Klimat, Biotop Provet!

Front 1

SKOFSA -

Back 1

S-TAM
K-LASS
O-RDNING
F-AMILJ
S-LÄKTE
A-RT

Front 2

Vad innebär divergent evolution -

Back 2

Det innebär att t.ex en population som blivit delad på två p.g.a en barriär.
Då när populationen är delad så utvecklas dessa två delar åt helt olika håll, tillslut blir de så olika att de är två skilda arter.

Ett organ, eller ett protein eller funktion, har utvecklats olika hos olika arter. Man ser likheter i anatomin men det finns olikheter i funktionen.

Front 3

Vad innebär konvergent evolution -

Back 3

Innebär att det är två eller flera olika arter som lever i samma miljö och är då därför väldigt lika, i både beteende och utseende.

Dessa lever dock inte i samma område då de skulle konkurrera ut varandra.

Front 4

Vilka världsdelar hittar man i nya världen -

Back 4

Framförallt Nord- och Sydamerika, men ofta även Oceanien.

Front 5

Vad är skillnaden mellan en klimatzon och en biotop -

Back 5

En klimatzon är en geografiskt område som kännetecknas av likartat klimat.
Det finns fyra klimatzoner:
Den tropiska zonen

De tempererade zonerna

De subtropiska zonerna

Polarzonerna

Medan biotop är en term för en typ av omgivning med naturliga gränser, där vissa växt- och djursamhällen hör hemma.
Exempel på biotoper:
Öken, savann, regnskog, korallrev, lövskog, hav o.s.v

Front 6

Vad är det för faktorer som påverkar vilken klimatzon ett geografiskt område är -

Back 6

Det påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar träffar mest i mitten och mindre vid nord- och sydpolerna.
Nederbörd och temperatur och också vad det är för sorts terräng påverkar också.

Front 7

Regnskogens biotop, klimat, djurliv, jordmån -

Back 7

Regnskogen har en hög årlig nederbörd, runt 1500 mm.
Det finns tropisk regnskog och tempererad regnskog.
Den tropiska är mest vanlig och dessutom den man oftast benämner REGNSKOG.
Tempererad finns i vissa tempererade områden med fuktiga västvindar som t.ex. Nordamerikas nordvästra kust, södra Chile, Australiens sydöstra kust och Nya Zeeland.

Regnskogen har en hög artrikedom vad gäller både djur och växter. Den tropiska regnskogen utgör 7% av jordens landyta och innehåller mer än hälften av alla växter och djur arter.

Jordmån i regnskogen är näringsfattig och kan odlas under en kort tid.

Regnet sköljer ut de näringsämnen som finns och då skogen är avverkad, så sköljs också jordmånen med.

Front 8

Sveriges klimatzon och biotop -

Back 8

Biotop: lövskog, barrskog.

Klimatzon: Borealt och varmtempererat klimat.

Front 9

Vad är en generalist och specialist inom djur -

Back 9

En generalist är ett djur som kan anpassa sig till och leva på olika sorters miljöer medan en specialist enbart kan anpassa sig och leva i en sorts miljö.

Front 10

Hur kommer det sig att så många rovdjur kan hittas i samma område(t.ex lejon, gepard, leopard) -

Back 10

Dem är anpassade till samma miljö men eftersom dem inte ser likadana ut och beter sig olika t.ex. lejon vilar oftast under dagen och jagar på natten, leoparden ligger och vilar uppe i träd på dagen och jagar på natten och dem släpar upp bytet i träden, geparden är världens snabbaste sprinterlöpare men en maxfart på 110 km/tim, och den jagar på dagen.

Som med konvergent evolution så kan inte djur som är lika vara på samma område då de konkurrerar ut varandra men eftersom dessa rovdjur är så olika kan de inte konkurrera ut varandra.

Front 11

Havsleguanderna på galapagos -

Back 11

Havsleguaner tycks ha ett ljust ansikte men det är faktiskt p.g.a en evolutionär utveckling där leguanerna "utvisar" salt från sina kroppar genom näsborrarna i en process ungefär som nysningar. (Saltet fastnar då i deras ansikten) Detta gör att dem kan leva i saltvatten miljöer.

Dem har också en trubbigare nos för att lättare kunna äta alger, kraftigare ben och klor för att klättra och hålla sig kvar på stenar och i sidled tillplattade svansar för förbättrad simning.

Front 12

Varför finns inga större rovdjur på galapagos -

Back 12

På Galapagos finns det mest endemiska arter, alltså arter som enbart finns på en plats och inte kan ta sig därifrån och det kan heller inte komma några främmande arter naturligt.

Front 13

Faktorer till varför en djurart dör ut -

Back 13

Det finns många olika faktorer till varför en djurart dör ut och nu förtiden är det mest p.g.a skövling och tjuvjakt.
Men det är ju inte bara människan som spelar in i detta utan jordbävningar, översvämningar, klimat förändringar m.m. är bara några andra faktorer.

Front 14

Problem m. introducerade arter -

Back 14

Det naturliga urvalet kan rubbas p.g.a introducerade arter t.ex. rovdjur och liknande.
Detta kan leda till att arter dör ut eller blir utrotningshotade, i vissa fall.

De arter som spar problem är oftast invasiva, de är alltså mycket spridningsbenägna och breder ut sig på andras bekostnad.
Dessa arter kan bidra till en enformigare miljö som kanske domineras av någon eller några arter. Inhemska arter får då leva ett undanskymt liv eller riskera att försvinna.

Front 15

Några av Sveriges introducerad earter -

Back 15

"mördarsnigel", regnbåge, röding, fasan, signalkräfta, mink och brunråtta.