Kravhantering - F9 Goals Och Målmodellering

Front 1

Vad står GORE för?

Back 1

Goal-oriented Requirement Engeneering

Front 2

Hur sker Målorienterad kravhantering?

Back 2

I målorienterad kravhantering måste mål insamlas, dokumenteras, förhandlas, valideras och hanteras. Mål är enkla att hantera (än t.ex. krav) - på grund av en mindre mängd av artefakter, kortare beskrivningar, och högre stabilitet.

Front 3

Vad är Betydelse av GORE/

För bättre insamling av krav ?

Back 3

Målbaserat resonemang driver identifiering av krav utifrån nya/alternativa perspektiv.

Front 4

Vad är Betydelse av GORE/

för Bättre förståelse för krav?

Back 4

Ett krav för system existerar för att ett/flera mål tillför en grund/behov för kravet.

Front 5

Vad är Betydelse av GORE/

vid Åtskiljandet av stabil information från icke-stabil information?

Back 5

Mer abstrakta begrepp är mer stabila – mål är mer stabila än systemkrav.

Front 6

Vad är Betydelse av GORE/

För att kravspecifikationen ska bli fullständig?

Back 6

Specifikationen är komplett med avseende på givna mål om alla mål kan uppnås med de angivna kraven.

Front 7

Vad är Betydelse av GORE/

för Hantering av konflikter mellan olika krav/intressenter?

Back 7

Genom att identifiera de mål som motsvarar de krav som är i konflikt, underlättas beslut som gäller valet av krav.

Front 8

Beskriv begreppet mål?

Back 8

Begreppet mål.

Ett mål är en avsikt med hänsyn till syftet vid ett subjekt (verksamhet, produkt, system, etc.)

Front 9

Vad avser ett mål?

Back 9

· Ett mål kan avse systemet som skall utvecklas ("systemmål")

· eller verksamheten ("affärsmål") där systemet kommer att användas.

Front 10

Vart ligger vårt fokus när det gäller mål?

Back 10

Vårt fokus ligger på affärsmål och stödet för dessa, genom krav på IT-system.

Front 11

Mål kan formuleras på olika abstraktionsnivåer, vilka är dessa?

Back 11

· T.ex. genom att fundera på hög (strategisk/affärs-) nivå: exempel:

“service till fler patienter”, för ögonvård

“förse närvarande kontant service”, för bankomat maskiner

· Eller på lägre nivåer. exempel:

"skicka remiss till specialist inom en dag" eller "Kort ska behållas efter tre felaktiga försök"

Front 12

hur bryter man ner mål?

Back 12

Mål bryts ner mot delmål och vidare till medel som relaterar vidare till kraven för systemet som ska utvecklas.

Front 13

Mål omfattar två huvudtyper, vilka?

Back 13

Hårda mål (”hard goals”): deras uppfyllelse kan granskas på ett exakt sätt.

Exempel:"Alla tågdörrar skall förbli stängda under tiden tåget är i rörelse"

Mjuka mål (”soft goals”): dessa mål kallas ”mjuka” eftersom deras uppfyllelse inte kan prövas på ett exakt sätt.

Exempel:"Interaktioner med inbjudna deltagare bör begränsas så mycket som möjligt"

Front 14

I en del litteratur klassificeras lägre-nivå mål som?

Back 14

Funktionella (system)mål motsvarar de funktioner som systemet förväntas ge.

Icke-funktionella (system)mål avser systemets förväntade egenskaper, såsom säkerhet, prestanda, tillgänglighet.

Exempel; ”System skall vara säkert”

Front 15

Vilket språk används vid dokumentering av mål?

Back 15

Naturligt språk baserade,

semi-strukturerade specifikationer används ofta för att beskriva (dokumentera) mål.

Front 16

Hur uttrycks ett mål?

Back 16

Ett mål kan uttryckas som ett önskat tillstånd (avsikt) på en resurs (process, objekt) och / eller på en resursegenskaper, utifrån en aktörs perspektiv.

Exempel:“behandling (resurs) skall bli tillgänglig (tillstånd)”,

“tillhandahålla/skaffa (tillstånd) behandling (resurs)”

“skicka remiss (resurs) till specialist under en dag (resursegenskap)”

Front 17

Hur bryts ett mål ner?

Back 17

Ett mål bryts ner (förfinnas) genom att fråga ”hur”(eng. ”how”).

Front 18

Hur bryter man ner delmål?

Back 18

Mål bryts ned till delmål, och ofta på lägsta nivån till konkreta aktiviteter, dvs. medel (eng. ”means”).

Front 19

Medel representerar i målmodellering?

Back 19

Vid målmodellering representerar medel den lägsta (botten-) nivån.

Front 20

Till skillnad mot mål, är medel?

Back 20

Till skillnad mot mål, är medel en aktivitet som är ”under kontroll” av företaget i fråga.

Exempel:

“provide leading customer service” (mål), how?

“hire experienced customer service personnel” (medel

)“send referral to the specialist within a day” (mål) how?”

“send referral by e-mail” (medel)

Front 21

Vilka målmodelleringsmetoder/-språk finns det?

Back 21

Det finns olika målmodelleringsmetoder/-språk som tex.:

AND/OR träd och grafer (”tree and graphs”)

BMM

i*, KAOS, TROPOS

Front 22

AND/OR träd och grafer kan brytas ner genom 2 länkar, vilka?

Back 22

Ett mål kan brytas ner genom följande 2 länkar:

AND-länk(för att uppfylla målet måste alla delmål uppfyllas).

”DSV should be able to provide distance education”

”DSV should be able to register students for DE” and ”DSV should be able to provide course curriculum for DE”

OR-länk(för att uppfylla målet måste minst ett delmål uppfyllas).

”Inform students about new rules for thesis supervision”

”Inform students via e-mail” or ”Inform students via a specialized Web portal”

Front 23

Vad Består AND/OR träd av?

Back 23

Består av noder som representerar målnedbrytningar

Hierarkisk, varje nod har exakt ett super-mål.

Grafisk notation indikerar typ av nedbrytning (AND / OR)

Front 24

AND/OR graf delmål?

Back 24

Vissa delmål bidrar till mer än en super mål.

Front 25

Vad är AND/OR graf utvidgning?

Back 25

Olika typer av beroende relationer mellan mål kan adderas:

Med användning av krav verktyg, spårbarhetslänkar kan användas för att dokumentera mål beroenden

Front 26

Vad står BMM för och vilket perspektiv utvecklas det?

Back 26

Business Motivation Model.

Alla element av en BMM utvecklas ur ett affärsmässigt perspektiv.

Front 27

Vad är grundtanken med BMM och vilka verktyg kan man bygga BMM?

Back 27

Grundtanken är att använda mål som fundamentet (basen) för systemutveckling, för att koppla systemlösningar till deras affärs föresatser.

En BMM-modell kan skapas med grundläggande ritverktyg (t.ex. de som ingår i MS Word).

Front 28

Vilken huvudkoncept är BMM baserad på?

Back 28

BMM Tekniken baseras på tre huvudkoncept:

Mål (”End” / ”Goal”)

Medel (”Means” / ”Course of Action”)

Påverkare (”Influencer”

Front 29

Hur definieras BMM mål och medel?

Back 29

Mål och medel i BMM definieras enligt de generella riktlinjer som gäller strukturering av mål (bilderna 13 och 14). Dem som påverkar: något som kan påverka utförandet av mål eller medel.

Exempel på mål:

“behandling (resurs) skall bli tillgänglig (tillstånd)”“tillhandahålla/skaffa (tillstånd) behandling (resurs)”“skicka remiss (resurs) till specialist under en dag (resursegenskap)”

Exempel på medel:

“hire experienced customer service personnel” (aktivitet)“send referral by e-mail” (aktivitet)