K7 Personlighetsstörningar I

Front 1

Vad är personlighet?

Back 1

Det är egenskaper hos människor
Beteendemönster hos människor

Personligheten beskriver det sättet vi tänker, handlar, upplever. Beskriver även hur vi uttrycker känslor i olika situationer.

Personligheten har också med att göra hur vi ser oss själva.

Front 2

Vad för funktion har personligheten (hos en frisk person)?

Back 2

Den behövs för att kunna lita på sig själv och på andra. Utan den upplevs en själv och andra som osammanhängande, ostabila och orealistiska.

Den gör att man kan se sig själv som en del av framtiden och historien, dvs man lever inte bara i ögonblicket.

Gör att man har en identitet.

Gör att man kan bete sig stabilt, flexibelt och anpassa sig till verkligheten.

Front 3

Personlighetens system är uppbyggt av många enheter som alla påverkar varandra. Vilka är enheterna? Dvs vilka enheter är personligheten byggt av?

Back 3

Miljön
Arv
Karakteristiskt beteende
Regulerings och kontrollmekanismer (=försvarsmekanismer)
Självet och interpersonell överlappar och bildar psykets konstruktion

Front 4

Vad är försvarsmekanismer? Vad är de bra till?

Back 4

Psyket försvarar sig automatiskt när det utsätts för inre eller yttre påverkan. Påverkningarna kan komma från ex drifter, känslor, relationer. För att anpassa sig till påverkningarna använder psyket olika mekanismer.
Mekanismerna är dynamiska och flexibla men kan bli fixerade och rigida (patologiska).

Vi kan vara medvetna om hur vi reagerar (våra mekanismer) men också omedvetna.

Front 5

Försvarsmekanismer kan delas in i tre kategorier, Vilka? Vad karakteriserar varje grupp?

Back 5

Adaptiva (mogna) - utvecklande. Impulser hanteras genom att bli omgjorda till något självutvecklande och konstruktivt beteende.

Neurotiska- hämmande. Impulser hanteras genom att de aktivt hålls utanför medvetandet. Ångesten förblir en del av personen men är istället omedvetna och kommer till uttryck i andra dolda former.

Primitiva (immatura)- främmandegörande. Ångestprovokerande känslor förblir ofta medvetna men upplevs som avspaltade och främmande.

Front 6

Vad är temperament?

Back 6

medfödd personlighetskarakteristika
Aktiv-lugn
Utåtvänd-inåtvänd

Front 7

Vilka problem (sjukdomar) arbetar psykiatrin med?

Back 7

Psykiatriska sjukdomar som kan behandlas.

Front 8

Vad är psykopati kännetecknat vid?

Back 8

Brist på empati, socialt ansvar, samvete. Inte en ICD-10 diagnos.

Front 9

Ändrar sig personlighetsstrukturen hos en person?

Back 9

Nej, möjligtvis lite genom psykoterapi.
Symptomen kan dock skifta allt efter belastning och vardag (utan belastning är personen som normal)

Front 10

Varför tror man att det är stark överrepresentation av personlighetsstörning hos de med sociala problem?

Back 10

för att personlighetsstörningen kommer till uttryck i form av:
-upprepade sjukanmälningar
-kortvariga och skiftande utbildningsförlopp och anställningar
-konflikter och ostabila relationer
-dålig relation till sakbehandlaren: konfliktfylld, emotionell, devaluering och idealisering, fasthållen i bestämd roll.

Front 11

vilka är de generella diagnostiska kriterierna för personlighetsstörning?

Back 11

Karakteristiska ihållande mönster i beteende/upplevelse, som avviker från det förväntade och accepterade.

De karakteristiska mönstern ska finnas i minst 2 av följande områden:

-Erkendelse (hur någon insamlar, behandlar och använder information), holdning
-Känsloliv
-Impulskontroll och behovstillfredsställelse
-Interpersonella förhållande.

Ska vara genomgripande onyanserad, oanpassad, ikke-hänsiktsmässig
Ska gå ut över p. själv eller omgivningen
Ska ha varat sen barndomen
Ska inte vara pga en annan psykisk sjukdom
Ska inte ha organisk etiologi

(pervasiv, persistent, pathologic)

Front 12

Man kan dela upp personlighetsstörnings-spektrat i tre cluster, vilka? Vilka störningar är i varje cluster?

Back 12

Cluster A (mad)
Paranoid
Skizoid

Cluster B (Bad)
Dyssocial
Emotionell ostabil impulsiv, borderline
Histrionisk

Cluster C (Sad)
Tvångspräglad
Ängstlig evasiv
Dependent

Front 13

Generella betingelser för paranoid personlighetsstruktur

Back 13

Minst 4 av:
-Överkänslighet för nederlag och avvisning
-Tendens till långsinthet
-Mistroiskhed og mistydningstendens
-Stridbarhed og rethaveriskhed
-Ubegrundet jalousi
-Selvhenføringstendens og øget selvfølelse
-Optagethed af ”konspirations”-forklaringer

Front 14

Hur skiljer sig den paranoida personlighetsstrukturen från paranoid skizofren?

Back 14

Har inte de skizofrena tankestörningarna eller hallucinationerna.

Front 15

Generella betingelser för skizoid personlighetsstruktur

Back 15

Minst 4 av följande:

-Emotionel kølighed og fjernhed, affektaffladning
 Nedsat evne til at udtrykke følelser
 Indifferent over for ros og kritik
 Ringe seksuel interesse
 Soloaktiviteter foretrukne/ föredrars
 upptagen av introspektion (utforska sitt inre) og fantasier
 Manglende interesse for venskab og fortrolighed
 Manglende situationsfornemmelse

Front 16

Vad är en viktig diff. diagnos till skizoid p.struktur?

Back 16

skizotypisk sinnessjukdom. Vid skizoid p.struktur finns dock inte mikropsykoser eller betydlig social ångest. Skizoid sinnessjukdom anar man också att p. är konstig i perceptionen, tankarna, beteendet och kommunikationen.

Front 17

Generella betingelser för dyssocial personlighetsstruktur

Back 17

Minst 3 av följande
 Grov ligegyldighed overfor andres følelser
 Manglende ansvarsfølelse og respekt for sociale normer og forpligtelser
 Manglende evne til at fastholde forbindelser med andre
 Lav frustrationstolerance og aggressionstærskel
 Manglende evne til at føle skyld eller lade sig påvirke af erfaringer, incl
straf
 Bortforklarings- og udadprojektionstendens

Front 18

Berätta överordnat om emotionell ostabil personlighetsstruktur.

Back 18

Flimrande bild av symptomer. Många neurotiska symptom så som ångest, tvångssymptomer, dissociativa symptomer och kortvariga psykotiska symptom (mikropsykoser).
Delas upp i två typer, impulsiv och borderline.

Front 19

Generella betingelser för EOP, impulsiv typ.

Back 19

Minst 3 av följande:

 Tendens til at handle impulsivt og uoverlagt
 Stridbarhed, især ved impulsfrustration
 Affektlabilitet, eksplosivitet
 Manglende udholdenhed
 Ustabilt og lunefuldt humør

Front 20

Generella betingelser för EOP, borderline typ.

Back 20

Förutom minst 3 av den impulsiva typens kriterier ska det också vara minst 2 av följande:

 Forstyrret og usikker identitetsfølelse
 Tendens til intense og ustabile forhold til andre
 Udtalt tendens til at undgå at blive ladt alene
 Tendens til selvdestruktivitet
 Kronisk tomhedsfølelse

Front 21

Generella betingelser för histrionisk personlighetsstruktur

Back 21

minst 4 av följande:
 Dramatiseringstendens, teatralsk holdning, overdreven følelsesudtryk
 Suggestibilitet
 Overfladisk og labilt følelsesliv
 Spændings- og opmærksomhedssøgende adfærd
 Pseudo-seduktivitet
 Overdreven optagethed af udseende og tiltrækningsevne

Front 22

Hur kan man skilja mellan histrionisk och emotionell ostabil p.struktur?

Back 22

Mikropsykoser, identitetsosäkerhet, suicidalförsök förekommer mer uttalat hos den emotionellt ostabila.

Front 23

Generella betingelser för tvångspräglad personlighetsstruktur

Back 23

Minst 4 av följande
 Tendens til tvivlen og overforsigtighed
 Overdreven ordenssans og optagethed af detaljer, regler og skemaer
 Overdreven perfektionisme
 Skrupuløs/samvittighedsfuldhed
 Overdreven præstationstrang
 Overdreven pedanteri og konventionalitet
 Rigiditet og stivsindethed
 Kontrolleringstendens over for andre

Front 24

Hur skiljer man mellan tvångspräglad p.struktur och OCD?

Back 24

OCD används när tvångshandlingarna eller tvångstankarna är mest framträdande. P.strukturen innebär mest pedantiska karaktersdrag som ger sociala hämningar.

Front 25

Generella betingelser för ängstlig evasiv personlighetsstruktur

Back 25

minst 4 av följande:
 Udbredt ængstelighed og anspændthed
 Mindreværdsfølelse
 Tendens til følelse af afvisning og kritik i sociale situationer
 Tilbageholdenhed over for andre ved usikkerhed om forhåndsaccept
 Begrænset livsudfoldelse på grund af bekymring for fysisk sikkerhed
 Tendens til at undgå sociale aktiviteter af frygt for kritik og afvisning

Är ofta behagliga att vara med i kortare perioder. Inte lika belastande som en med dependent personlighetsstörning.

Front 26

Skizoid p.struktur påminner om ängstlig evasiv p.struktur. Hur kan man skilja dem åt?

Back 26

ängstlig evasiv är mer känslobetonad och har nära vänner. Påminner om p. med social fobi, men är inte lika allvarligt handikappade som dem.

Front 27

Generella betingelser för dependent personlighetsstruktur.

Back 27

minst 4 av följande:
-underordningstenden inför personer de är beroende av
-ovilliga till att ställa krav på personer de känner sig beroende av
-känner sig hjälplösa när de är ensamma, rädda för att inte klara sig själva.
-överdriven rädsla för att bli lämnade ensamma
-begränsad förmåga att ta vardagliga beslutningar utan kraftig stöttning.

Front 28

Nämn 4 problemområden det ger att ha personlighetsstörda i som patienter.

Back 28

ger brist i tillit. Försök förstå p. perspektiv.

Utagerande beteende. Håll huvudet kallt.

Ångest. Erbjud stöttande interventioner

Brist på beslutande. Använd din professionalism.

Front 29

Ge exempel på evident behandling för personlighesstörningar.

Back 29

Overføringsfokuseret terapi (Kernberg)
Kognitiv terapi (Beck)
Mentaliseringsbaseret terapi (Fonagy)
Dialektisk Adfærdsterapi DAT (Linneham)
Interaktionel Psykoanalyse (Heigel-Evers)