Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
36 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Period i det periodiska systemet |
Vågrät |
|
|
Grupp i det periodiska systemet |
Lodrät |
|
|
Jonbindningar |
Neutralt laddade ämnen, uppbyggda av positiva och negativa joner. (Jonbindningar är extremt polära bindningar) |
|
|
Substansmängd |
Antal atomer, eller molekyler av ett visst ämne, skrivs i mol |
|
|
Molmassa |
Hur stor massa en mol av ett visst ämne är, skrivs i Gram/Mol |
|
|
Kovalent bindning |
När två atomer delar på ett två eller tre elektronpar för att uppnå ädelgasstruktur, även kallat elektronparbindning. |
|
|
Molekyl |
En oladdad jonbindning |
|
|
Sammansatt jon |
En laddad jonbindning |
|
|
Jonbindningar |
Starka bindningar mellan joner, ju mindre atomer ju starkare jonbindningar |
|
|
Sublimering |
Fasövergång: Fast form till gas eller vise versa |
|
|
Avdunstning |
Fasövergång: Flytande form till gasform utan att koka |
|
|
Smältning |
Fasövergång: Fast form till flytande |
|
|
kokning |
Fasövergång: Går från flytande form till gasform via kokning |
|
|
Stelning |
Fasövergång: Går från flytande form till fast form (Frysning om vi talar om is) |
|
|
Ångbildning/ Förångning |
Fasövergång: Ett ämne går från flytande form till gasform utan att koka. |
|
|
Kondensation |
Fasövergång: Ett ämne går från gasform till flytande form |
|
|
Aggregtionstillstånd |
Fast, flytande eller gas |
|
|
Faser |
En enhet av ett system, exempelvis is på vattenytan, samma ämne, 2 olika faser. Eller olja i vatten, samma aggregationstillstånd, men olika faser. |
|
|
Fast form |
Varje partikel sitter på en bestämd plats i ämnet, men vibrerar lite, desto högre temperatur, desto mer vibration |
|
|
Flytande form |
Partiklarna rör sig mer än i fast form, men interagerar med varandra i relativt hög grad fortfarande |
|
|
Gasform |
Partiklarna svävar fritt, men kan ibland krocka med andra partiklar. Hög värmerörelse. |
|
|
Polär kovalent bindning |
En kovalent bindning som har en -sida och en +sida (Detta uppstår om ena atomen befinner sig längre ifrån befinner sig närmare elektronparbindningen än den andra.) |
|
|
Elektronegativitet |
Hjälper oss att beskriva hur starkt polär en kovalent bindning är |
|
|
Opolär kovalent bindning |
En bindning som mer eller mindre saknar en + eller - pol |
|
|
Dipol-bindning |
En molekyl där centrumet för negativ och positiv laddning befinner sig på olika ställen samt att det finns polära kovalenta bindningar i molekylen |
|
|
Dipol-dipolbindning |
Bindngar som uppstår mellan molekyler som är dipoler, exempelvis bindningarna mellan vattenmolekyler (Svagare än jonbindningar) |
|
|
Vätebindningar |
När väte binder med F, O, N så är bindningen extremt polär. Mellan starka dipoler så blir dipol-dipolbindningen extra stark (Exempelvis vatten H2O) |
|
|
Jon-dipolbindning |
En Bindning som uppstår mellan joner och dipoler, detta sker när man blandar en saltlösning, då jonerna löser sig i vattnet så vänder vattenmolekylerna sina ändar mot de laddade jonerna. |
|
|
Van der Waals-bindningar |
Inducerade dipolbindningar, dipolinducerade dipolbindningar, inducerad dipol - inducerad bindning |
|
|
Lewis-struktur |
En strukturformel där de enskilda elektronerna i valensskalet ritas som punkter och elektronparbindningarna som streck. |
|
|
Kemisk förening |
En blandning av grundämnen som bildar nya ämnen med andra egenskaper än grundämnenas, exempelvis NaCl (Natriumklorid) |
|
|
Grundämnen |
Ett ämne som består av ett enda atomslag, exempelvis kvävgas N2 (kan inte sönderdelas) |
|
|
Homogen blandning |
Lösning eller legering, ser likadan ut rakt igenom, och man kan inte urskilja de olika grundämnena bara genom att se på blandningen |
|
|
Heterogen blandning |
En blandning där man kan se de olika faserna, exempelvis en emulsion där fettdropparna är så små att de inte syns med bara ögat, men kan ses i mikroskop. |
|
|
Kvalitativ analys |
Används för att påvisa förekomsten av vissa ämnen i exempelvis lösningar |
|
|
Kvantitativ analys |
Används för att ta reda på hur stpr mängd av ett visst ämne som finns i en blandning |
