Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
74 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad är IBS och vad beror det på? |
Funktionell tarmrubbning där inga organiska förändringar kan påvisas. Beror på motorikstörningar, infektioner, högre bakteriehalt, kostfaktorer eller psykologiska mekanismer. |
|
|
Symtom vid IBS? |
Omväxlande obstipation och diarré. Besvärande gasbildning, buksmärtor. Besvären kommer ofta efter födointag, i samband med stress och uppträder alltid dagtid. Smärtan lindras efter tarmtömning. |
|
|
Diagnos vid IBS? |
Anamnes, ROM 111 kriterier. Utesluta annat genom: Rektoskopi, koloskopi, gastroskopi, antikroppstest (celiaki), kalprotektin, Hb, LPK, CRP. |
|
|
Behandling vid IBS? |
Kostförändringar, små måltider med mindre fett. Regelbundna mat- och toavanor, KBT, motion. Symtomatisk behandling: Diarré - Imodium, Förstoppning - Lunelax, ökat fiberintag. Gasbildning - Dimetikon, dricka mindre mjölk. Spasmolytika - Papaverin. Antidepressiva. |
|
|
Orsaker till obstipation? |
Oregelbunden livsföring (måltider, stress). Oregelbundna toalettvanor. Läkemedel, sjukdom. Otillräckligt vätskeintag och intag av bulkproducerande föda. Inaktivitet, graviditet. |
|
|
Diagnos vid obstipation? |
Anamnes, ROM 111 kriterier. CRP, Hb, leverprover, b-glukos, TSH, PTH, elektrolyter, f-Hb. Rektal inspektion och palpation. Endoskopi, rektoskopi, koloskopi. Röntgen. |
|
|
Behandling vid obstipation? |
Livstilsförändring. Öka vätskeintaget, fiberrik föda. Bulkmedel - laktulos. Osmotiskt verkande medel - Movicol. Rektalt verkande medel - stolpiller och klysma (Klyx, resulax). Motorikstimulerande medel - Dulcolax. |
|
|
Orsaker till blodig diarré? |
Ulcerös kolit, Crohns sjukdom, campylobacter. Shigelle, cancer, strålning. Antibiotika, NSAID. |
|
|
Symtom vid diarré? |
Diarréer, ibland blodiga. Illamående, kräkningar, feber, krampsmärtor i buken, allmänpåverkan, tecken på dehydrering. |
|
|
Diagnos och behandling vid diarré? |
Anamnes. Kontrollera A, B, C. Lab-prover. Behandling efter orsak. |
|
|
Vad är refluxesofagit? |
Surt maginnehåll har tryckts upp i esofagus pga att nedre esofagus sfinkterns backventil inte sluter tätt. Detta har skadat matstrupen och lett till inflammation av slemhinnan i nedre delen av esofagus. Visar sig som erosioner eller djupare sår. |
|
|
Orsaker till refluxsjukdom? |
Fetma och rökning. |
|
|
Symtom vid refluxsjukdom? |
Halsbränna, sura uppstötningar (reflux). Sväljningsbesvär, kronisk hosta, bröstsmärtor. Heshet, luftrörsbesvär. Kommer främst efter måltid, framåtlutning eller lyft. |
|
|
Diagnos vid refluxsjukdom? |
Anamnes. Gastroskopi. Arbets-EKG (utesluta hjärtsjukdom). |
|
|
Behandling vid refluxsjukdom? |
Protonpumpshämmare - Omeprazol, minskar mängden saltsyra i magsäcken. Histamin H2-antagonister - Zantac. Novalucol kan lindra kortvarigt. Kirurgi: övre ventrikeln viks runt esofagus. Ev. viktnedgång, undvika nikotin och alkohol, ej fettrika och sena måltider. |
|
|
Vad är gastrit? |
Inflammatoriska förändringar i magsäckens slemhinna. |
|
|
Orsaker till gastrit? |
Helicobacter pylori. Medicin som retar slemhinnan. Alkohol. Autoantikroppar. |
|
|
Symtom vid gastrit? |
Halsbränna, buksmärtor, kräkningar. |
|
|
Behandling vid gastrit? |
H2-antagonister. Protonpumpshämmare. Livsstilsförändringar. |
|
|
Vad är ulcussjukdom? |
Ulcerationer (sårbildning) i duodenalslemhinnan och/eller i ventrikelslemhinnan. |
|
|
Orsaker till ulcussjukdom? |
Helicobacter pylori. NSAID-läkemedel. Kraftig vävnadsstress, tex vid brännskador, multitrauma, sepsis, svår och långdragen infektion orsakar stressulcus. Kortison - försvagar slemhinneskyddet. |
|
|
Symtom vid ulcus? |
Buksmärta i övre delen av buken oftast relaterad till måltid. Halsbränna, illamående och kräkningar. Aptitlöshet, trötthet, viktnedgång. Hermatemes, melena. |
|
|
Diagnos vid ulcus? |
Anamnes. Hb, f-Hb. Gastroskopi med biopsi. Förekoms av H. pylori (serologi, utandningstest). Bakterieodling, färgindikator, serologiskt test. Fecesantigen. |
|
|
Behandling vid ulcus? |
Protonpumpshämmare, antibiotika. Histamin 2-receptorantagonister. Kirurgi - ta bort en bit av ventrikeln. Undvika alkohol, stress, kaffe och rökning. Sätta ut NSAID. |
|
|
Komplikationer till ulcus? |
Blödningar, perforation med peritonit. Strikturer - förträngningar kring pylorus. |
|
|
Symtom vid perforation? |
Snabbt ihållande smärta i hela buken. Ibland smärtutstrålning till ryggen. Referrerad smärta till skuldrorna. Allmänpåverkad. |
|
|
Diagnos vid perforation? |
Bukpalpation. LPK förhöjt, S-amylas förhöjt. Buköversikt/DT. |
|
|
Behandling vid perforation? |
Analgetika, sond, fastande, antibiotika. Protonpumpshämmare. Akut kirurgi. |
|
|
Behandling vid blödning? |
Operation. Gastroskopi. Inkektionslösning med adrenalin eller fibrinlim. Protonpumshämmare. |
|
|
Vad är IBD och vilka sjukdomar ingår? |
Kronisk inflammation i tarmens slemhinna. Ulcerös kolit och Crohns sjukdom ingår. |
|
|
Vad innebär Crohns sjukdom? |
Drabbar mun till anus, vanligast i distala ileum och kolon. Ger rodnad, förtjockad och rigid tarmvägg. Avgränsade inflammationer och sår, kring såren bildas fibrotisk ärrvävnad. |
|
|
Symtom vid Crohns sjukdom? |
Buksmärtor främst vid födointag. Tarmfistlar och djupa abscesser i tarmväggen. Uppblåsthet, viktnedgång, blodiga diarréer, anemi, artrit, feber. Långvarig inflammation kan leda till ileus. |
|
|
Diagnos vid Crohns sjukdom? |
Anamnes. Koloskopi med biopsi. DT. Kapselendoskopi. F-kalprotektin. |
|
|
Behandling vid Crohns sjukdom? |
Kortison - Betapred. 5-ASA: Sulfasalazin. Immunmodulerande medel. TNF-alfahämmare Tarmvila. Ev. kirurgi. |
|
|
Vad är ulcerös kolit? |
Kolonslemhinnan är kraftigt inflammerad, svullen, blöder lätt och producerar mycket slem. Sammanflytande sårytor över hela kolon som är täckta med granulationsvävnad. |
|
|
Symtom vid ulcerös kolit? |
Blodiga och slemmiga avföringar/diarréer. Buksmärta, trötthet, viktminskning, anemi. Smärta i muskler och leder. Ev. feber. |
|
|
Diagnos vid ulcerös kolit? |
Anamnes. Koloskopi med biopsi. F-kalprotektin. Lab-prover, blododlingar. |
|
|
Behandling vid ulcerös kolit, milt och medelsvårt skov? |
Milt skov: 5 ASA (pentasa) - antiinflammatorisk. Medelsvårt skov: Tillägg av kortison (Betapred). Antibiotika vid feber, näringstillförsel. |
|
|
Vad är celiaki och vad orsakas det av samt leder till ? |
Glutenintolerans. Beror på malabsorption som orsakas av överkänslighet mot gluten. Leder till kronisk inflammation och atrofi av tunntarmens slemhinna - hämmar matsmältningen. |
|
|
Symtom vid celiaki? |
Viktnedgång, diarré, steatorré, anemi. Illaluktande avföring, uppsvullen buk. Trötthet, brist på näringsämnen, mineraler och vitaminer. |
|
|
Diagnos vid celiaki? |
Antikroppar i serum (IgA-transglutaminas). Tunntarmsbiopsi visar inflammatoriska och atrofiska förändringar. |
|
|
Behandling vid celiaki? |
Glutenfri kost. Ibland antiinflammatoriska läkemedel och allergimedel. Vitamin- och mineraltillskott (B12, folsyra, zink, kalk). |
|
|
Vad är laktosintolerans och vad beror det på? |
Överkänslighet mot laktos. Orsak är brist på enzymet laktas. |
|
|
Vad är primär laktosintolerans och vad beror det på? |
Ärftlig form. Beror på en genetisk mutation i laktasgenens reglerande del. |
|
|
Vad är sekundär laktosintolerans och vad beror det på? |
Tillfällig. Kan uppkomma efter en maginfektion där tarmslemhinnan har skadats. Kan även förekomma vid icke kontrollerad celiaki. |
|
|
Symtom vid laktosintolerans? |
Diarré, gasspänning och diffusa buksmärtor efter intag av mjölksocker. |
|
|
Diagnos vid laktosintolerans? |
Laktasgentest (blodprov). Laktosbelastning med blodprov. Tunntarmsbiopsi. |
|
|
Behandling vid laktosintolerans? |
Undvika mjölk och mjölkprodukter. Laktosfria produkter. Laktasenzym i tablettform som tas vid måltid. Ev. Kalciumtillskott och Vitamin D. |
|
|
Vad är levercirros och vad innebär det? |
Skrumplever. Slutstadium av en kronisk leversjukdom. Blodförsörjningen till levern är sämre. |
|
|
Orsakerna till levercirros? |
Kronisk alkoholism. Heptit. Tumörer Inflamattion. Högt fettintag och övervikt. |
|
|
Symtom vid levercirros? |
Trötthet, matleda, illamående, kräkningar. Ikterus, håravfall, spider naevi (spindelliknande nystan), diarré, ascites (ödem). Förvirring, oro. Blödningstendens. Trombocytopeni - pga förstorad mjälte. Esofagusvariciller. Sötaktig andedräkt (ruttna ägg). |
|
|
Diagnos vid levercirros? |
Gastroskopi - varicier i esofagus och ventrikel. Förhöjda leverenzymer (ALAT och ASAT). PK (INR) förhöjt. Albumin lågt. Leverbiopsi. Ultraljud. CT buk. Elastogram (bedömer graden av fibros i levern). |
|
|
Behandling vid levercirros? |
Symtomatisk: Undvika leverskadande läkemedel (Waran, ASA/NSAID, vissa antibiotika). Blödningsprofylax. K-vitamin. Alkoholstopp, diuretika. Tappa ur buken - shunt. Medicin som sänker trycket i V. porta. |
|
|
Vad är divertiklar och vad är orsakerna till att de uppkommer? |
Fickbildningar i tarmen - utbuktningar av slemhinnan genom tarmväggen. Uppstår pga att det intraluminala trycket i kolon är förhöjt. Orsaker är lågt fiberintag, obstipationsbesvär, övervikt, rökning, fysisk inaktivitet eller att kolonväggens muskellager är försvagat. |
|
|
Vad är divertikulit? |
Divertikulit är inflammation av divertiklarna. |
|
|
Symtom vid divertikulit? |
Konstant smärta nedåt till vänster i buken. Ömhet, feber. Illamående, kräkningar, miktionsbesvär, obstipation/diarré. |
|
|
Diagnos vid divertikulit? |
CRP och LPK är förhöjt. CT-buköversikt (misstanke om perforation). Datortomografi eller ultraljud. Bukpalpation, temperatur. |
|
|
Behandling vid divertikulit? |
Vätska och antibiotika I.V. Tarmvila - fastande patient. Kirurgi vid perforation, upprepade divertikuliter eller vid peritonit - partiell resektion av kolon. |
|
|
Vad är ileus och vad beror det på? |
Tarmvred. Innebär att det blivit stopp i tunntarmen eller tjocktarmen. Kan vara ett hinder (avföring, mat), att delar av tarmen har växt ihop eller att tarmen vridit sig själv, eller pga en tumör. |
|
|
Symtom vid ileus? |
Gör mycket ont i hela magen. Smärtorna kommer och går i takt med att tarmen pressar sitt innehåll mot hindret. Illamående, kräkningar (liknar avföring). Utspänd mage, varken gas eller avföring kommer ut. |
|
|
Diagnos vid ileus? |
Anamnes, bukpalpation, lab-prover. Fysisk undersökning. Röntgen eller datortomografi. Koloskopi vid misstanke om hinder. |
|
|
Behandling vid ileus? |
Vid stopp - ges dropp och en slang ner i magsäcken för att avlasta tarmen (ventrikelsond). Kontrastmedlet kan pressa ut stoppet. Ibland akut operation. Om det beror på stillastående tarm ges medicin som stimulerar tarmrörelserna. Vätska. |
|
|
Vad är pankreatit och orsakerna till det? |
Inflammation i bukspottkörteln. De vanligaste orsakerna är att man har druckit mycket alkohol under en längre tid, virusinfektion, medicin, infektioner eller att man har gallsten. |
|
|
Symtom vid pankreatit? |
Mycket ont högt upp i mitten av magen eller ut mot ryggen mellan skulderbladen. Ibland feber. Blek, kallsvettig, svårt att sitta stilla. Illamående, kräkningar, magen blir svullen. Allmänpåverkan, ikterus. |
|
|
Diagnos vid pankreatit? |
Anamnes (alkohol, gallsten). Förhöjda levervärden, förhöjda amylasvärden. Blodstatus, CRP, albumin, kreatinin, leverstatus, B-glukos, EKG. Ultraljud buk, CT-buk. |
|
|
Behandling vid pankreatit? |
Går ofta över av sig själv. Symtomatisk behandling: Fasta, dropp/sond, smärtstillande. Antibiotika. Alkoholstopp. Om orsaken är gallsten opereras gallblåsan bort i ett senare skede. |
|
|
Hur uppkommer gallsten och vad består det av? |
Halten av gallsalter och andra ämnen i gallan blir så hög så kristaller bildas. Stenen kan lägga sig i vägen och hindra gallflödet. |
|
|
Riskfaktorer för gallsten? |
Övervikt, förhöjda halter av blodfetter, snabb viktminskning. Leversjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar. Ärftlighet, graviditet, mycket fet mat. |
|
|
Symtom vid gallsten? |
Smärtor som kommer attackvis. Skärande/krampartad smärta under revbenen på höger sida. Besvären kommer ofta efter måltid. Uppblåst och bubblig i magen. Illamående, kräkningar. |
|
|
Diagnos vid gallsten? |
Ultraljud av gallvägarna. Anamnes. Klinisk undersökning. Gallblåseröntgen, datortomografi och MRT. Endoskopi.
|
|
|
Behandling vid gallsten? |
Gallstenar som inte ger besvär behandlas ej. Smärtstillande (diklofenak) och kramplösande medel (Spasmofen). Operation vid recidiv och förkalkad gallblåsevägg - gallblåsan tas bort. |
|
|
Symtom vid appendicit? |
Illamående, allmän olust. Ont mitt i magen, börjar oftast ovanför naveln och flyttar sig ner till höger sida under naveln. Smärtan förvärras av rörelse. Kräkningar, feber. |
|
|
Diagnos vid appendicit? |
Anamnes. Undersökning av tarmen via rektum. Kliniska tester som utlöser smärta. Förhöjt CRP och LPK. Ultraljud/DT buk. |
|
|
Behandling vid appendicit? |
Öppen eller laparoskopisk kirurgi - tar bort bihanget. Antibiotika - om blindtarmen har brustit och orsakat bukhåleinflammation. |
