refluxbesvär då magsyra kommer upp i distala esofagus, kan epitelet ändras till ett mer syratåligt körtelepitel istället. Detta sker genom att stamceller i den basala delen av esofagusmucosan delar sig och differentierar till cylinderepitelceller liknande de som förekommer i magsäck och tarm. Denna förändring kallas intestinal metaplasi. Intestinal metaplasi ger en ökad risk att utveckla adenocarcinom i distala delen av esofagus.
Magsäcken:

Vad betyder oxyntic mucosa?
Detta är den syraproducerande delen i corpus.
Hur kan en Helicobacter Pylori-infektion leda till utveckling av cancer i magsäcken? Redogör kortfattat för de 7 stegen.
1. Normal slemhinna.

2. Helicobacter Pylori-infektion leder till gastrit, inflammation i magslemhinnan. HP utsöndrar ureas som är ett enzym som bryter ner urea i närvaro av H2O till NH3 (ammoniak) och CO2.
NH3 är toxiskt för epitelcellerna och orsakar inflammation.

3. Atrofisk gastrit. Inflammationen leder till slemhinneatrofi. Körtlarna bryts ner.

4. Intestinal metaplasi.
I nästa steg omvandlas epitelet så att det liknar tarmepitel, med t ex mucinproducerande gobletceller. Metaplasin kommer troligtvis av att benmärgsderiverade stamceller vandrar in och differentierar till intestinalt epitel.

5. Dysplasi.
Precis som i esofagus innebär även här en intestinal metaplasi en ökad risk för dysplasi.

6. Intramuköst carcinom. Typ som cancer in situ.

7. Invasivt carcinom.
Vad menas med carcinoid?
Carcinoid är samlingsnamnet för en grupp, sinsemellan olika tumörer vars gemensamma nämnare är att de producerar hormoner.

Beroende på varifrån tumören utgår kallar man dem antingen för foregut-, midgut- eller hindgut-carcinoid.

Foregut: Thymus, lunga, ventrikel, duodenum.

Midgut: Ileum och proximala colon.

Hindgut: Distala colon, rektum och sigmoideum.
Hur uttrycks en tunntarmscarcinoid (midgut carcinoid)?
Midgut carcinoid består ofta av en långsamt växande tumör som utgår från enterochromaffina celler (EC-celler). EC-celler producerar serotonin.

Det är vanligt med metastaser till lymfkörtlar och lever.

Patienter söker antingen för buksmärta eller för symtom som är kopplade till hormonproduktionen.
Vad menas med carcinoidsyndromet? Vad orsakar det?
Tumörcellerna i en tunntarmscarcinoid (EC-celler) producerar serotonin.

När serotoninet bryts ner bildas metaboliter, bl a H5IAA och tachykininer.

Man tror att det är dessa metaboliter som ger upphov till carcinoidsyndromet som innefattar:

- Flush
- Diarré
- Nedsatt funktion av höger hjärta
- Astmaliknande besvär
Coloncancer:

Vad är FAP och hur kan detta relateras till colorectal cancer?
FAP står för Familjär Adenomatös Polypos.

FAP är en ärftlig sjukdom där mängder av benigna polyper bildas i framförallt tjocktarmen.

Om FAP inte behandlas kommer förr eller senare någon av polyperna att bli malign.

FAP kan bero på olika genetiska defekter, men en viktig är en muterad APC-gen.

APC betyder adenomatous polposis coli och APC-genen är en tumörsupressorgen. Genen kodar för ett protein (APC) som fungerar som en "gate keeper" som hindrar att celler utvecklas till tumörceller.

Om APC-genen är muterad är det större risk att drabbas av FAP och senare colorectal cancer.
Riskfaktorer och orsaker till cancer i colon och rektum.
1. FAP - familjär adenomatös polypos
2. Kronisk inflammation (Ulcerös colit och Crohns sjukdom)
3. Diet (fibrer är bra)
4. Livsstil (motion är bra)
Hur utvecklas vanligen adenocarcinom i colon?
Via ett adenom, alltså en benign tumör.
Adenomen kan vara tubulära eller villösa (eller tubulovillösa).
De villösa adenomen löper en större risk att utvecklas till adenocarcinom.
Flacka adenom blir tidigare av allvarligare karaktär än adenomen med stjälk.