K5 Pancreas

Front 1

Vad finns det för bilddiagnostiska undersökningar för pancreas?

Back 1

Extern UL, Endoskopiskt UL, CT, MR, ERCP, Somatostatin receptor scintigrafi, MRCP och översikt över abdomen.

Front 2

Vad är extern UL bra för?

Back 2

Se ödem, storlek (större vid akut pancreatit), förkalkningar, tumörer >2cm, pseudocyster och gallsten.

Dock kan ventrikel- och tarmluft vara ett problem. Det finns också möjlighet för UL-vägled biopsi.

Front 3

Vad är bra med Endoskopisk UL(EUS)?

Back 3

Man kan se tidig kronisk pankreatit, choledochussten, små tumörer, resektabilitet(=to cut back). Kan se tumörer <2cm och tydlig diagnostisk sensitivitet jämfört med vanlig UL. Det är också möjligt för EUS-vägled biopsi. Dock är denna undersökning beroende av läkarens kunskap och ”öga”.

Front 4

Vad är bra med CT?

Back 4

Man kan se
tumörer
nekroser med kontrast
förkalkningar
pseudocyster
ductusdilatation och portatromboser.

Den har dock begränsat diagnostiskt värde vid tidig kronisk pancreatit. En spiral CT har tydligt diagnostiskt värde vid misstanke om pancreas cancer.

Front 5

Vad används MR till?

Back 5

Framställning av gångsystemet, man kan se tidig kronisk pancreatit och tumörer (likvärdigt med CT).

Front 6

Vad är ERCP?

Back 6

Står för Endoskopisk Retrograde CholangioPancreatografi. Med denna undersökningsmetod kan man även behandla. Och om man misstänker att man även kommer behöva behandla är detta den valda undersökningsmetoden också.

Används vid terapi på gallgångarna, ductus pancreaticus och cyster.
Kan eventuellt vara diagnostisk vid kronisk pancreatit.

Front 7

Vad är MRCP?

Back 7

Står för Magnetic Resonans Cholangiopancreatografi och används i ett stigande omfång istället för ERCP vid diagnostisering av en pankreassjukdom (kom ihåg ingen terapi!),
Gall- och pancreas systemet framställs lika bra som i ERCP, den är non-invasiv och ger ingen strålning.

Den har högre diagnostiskt värde för tidig kronisk pancreatit jämfört med CT men vid pancreascancer är den likvärdig.

Front 8

Vad är somatostatin receptor scintigrafi bra för?

Back 8

För undersökning för endokrina tumörer.
(carcinoida tumörer friger oftast somatostatin)

Front 9

Vilka biokemiska undersökningar kan användas vid utredning av pancreassjukdom?

Back 9

S-enzymer (amylase), ALAT, CRP

Front 10

Vad är Amylase bra till?

Back 10

Den är speciellt nyttig vid diagnostiken av akut pancreatit (ju högre värde desto säkrare kan man vara på diagnosen). Den är dock ospecifik. Ett nedsatt värde av Amylase tyder på insufficiens men är sällsynt.

De flesta med insufficiens har iaf normalt Amylase värde. Nivån om Amylas säger inget om HUR sjuk pat. är, bara att pat är sjuk.

Front 11

Vad kan man använda CRP’s värde till?

Back 11

Det är den bästa enklaste parametern till att bestämma pancreatitens SVÅRIGHETSGRAD!

Front 12

Vad är S-ALAT bra för?

Back 12

Indikation för gallstenspankreatit. (stiger den x3 och pat. Har pankreatit och gallsten kan vi vara säkra på att det är gallstenspancreatit).

Front 13

När en pat. Kommer till läkaren kan man mha Ranson/Glasgow Kriterierna få en uppfattning av prognosen. Vad innebär den?

Back 13

Innebär att man kollar på variabler vid ankomst samt efter 48h. För varje variabel som stämmer in får man ett poäng och vid <2 är det en lätt lidelse >3 ska man överväga en CT och >6 mortalitet omkring 100%

Front 14

Vilka är de variabler kollar man på vid ankomst?

Back 14

Ålder>55år, B-leuko >10^9/l, B-Glukose>11mM, S-Karbamid >16mM och pO2<8kPa

Front 15

Vilka variabler är det man kollar på efter 48h?

Back 15

P-Albumin <34g/l, P-Ca <2mM och P-LDH >600U/l.

Front 16

Vad finns det för funktionstest man kan använda vid utredning av pancreas sjukdom?

Back 16

Lundh test, Enzymsekretionshastighet och Sekretintest.

Front 17

Vad är Lundh test?

Back 17

Man mäter postprandial amylaskoncentration i duodenalt aspirat efter att man gett protein, fett och kolhydrater svarande till en standardmåltid.

Front 18

Vad är testet för enzymsekretionshastigheten för något?

Back 18

Man mäter den efter maximal i.v stimulation med sekretin och Cholecystokinin. Den är besvärlig.

Front 19

Vad är sekretintestet?

Back 19

Man mäter bikarbonatkoncentrationen i duodenalt aspirat efter stimulation av sekretin.

Front 20

Kan man undersöka feces för något? Är det bra?

Back 20

Ja man kan undersöka feces för fett eller elastas, det är dock en insensitiv undersökning och används bara till att värdera graden av insufficiens.

Front 21

Akut pankreatit kan uppträda i tre olika former vilka?

Back 21

Lätt akut pankreatit, Moderat-svår pankreatit och svår akut pankreatit

Front 22

Hur kännetecknas lätt akut pankreatit?

Back 22

Utan organ svikt och snabb okomplicerad läkning utan tecken till komplikationer!

Front 23

Hur kännetecknas moderat-svår akut pankreatit?

Back 23

Är associerad med svikt av andra organ och/eller lokala komplikationer (nekros, abcess eller pseudocyst) Är dock förbigående (<48h).

Front 24

Hur kännetecknas svår akut pankreatit?

Back 24

Organsvikt >48h.

Front 25

Vad är de lokala komplikationerna?

Back 25

Peripankreatisk vätskesamling
pankreatisk eller peripankreatisk akut nekrose, pseudocysta och inkapslad nekros.

Organsvikten kan vara respiratoriska, renala och kardiovaskulära.

Front 26

Vad är etiologin till pankreatitis akuta?

Back 26

Metabolisk, mekanisk, ärftlig, infektiös, vaskulära och ideopatiska i 15-20%.

Front 27

Vilka är de metaboliska orsakerna?

Back 27

Alkohol (vanligaste orsaken)
mediciner(över 85 olika mediciner som kan vara orsaken)
hyperlipemi (triglycerid >10mmol/l ökar risken)
hypercalcemi och insekts-stick.

Front 28

Vilka är de mekaniska orsakerna?

Back 28

Choledochussten, ERCP, postoperativ, tumör eller pankreas divisum. Patogenesen är lättast i denna kategori.

Front 29

Vilka är de ärftliga sjukdomar som påverkar pankreas?

Back 29

Trypsinogen (bristande endogen hämmning av trypsin aktivering pga ändrad struktur av trypsinogen),

CFTR(mutation, ökad viscositet ev sekret så det blir för tjockt.)

SPINK (saknar hämming av protease).

Front 30

Vad i patogenesen är samma för alla olika etiologier?

Back 30

Det är intracellulär eller intraductal enzymaktivering.

Front 31

Vad skyller man den mekaniskt betingade pankreatiten på?

Back 31

Papillobstruktion (sten eller ödem)
Gallreflux till pancreas och ruptur av ductus.

Front 32

Vad är incidensen för pankreatitis akuta?

Back 32

40 per 100.000 per år. Det är stigande pga. flera som är gallstensutlösta. Vanligare hos män där alkoholen är en vanlig orsak. Vanligare hos kvinnor efter >65år då gallsten är en vanlig orsak.

Front 33

Vad kan man ha för symptom vid akut pankreatit?

Back 33

Dominerande symptom är smärta som oftast startar hyperakut och sen ökar i intensitet inom ett par timmar. Smärtan är oftast lokaliserad till epigastriet eller vä. kurvatur men kan även stråla ut i ryggen.

Om smärtan håller i sig >1-2 dygn skylls det oftast på lokala komplikationer. Oftast har pat. också illamående med upprepade kräkningar.

Front 34

Hur kan man ställa diagnosen akut pankreatit?

Back 34

2 av följade:

Klinik= akut insättande persisterande epigastriska smärtor ofta med utstrålning till ryggen (evt. Ledsagat av illamående, uppkastningar, ömhet, missfärgad abdominal vägg, MOF).

Biokemiskt= P-Amylase (eller Lipase) 3 gånger över normalvärde.

Bilddiagnostik= Karakteristiska fynd vid UL, CT eller MR.

Front 35

Vilka komplikationer till akut pankreatit kan man ha?

Back 35

Pankreatiska: Vätskeansamling, akut nekrose, pseudocysta, fistel, inkapslad nekrose, abcess och ascites.

Andra: Akut njursvikt, hypoxi, kretsloppsvikt, DIC, paralytisk ileus, choledochusobstruktion, V.Porta/lienalis trombos och fettnekrose.

Front 36

Vad är tidigare tecken på allvarlig akut pankreatit?

Back 36

tachycardia, hypotension, tachypnea, hypoxemi, hemoconcentration, oliguria och encephalopati.

Missfärgad abdomen.

Front 37

Hur ska man behandla akut pankreatit?

Back 37

1.Vätska och elektrolyt behandling!
2. Analgetika (i teorin är morfin dåligt men i praktiken har det aldrig visat sig så)
3. Enteral näring
4. Syre och respirationsbehandling
5. Endoskopisk sphincterotomi och stenextraktion
6. Antibiotika endast vid cholangitis eller dokumenterad infektion!
7. Drenage av abcess,
8. Kirurgisk fjernelse av nekrose.

Front 38

När är akut ERCP mhp borttagning av sten indicerat?

Back 38

Bara vid cholangitis eller progredierande sjukdom. Annars ska man också ta bort stenen med ERCP, men elektivt.

Front 39

Kan man göra cholecystectomi under samma inläggning?

Back 39

Ja om pat. bara har lätt pankreatit.

Front 40

Kan en sufficient sphincterotomi minska sannolikheten för recidiv?

Back 40

Ja.

Front 41

Feber och förhöjt CRP är sällan pga bakterier. Vad skyller man det på?

Back 41

SIRS

Front 42

Ökar profylaktisk antibiotika överlevnaden?

Back 42

Nej, men ökar risken för sekundär svampinfektion.

Front 43

Vad är prognosen för akut pankreatitis?

Back 43

Genemsnittlig dödlighet på 3% som ökas x6 vid ålder >65år.

Det är upp till 50% mortalitet vid svår pankreatit.

Front 44

Är det sämre prognos vid gallstenspankreatit än vid alkoholiskpankreatit?

Back 44

Ja! (pat. Är oftast 10-15 år äldre).

Front 45

Vad är definitionen på kronisk pankreatit?

Back 45

Ett tillstånd med kroniska inflammationsförändringar karakteriserade vid destruktion av det exokrina vävet med fibros och i slutstadiet destruktion av det endokrina vävet.

Front 46

Vad finns det för olika typer av kronisk pankreatit?

Back 46

Kronisk kalcificerande , obstruktiv, hereditär, autoimmun och tropisk.

Front 47

Vilka är de etiologiska faktorerna vid kronisk pankreatit?

Back 47

Eksogena: alkohol, tobaksrökning, organiska upplösningsmeddel?, antioxidantbrist.
Metaboliska: Hyperlipedemi, hypercalcemi,
Hereditär: Trypsinogen och CFTR.
Mekanisk: pancreas annulare (en del av pancreas går runt duodenum). Immunologiskt. Virala infektioner och Ideopatiska.

Front 48

Vilka är de vanligaste orsakerna till kronisk pankreatit?

Back 48

Alkohol (3/4), Ideopatisk (1/4) och hereditär (bara få procent).

Front 49

Måste alla akuta alkoholiska pankreatiter bli kroniska?

Back 49

Nej.

Front 50

Kan gallstenspankreatit bli kronisk?

Back 50

Det är inte säkert, man tvivlar på det.

Front 51

Vilka är symptomen vid kronisk pankreatit?

Back 51

Smärta som oftast är svår och lokaliserad under båda kurvaturerna, utstrålning till ryggen. Vanligast intermitterande och med postprandial förvärring. Dock är ca 25% smärtfria.
Viktnedgång pga malnutrition för smärtor, missbruk av opiater, pankreasinsufficiens och DM.
Steatoren ses först när pankreasfunktionen reducerats till under 10%

Front 52

Vad är smärtpatogensen?

Back 52

Inflammation, neuropatiska smärtor och obstruktion av duktis pancreatikus.

Front 53

Vilka är kliniska tecken på kronisk pankreatit?

Back 53

Den objektiva US kan mest visa att pat. är undernärd, ömhet i epigastriet evt. Palpabel stor pseudocysta.

Front 54

Vad är parakliniska fynd?

Back 54

nedsatt P-Amylase vid avanserad sjukdom, evt förhöjt basisk fosfatase och Bilirubin vid choledochusstenos. 50% får sent förhöjt B-Glukose.

Front 55

Vad kan bilddiagnostiken visa?

Back 55

Förkalkningar, atrofisk pankreas och abnorm duktus.

Front 56

Hur kan man diagnosticera kronisk pankreatit?

Back 56

Man ska ha 4 eller fler poäng.
Pankreasförkalkning 4p.
Histologi (fibrose, kronisk inflammation, förkalkningar)=4p.
ERCP(sten, abnorm gallsystem)4p.
Nedsatt exokrin funktion=2p.
Klinik=2p.
Nedsatt endokrin funktion=1p.

Front 57

Vad är behandlingsstrategin vid kronisk pankreatit?

Back 57

Behandla sjukdomens orsak, behandling av komplikationer och behandling av symptomen.

Front 58

Vad är den etiologiska behandlingen för kronisk pankreatit?

Back 58

Om man upphör med alkoholen så kan man kanske bromsa progressionen och medföra smärtfrihet hos vissa, samt ett bättre födointag. Sluta röka, behandla hyperliedemi farmakologiskt och non-farmakologiskt. Hypercalcemi farmakologiskt eller kirurgiskt. Den autoimmuna pankreatit kan man behandla med Prednisolone. Det är dock väldigt få som faktiskt får någon effekt/”glädje” av den etiologiska behandling.

Front 59

Hur ska smärtan behandlas?

Back 59

ge analgetika som är både perifert och centralt verkande. Om morfin behövs bör de ges som långtidsverkande. Man ska undersöka om det finns pseudocyst och ulcus. Man använder sig av endoskopisk terapi (vid mekanisk orsak till smärtan)för stenos och sten i ductus samt större pseudocyster i form av drenage och stenborttagning. Man har dålig dokumenterad effekt men ses dock hos mer än hälften. Ibland är kirurgisk behandling som drenage eller resektion bättre än den endoskopiska behandlingen.

Front 60

Hur ska man behandla steatorén?

Back 60

fettreducera kosten (mindska till 50g/dag) och vid vikttapp eller svår malabsorption kan man ge enzymsubstitution. Man ske ge minst 25.000 enheter lipase efter/under maten. Även ge dem Calcium och D-vitamin tillskott.

Front 61

Vad är behandlingen för pseudocystkomplikationen?

Back 61

Punktur, endoskopiskt drän eller kirurgisk marsupialisation.

Front 62

Vad är behandlingen för gallvägsoklusion?

Back 62

endoskopisk eller kirurgisk dränage.

Front 63

Vad är behandlingen för Ulcus duodeni som komplikation?

Back 63

standard behandling.

Front 64

Vad är behandlingen för mjältventrombos komplikation?

Back 64

evt splenektomi eller embolisering av A.lienalis vid fundusvaricer.

Front 65

Vad är behandlingen för duodenalstenos?

Back 65

evt gastroenteroanastomos.

Front 66

Vad är viktigt att komma ihåg gällande kronisk pankreatit?

Back 66

Det är smärtan som är problemet! Försök att först fixa deras smärta mekanisk går inte det så kan man ge morfin.

Front 67

Vad är prognosen för kronisk pankreatit?

Back 67

Prognosen mht överlevelsen är dålig. De vesentliga dödsorsakerna är relaterad till kronisk malabsorption, operativa komplikationer eller diabetes komplikationer.

Front 68

Vilken är den vanligaste cacner typ i pankres?

Back 68

adenocarcinom som utgör 85%, 5-10% är ärftliga. 2/3 är i caput.

Front 69

Vilken cancer typ har bästa prognosen?

Back 69

Papilcancern och mucinös cystadenom, men dem är sällsynta.

Front 70

När är det vanligt med metastaser i pancreas?

Back 70

Vid cancer i brösten, lungorna eller malignt melanom.

Front 71

Vad är incidensen för pancreas cancer?

Back 71

15 per 100.000 per år. De flesta är hos personer >65år.

Front 72

Vad är symptomen vid pankreas cancer?

Back 72

Smärta är vanligast och oftast debutsymptom, viktnedång och anorexi är också väldigt vanligt, samt ikterus. Smärtan kan växla i styrka och även vara måltidsrelaterad. Viktnedgången sker oftast fort. Ikterus är bara initial symptom hos 10% så har nästan alla det under sjukdomens gång, oftast pga choledochusoklussion eller levermetastaser. Det är oftast ledsagat av hudklåda. Andra symp är DM, pankreatit, steatore, tromboflebit, hepatomegali, ascites och courvoisiers sign.

Front 73

Vilken är den vanligaste cacner typ i pankres?

Back 73

adenocarcinom som utgör 85%, 5-10% är ärftliga. 2/3 är i caput.

Front 74

Vilken cancer typ har bästa prognosen?

Back 74

Papilcancern och mucinös cystadenom, men dem är sällsynta.

Front 75

När är det vanligt med metastaser i pancreas?

Back 75

Vid cancer i brösten, lungorna eller malignt melanom.

Front 76

Vad är riskfaktorer till pankreas cancer?

Back 76

kronisk pankreatit, ärftligt pankreatit och rökning.

Front 77

Hur ska man utreda en pat. för pancreas cancer?

Back 77

Trefase CT (sprial CT, dubbelkontrast och arteriell- och portalfas upptagning).

Sen EUS mhp resektion(--> ERCP).

Sen Laparoskopi och UL mhp resektion och carcinose(--> bileodigestiv anastomose och gastroenteroanastomose).

Sen operation (Whipple).

pancreatic cancer is usually staged using a CT scan. In fact, a histologic diagnosis is not usually required for resection of the tumor, rather histologic analysis helps determine which chemotherapeutic regimen to start (wiki)

Front 78

Hur är stadieindelningen för pankreas cancer?

Back 78

TNM klassifikationen har betydning för värdering av operativa resultat men kliniskt är den begränsad. Pre operativt kan man dela in pancreas cancern i; Eksstirpable, Lokalt avancerat och Metasteserande.

Front 79

Vad innebär Eksstirpable?

Back 79

Inga tecken på tumör inväxt i A.mesenterica sup., truncus coeliacus, v.mesenterica sup, vene portae eller på fjärnmetastaser).

Front 80

Vad innebär Lokalt avancerat?

Back 80

Tumör omskedar de förra nämnda kärlen och/eller det finns inväxt i peripankreatiska lymfknutar. Men inga fjärnmetastaser.