Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
44 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad är definitionen på diarré?
|
Finns tre olika:
Faeces massa över 200 gram Avföring över 3 gånger per dygn Tunn avföring |
|
|
Diarré uppstår på grund av fel i en/flera av fyra strukturer/funktioner. Vilka strukturer/funktioner?
|
Motilitet
Osmolalitet Sekretion Epitelskada |
|
|
Förklara kort hur motilitetsstörningar kan ge diarré.
|
För snabb passage genom tarmen:
-ger nedsatt digestion och absorption som ger malassimilation och osmotisk diarré. (x laxermedel, hyperthyroidism, kolhydratmalassimilation, gallsyrabetingad diarré) För långsam passage genom tarmen: -ger bakteriell överväxt. -Divertiklar och blind loops ger också bakteriell överväxt. |
|
|
Vad är nödvändigt för att man ska kunna ha osmotiskt betingad diarré?
|
Att man intar icke absorberbara osmotiskt aktiva ämnen.
|
|
|
Försvinner osmotisk diarré när p. fastar?
|
JA!
|
|
|
Vad kan ge osmotisk diarré?
|
-Laxermedel: Mg(OH)2, mannitol, polyetylenglykol, laktulos.
-Antacida (Magnesium i) -Diet: sorbitol -Kongenita: Disackaridase-brist, monosackarid-malabsorption. -Förvärvad: Infektion: Kan ge malassimilation i form av disackaridase-brist, bakteriell överväxt och giardiasis. Malassimilation kan också komma från pancreasinsufficiens, coeliaki, kortttamssyndrom och gastrokolisk fistel. |
|
|
Hur stor är osmolaritet-differrensen mellan faeces och 2x([Na2+]+[K+]) vid osmotisk diarré?
|
Differensen är stor, över 50 mOsM.
|
|
|
Vad är pH i faeces vid osmotisk diarré?
|
Ofta lågt, pga kolhydrat malabsorption
|
|
|
Vad händer i tarmen vid sekretorisk diarré?
|
Det är ökad sekretion av klorid och bikarbonat och nedsatt absorption av natrium. Det är tillsammans för mycket för att colon ska kunna absorbera allt.
|
|
|
Försvinner sekretorisk diarré vid fasta?
|
Nej.
|
|
|
Vad är den osmotiska differensen mellan faeces och 2x([Na2+]+[K+]) vid sekretorisk diarré?
|
Under 50mOsM.
|
|
|
Vad kan ge sekretorisk diarré?
|
Laxermedel: antrakinoner, bisakodyl, senna, aloe
Medicin: Theophyllamin, kolinergika, prostaglandiner, Di-5ASA, kinidin, ketoprofen. Toxiner: Arsenik, ethanol, koffein, Amanita phalloides (lömsk flugsvamp), bakterietoxiner. Bakteriella toxiner Kongenita: kloridoré, Na-diarré, gallsyramalassimilation, microvillous inlusion disease. Neoplasmer: VIPom, ganglionneurom, medullärt thyroideakarcinom, mastocytsoe, villöst adenom. |
|
|
Ge exempel på bakterier som har toxiner som kan ge sekretorisk diarré.
|
staphylococcus aureus, clostridium perfringens+difficile, bacillus cereus, V. cholera, E. choli, campylobacter jejuni, Yersinia enterocolitica.
|
|
|
Vad är F-[Na] vid sekretorisk respektive osmotisk diarré?
|
Vid sekretorisk är den över 90mM och vid osmotisk under 60mM.
|
|
|
Provsvar kommer tillbaka från en p. med diarré. Det visar en F-[Na] på över 150mM och F-osmolalitet över 400mOsM. Vad misstänker du?
|
Att faeces har blivit utblandat med urin.
Om F-osmolalitet är under 200mOsM ska man också misstänka att ngt tillförts faeces, ex vatten eller urin. |
|
|
Vad händer med tarmepitelet när det skadas och hur kan det ge diarré?
|
Det blir inflammerat, får krypthyperplastisk villusatrofi och ökad permeabilitet.
Inflammationen ger ökad sekretion Krypthyperplastisk villusatrofi ger ökad sekretion och nedsatt absorption. Den ökade permeabiliteten ger tapp av vätska, protein och blod. |
|
|
Vad kan skada epitelet i tarmen och därmed ge diarré?
|
Bakterier (shigella, E. coli, salmonella, mycobakterier, Whipples sjukdom etc)
Parasiter (giardia, kryptosporidier etc) Kemoterapi, strålbehandling Ideopatisk/immunologisk (colitis ulerosa, crohns, kollagen colitis, graft-vs-host, coeliaki, eosinofil enteritis, lymfom. Iskemisk (akut mesenterial trombos) |
|
|
Vad är sannolika orsaker till akut diarré?
|
Infektion (virus, bakterier, parasiter)
Medicin (x ACE-hämmare, Beta-blockare, kinin) Matförgiftning (ex från bakterietoxiner) Förgiftning (arsenik, flugsvamp, organofosfater) |
|
|
Hur kan antacida ge diarré?
|
Genom osmotisk verkan.
|
|
|
Hur ger methylxanthiner och tolfenamsyra(NSAID) diarré?
|
Genom att ge ökad sekretion.
|
|
|
Hur utreder man akut diarré?
|
Alltid första utesluta att p. har betydande dehydrering,
colitis ulcerosa/Mb Crohn, dysenteri, tyfus, kolera. Om inlagd p. undersöks faeces för tarmpatogena bakterier och parasiter. P. som kommer med akut diarré i almänn praksis väntar man bara och ser. |
|
|
Vad är oftast orsaken bakom akut diarré hos inlagda patienter?
|
Clostridium difficile. Incidensen har ökat kraftigt i förbindelse med ökad använding av fluorkinolon.
|
|
|
En p. presenteras med akut diarré. Du har kommit fram till att det är en infektion som ligger bakom. Vad är nästa steg?
|
Att komma fram till om den är kliniskt signifikant. Om ja så skickas p. till rehydrering och vidareutredning och ges evt. antibiotika. Om inte så ger man symptomatisk behandling, går den inte spontant i remission skickas p. till rehydrering och vidareutredning och ges evt. antibiotika.
|
|
|
Vilka symptom ska finnas för att en diarré värderas som klinisk signifikant?
|
En eller flera av nedan:
-Blodig eller purulent -Svår dehydrering -Varighet över 3 dagar -Epidemi -Nedsatt resistens hos patienten. |
|
|
Vilken bakterie ger oftast resediarré?
|
E.coli. Ca 65% av tillfällen är det E.coli. Shigellla är 10% och i 40% av tillfällena kan man inte påvisa en patogen.
|
|
|
Hur behandlar man resediarré?
|
Rehydrering (dricka Cola, inga bakterier kan växa i sur cola).
Obstipantia kan användas, men då ska man samtidigt ta antibiotika. Inte använda obstipantia om feber och blodig diarré! Antibiotika förkortar sjukdomen med ett dygn och verkar inom ett dygn. |
|
|
En p. har kronisk diarré. Vad är den mest sannolika orsaken?
|
Colon irritabile. 45% av p. med kronisk diarré har colon irritabile.
|
|
|
Ange några vanliga diagnoser på kronisk diarré
|
Colon irritabile (45%)
Infektiös diarré (11%) Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (8%) Malassimilation (5%) Dolt laxantia-missbruk (5%) Diverse (27%) |
|
|
Vilka undersökningar startar man med vid utredning av kronisk diarré? (om man vill följa en föreslagen diagnostisk strategi)
|
-Man upptar anamnes
Gör klinisk undersökning Lab undersökning Faeces samlas upp och det undersöks: dF-massa, dF-fett, utseende |
|
|
Vad frågar man om när man ska uppta anamnes av en p. med kronisk diarré?
|
viktnedgång, fråga om fettrik/ blodig/purulent avföring, dygnsvariation, medicin, smärtor, tidigare operationer, strålning, utlandsresor, analsjukdomar, effekt av fasta, tecken på systemsjukdom, ledsymptom, exantemer, ögonsjukdomar, sexuellt beteende.
|
|
|
Vad tyder nattlig diarré på?
|
organisk sjukdom.
|
|
|
Vad gör man för klinisk (objektiv) undersökning vid utredning för kronisk diarré?
|
Höjd och vikt
Man tittar efter ortostatisk hypotension, takykardi, nedsatt hudturgor, påverkat allmäntillstånd, feber, glandelsvulst, abdominal utfyllning Rektalexploration Sigmoideoskopi med biopsi Hudförändringar Tecken på neuropati |
|
|
Vilka blodprov vill man ta i den initiella utredningen av en p. med kronisk diarré?
|
B-Hb, leukocyter
Akut fasreaktanter Albumin Karbamid Järn Transferrrin Immunglobuliner |
|
|
Kronisk diarré kan delas in i fyra överordnade grupper. Den initiella undersökningen av en p. med kronisk diarré ämnar att fastställa vilken grupp p. diarré tillhör. Vilka är de fyra grupperna?
|
-F-massa <200g=pseudodiarré/inkontinens?
-Steatoré och malassimilation -Blödning och/eller inflammation -Vattnig, osmotisk eller sekretorisk diarré |
|
|
Ge exempel på vad som kan orsaka F-massa<200g.
|
Colon irritabile
Cancer coli Anorektal sjukdom Thyreotoxikos |
|
|
Ge exempel på vad som kan orsaka steatoré och malassimilation.
|
Coeliaki
Pancreasinsufficiens Bakeriell överväxt Korttarmssyndrom Giardiasis |
|
|
Ge exempel på vad som kan orsaka blödning och/eller inflammation.
|
Akut enterit
Kronisk inflammatorisk tarmsjukdom Neoplasi Diverticulit |
|
|
Ge exempel på vad som kan orsaka vattnig, osmotisk eller sekretorisk diarré.
|
Laktosmalabsorption
Colon irritabile Collagen colitis Laxantia missbruk |
|
|
Vad görs för vidare undersökning om p. har kronisk diarré med faecesmassa under 200g?
|
Rektalexploration
Sigmoideoskopi/koloskopi S-TSH Analfysiologisk undersökning (fungerar sfinktern?) |
|
|
Vad gör för vidare undersökning när en p. har kronisk diarré med steatoré?
|
Tunntarmsbiopsi
MR, kapselendoskopi eller tarmpassage Vitamin B12 absorption Duodenal mikrobiologi Pancreasfunktion Pancreas bilddiagnostik (UL/CT/MRCP/ERCP) |
|
|
Vad för undersökning gör man när en p. har kronisk, vattnig diarré?
|
-Laktose belastning
• Koloskopi med biopsi • Screening for laksantia i urin • Magnesium i faeces • F-Osmolalitet, Na, K, pH • S-Chromogranin A (evt dU-5HIAA) • 3-døgns faste evt med fast vagt • GI-polypeptidhormoner (VIP,Gastrin) |
|
|
Om undersökningarna inte hittat ngn förklaring på den kroniska diarren, vad är då sannolika orsaker till den?
|
Colon irritabile
Laxantia missbruk Collagen colitis Endkrin tumör Gallsyra malabsorption. #Vad ska man tänka på om en p. har neuropati och svår nattlig diarré?# Är p. diabetiker? Diarrén kan komma från diabetesen. Diabetes kan ge motilitetsstörningar (snabb transit->malabsorption, långsam transit->bakteriell överväxt) Sympatisk denervering som ger ökad sekretion Pancreasinsufficiens |
|
|
En 50årig kvinna med långvarig sjukhistoria har en vattnig diarré. F-massa är 2 liter. Hon tar diuretika Hennes allämtillstånd är bra, normalt s-Albumin, låg s-K. Vad misstänker du är orsaken till hennes diarré?
|
Laxantiamissbruk.
|
|
|
Alkoholister kan få vattnig diarré. Hur lyder patofysiologin? Vad ska man vara obs på?
|
Snabbt transit och jejunalepitelskada
OBS kronisk pankreatit! |
