Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
28 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Hur stor del av DKs befolkning anno 2012 är invandrade eller efterkommare?
|
ca 10%. Efterkommare är barn och barnbarn till personer som flyttat till DK.
|
|
|
Vilken typ uppehållstillåtelse är vanligast?
|
Arbets-uppehållstillåtelse
Sen kommer utbildning. Sen familjesammanföring och till sist asylsaker. |
|
|
Vad är trenden för antalet asylsökare till DK?
|
Trenden är att antalet stiger. Ca 2 500 i 2008 och i 2012 var det ca 6 500
|
|
|
Vilka länder kommer det flest asylsökare ifrån?
|
Syrien, sen iran, sen afghanistan.
|
|
|
Vilka två aspekter består migration av? Vad kan den betyda för sjukdom?
|
Dels förflyttning geografiskt men det är även en sociodynamisk process (de ska vänja sig vid ett nytt land, ny kultur etc)
Kan öka sårbarheten för sjukdom. |
|
|
Ge exempel på faktorer som kan påverka en person innan de tvingas migrera.
|
Krig
Våld Tortyr Boende i flyktingläger Fattigdom |
|
|
Ge exempel på faktorer som kan vara risker för en person under själva migrationen.
|
Läkarhjälp
mat Vatten Olyckor Våld |
|
|
Ge exempel på faktorer som kan vara riskfaktorer för en person efter den har migrerat.
|
Lagmässiga begränsningar i tillgång till sjukvård (dvs de kan riskera att inte ha samma tillgång till sjukvård som en dansk medborgare)
Långvariga asylprocedurer Diskrimination Psykosociala faktorer Navigation i ett annorlunda samhälle (hur får man läkarhjälp? Hur fungerar telefonabonnemang? Var hittar man den maten man vill laga…?) |
|
|
Vad betyder etnicitet?
|
det är att man delar in människor i grupper efter följande:
-språk -religion -kost -gemensam historia -normer Dvs människor med samma språk, Religion, kost, etc tillhör samma etnicitet. Etniciteten ändras efter sammanhanget, tid och ställe. |
|
|
Hur kan etnicitet påverka en patient i sjukvården?
|
kan påverka:
Sjukdomsbeteende Sjukdomsuppfattelse Önskningar till behandlingssätt Förväntningar till patient-läkare förhållandet. De sundhetsprofessionella kan komma till att stigmatisera (vara nedvärderande, förakta personer som avviker från det normala) och marginalisera p. på grund av etnicitet. |
|
|
Vad kan språkbarriären ge för problem/konsekvenser?
|
P. förstår diagnosen&behandlingen sämre. Det blir fler felbehandlingar under inläggning.
Flera oavsiktliga händelser P. blir mindre nöjda med konsultationer och får problem med att förstå skriftligt material. |
|
|
När har p. rätt till gratis tolk?
|
Vid behandling hos:
Allmän praktiserande läkare Praktiserande specialläkare Specialläkare på sjukhus när det är nödvändigt för behandlingen. |
|
|
Vad karakteriserar de psykosociala förhållandena hos invandrare?
|
Deras migrationsbakgrund och exilen gör de socialt och ekonomiskt sårbara.
Dåliga sociala och ekonomiska förhållanden kan i sin tur påverka sjukdomsmönster och medföra social marginalisering. De saknar också ett socialt nätverk och de kan vara utsatta för diskrimination. |
|
|
Invandrare har ibland andra dispositioner och sjukdomar. Varför har de det? Vad kommer det av?
|
Skillnaden kommer från genetiska skillnader mellan befolkningar. Ex ensymdefekter, hemoglobinopatier, familjär medelhavsfeber. Det kommer även från skillnader i geografisk utspridning av sjukdomar (ec tuberculos, hepatitis B, parasitära sjukdomar)
|
|
|
Var kan en asylsökare få sjukvård?
|
Av praktiserande läkare i asylscenter. om det är akut kan de få sjukvård på sjukhus.
De kan även få hjälp om de har specialläkarkrävande kroniska sjukdomar. |
|
|
Kan en odokumenterad invandrare få sjukvård?
|
Om det är akut behov får de det. Om det inte är akut, är de utelämnade till att försöka få hjälp på sundhetskliniker som ex läkarföreningen, röda korset eller dansk flyktinghjälp anordnar.
|
|
|
Vad är en "kulturell frågeguide"? Vilka utformar den?
|
Den utformas av videncentret för transkulturell psykiatri och är en hjälp till hur man kan uppta anamnes på patienter med annan kulturell bakgrund.
Ex: • Hvor alvorlige synes du, dine helbredsproblemer er? • Hvilke ord plejer du at bruge om dine helbredsproblemer, når du taler med din familie eller venner? • Hvordan ville du forklare dine helbredsproblemer i dit oprindelsesland? • Hvilke forventninger har du til behandlingen? • Hvilke forventninger ville du have til behandling i dit oprindelsesland? |
|
|
Hur många av nyankomna asylansökare har varit utsatta för tortyr, uppskattningsvis?
|
45%
|
|
|
Vad menas med "sekundära tortyroffer"?
|
Tortyroffrets närmaste familj som påverkas indirekt
|
|
|
Vilka är de vanligaste sequelae (följderna) till tortyr?
|
Kroniska smärtor i rörelseapparaten
Ospecifika GI-klagor Kardiopulmonala klagor |
|
|
Vad kan tortyr ge för psykiska sequelae?
|
PTSD
Ångest Depression Emotionell labilitet Vrede Skam Skuldkänsla Social isolationstendens Emotionell tillbakadragning Minnes och koncentrationsbesvär |
|
|
Det kan vara svårt att få reda på att en p. har varit utsatt för tortyr. Vad är de som gör det svårt?
|
Det finns olika barriärer i form av ex:
Skuld Skam Tillit (brist på) Tystnadsplikt (får inte vidareges från en behandlande läkare till en annan..?) Säkerhet Kulturella sjukdomar i sundhetsuppfattningen Kulturella skillnader i behandlingsmetoder |
|
|
Det finns principer för hur den professionella kontakten mellan läkare och tortyroffer ska se ut. Hur lyder principerna?
|
var uppmärksam på att det kan vara en stor övervinnelse för tortyroffer att söka professionell hjälp för tortyrföljder.
Undgå väntetid Använd professionell tolk Skapa tillit, trygghet, förståelse Undgå retraumatisering (förhörsliknande förlopp) Fråga vad som kan framkalla flashbacks och undgå att göra detta. Visa respekt för att de inte vill berätta Håll ögonkontakt under läkarundersökningen Förklara udersökningar grundligt innan (ex MR, EKG). Demonstrera dem och be om tillåtelse. Var beredd att ha flera uppföljande sessioner. |
|
|
Vad kan vara symptom på PTSD?
|
Skuld
Skam Ingen tillit Tillknytningsproblem Tror inte på säkerhet och rättfärdighet Personlighetsförändringar Sömnproblem Aggressivitet passivitet |
|
|
Vilka olika typer insatser/behandlingar finns för PTSD?
Ska man ge medicin till tortyroffer? |
Psykoterapi
Medicinering Fysioterapi Socialrådgivning Nej, man ska undgå att ge medicin för tortyrföljder. |
|
|
Hur kan PTSD ge sekundär traumatisering?
|
de med PTSD får ofta känslolöshet. Därför verkar de otillgängliga för barnen, har en fjärn relation och kan inte ha ett accepterande och glädjefullt samspel med barnen.
|
|
|
Hur kan en avsaknad av en normal relation mellan barn och förälder påverka barnet?
|
de får sekundär traumatisering som ger sig i uttryck som följande:
- Aggressiv adfærd hos børnene - Antisocial adfærd hos børnene - Udvikle angst for at mærke og tale om det, der sker i forældrenes og deres eget sind - Mentaliseringsevnen svækkes => - identitetsforvirring - problemer med hukommelsen inkl. evnen til at sanse vilje og mening - Svært ved at tale om og reflektere over følelser |
|
|
Hur kan barn som växer upp i traumatiserade familjer påverkas?
|
De kan av sin sekundära traumatisering och de medföjande uttrycken få:
- Forringede skolepræstationer og senere erhvervsevne - Formindskede kognitive evner - Problemer med kronisk stofmisbrug - Psykiske forstyrrelser - Problemer med fysisk helbred - Alvorlige problemer med følelsesregulering og relateringsevne |
