K4 Adjuverande Behandling Antiemetika Anemimedel

Front 1

Hur delas illamående och kräkning utlöst av kemoterapi (CINV) in?

Back 1

Förväntnings (psykologisk).
Akut (efter 0-24 timmar).
Sen (efter 24-120 timmar)

Front 2

Vad för receptorer finns i area postrema?

Back 2

dopamine D2 receptors, serotonin 5-HT3 receptors, opioid receptors, acetylcholine receptors, and receptors for substance P (NK1-receptorer). (Wiki)

Front 3

Hur kan kemoterapi inducera illamående och kräkning?

Back 3

Kemoterapi irriterar slemhinnan i tarmen, detta frigör serotonin som påverkar area postrema och det emetiska centret i hjärnan. Blodets innehåll av serotonin är förhöjt vid kemoterapi.

Front 4

Ge exempel på 5-HT3 antagonister.

Back 4

Ondansetron, granisetron, palonosetron

Front 5

Vad är indikation för 5-HT3 antagonister?

Back 5

CINV, postoperativt, strålningsinducerat illamående och kräkningar.

Front 6

Hur administreras 5-HT3 antagonister? Hur absorberas dem? När nås max koncentration?

Back 6

Per oralt, rektalt eller i.v.
Absorberas bra i GI.
Max koncentration uppnås efter 1 1/2 timme (6 om rektalt)

Front 7

Vilka biverkningar och interaktioner har 5-HT3 antagonister?

Back 7

Biverkningar: huvudvärk, obstipation, rodnad och värme.

Interaktioner: är substrat för CYP3A4 (dock ej palonosetron)

Front 8

Ge exempel på en dopamin D2-receptor antagonist.

Back 8

Metoclopramid (=pimperan)

Front 9

Vad är indikation för dopamin D2-receptor antagonist /metoclopramid? Vad för mekanism och verkningar har den?
Halveringstid?

Back 9

Indikation är illamående och kräkning och "rescue" vid CINV.
Blockerar dopamin-receptorer i area postrema och tractus solitarii (AP/NTS) och ta därmed bort illamående. ökar även peristaltiken i jejeunum och duodenum och ventrikeltömningen vilket kan vara användbart vid GI stas.
Halveringtid är 3-5 timmar

Front 10

Vilka biverkningar och interaktioner har dopamin D2-receptor antagonist?

Back 10

Kraftlöshet, diarré, hyperprolaktinemi (hög nivå prolaktin i blodet som kan ge mjölkproduktion hos kvinnor och hypogonadism, infertilitet och erektila besvär hos män), extrapyramidala besvär (akut dystoni, parkinsonism och motorisk oro), CNS biverkningar.

Interagerar med Levodopa (levodopa är en dopamin precursor och detta en dopamin-antagonist. Teoretisk tar de alltså ut varandra)

Front 11

Ge exempel på en Neurokinin1(NK1)-receptor antagonist.

Back 11

Aprepitant

Front 12

Hur fungerar NK1-receptor antagonister? Vad är indikation för dem?

Back 12

Antineoplastiska läkemedel frisätter Substans P som binder till NK1-receptorer i NTS/AP och ger illamående.
NK1-receptor antagonister blockerar NK1-receptorer i NTS/AP. Det gör att Substans P inte kan binda och utlösa illamående/kräkning.
Indikation är alltså CINV.

Front 13

Vad är biotillgängligheten och halveringstiden för NK1-receptor antagonister?

Back 13

60%. Halveringstid är 9-13 timmar.

Front 14

Vilka biverkningar och interaktioner har NK1-receptor antagonister?

Back 14

Trötthet, nedsatt aptit, huvudvärk, GI-symptom, transaminsstegring.

Substrat och moderat hämmare för CYP3A4

Front 15

Kan det löna sig att ge kortikosteroider till illamående och kräkningar?

Back 15

Ja, indicerat vid CINV. Förstärker effekten av annan antiemetika. Mekanismen är okänd.

Front 16

Vilka doser prednisolon ges till hög-emetisk och moderat-emetisk kemoterapi? Kan prednisolon ges postoperativt?

Back 16

Hög-emetisk: 50-100mg första dagen, sen 25-50mg x 2

Moderat emetisk: 2-50mg första dagen, sen 10-25mg x 2

Ja, vid illamående/kräkningar postoperativt kan det ges methylprednisolon 20-40mg i.v. 1 gång dagligt.

Front 17

Ge exempel på behandling av en akut CINV efter kemoterapi med hög risk för emetisk biverkning.

Back 17

5-HT3 antagonist + dexamethasone (kortikosteroid 6,6 gånger mer potent än prednisolon) + aprepitant

Front 18

Ge exempel på behandling av en akut CINV efter kemoterapi bestående av Anthracyclin+Cyclophosphamide (AC)

Back 18

Samma som vid kemot. med hög risk för emetisk biverkning.

Front 19

Ge exempel på behandling av en akut CINV efter kemoterapi med moderat risk för illamående/kräkning.

Back 19

Palonosetron + dexamethasone

Front 20

Ge exempel på behandling av akut CINV efter kemoterapi med låg risk för detta.

Back 20

dexamethasone

Front 21

Hur behandlas en sen CINV efter kemoterapi?

Back 21

Efter kemo med hög emetisk risk ges dex + apr. Efter AC ges apr. Efter kemo med moderat risk ges dex.

Front 22

Ge exempel på antianemiska medel.

Back 22

Järn, vitamin B12, folinsyra, erythropoetin.

Front 23

Hur mycket järn innehåller kroppen? Hur mycket försvinner varje dag?

Back 23

Ca 4 gram. 1 mg/dag.

Front 24

Vad kan man se på blodet och vad kan man mäta i blodet vid järnbrist?

Back 24

Små röda blodkroppar= Mikrocytära. Man kan mäta låg ferritin-nivå i plasma, under 15.

Front 25

Vad är transferrin?

Back 25

Ett glykoprotein i plasma som binder järn och kan frige/transportera järn in i celler. Transporterar järn från upptaget i duodenum och från makrofager/hepatocyter till behövande celler.

Front 26

Vad är ferritin?

Back 26

Ett intracellulärt protein som lagrar järn inne i cellen. Reflekterar storleken av kroppens järndepot. Binder järn inne i cellen och skyddar på så sätt cellen från fritt järn.

Front 27

Vad är hepcidin? Var gör det?

Back 27

Det är ett protein som regulerar järnmetabolismen. Det kan sätta sig på järnkanaler(ferroportin) på de järnlagrade cellerna (hepatocyter, makrofager) och de celler som tar upp järn (duodenala enterocyter). Därmed förhindras att järn kommer ut till resten av kroppen. Hepcidin skyddar på så sätt från järnförgiftning.

Front 28

Vad kan inhibera hepcidinsyntesen?

Back 28

Erythropoetin.

Front 29

Hur högt dagligt järnintag per dag kräver gravida kvinnor&ammande kvinnor, menstruerande kvinnor, icke menstruerande kvinnor&män och små barn?

Back 29

Gravida och ammande: 2-3,5 mg. Menstruerande: 1-2,5mg. Icke menstruerande kvinnor&män: 0,5-1,5mg. Små barn: 0,1-1mg.

Front 30

Hur tas järn upp?

Back 30

Det tas upp i duodenum, antigen bundet till hemprotein eller som Fe2+. Ett enzym på enterocyterna kan reducera Fe3+ till 2+.

Front 31

Kan aktiv absorption ökas vid behov?

Back 31

Ja

Front 32

Hur stor biotillgänglighet har hemjärn respektive vegetabiliskt järn?

Back 32

Hemjärn har 15% och vegetabiliskt har 2-5%.

Front 33

Vad för mat kan hämma järnabsorption?

Back 33

Oxalsyra (ex från rabarber, spinat), polyfenoler (kaffe, the, rödvin).

Front 34

Vad för biverkningar kan järntillskott ge?

Back 34

GI-biverkningar (ont i magen, hård i magen), svärtfärgad feces.

Front 35

Vad är gränsen för järnförgiftning?

Back 35

30-50mg/kg.

Front 36

Vad är haemokromtaos?

Back 36

En genetisk sjukdom (jämtlandssjuka) som ger defekt intag av järn. Den ökade järnkoncentrationen ger oxidativ stess. Första symptomet är ofta trötthet och p. kan utveckla diabetes, levercirros och artrit.

Front 37

Vilken matvarugrupp kommer B12 från? Hur mycket behöver vi inta varje dag?

Back 37

Animaliska produkter. Vi behöver 5 mikrogram/dag.

Front 38

Hur absorberas B12?

Back 38

Först ska det frigöras från matpartiklar med hjälp av magsyran. Nästa steg är att pepsin proteolyserar B12 helt fri från protein. Efter det binder det till haptocorrin (R-proteiner), för att undgå att förstöras av magsyran. I duodenum spaltar proteaser B12 fritt igen så att det kan binda till intrinsic factor (IF). Komplexet B12-IF kan tas upp av enterocyterna i ileum och kommer på så sätt in i det portala kretsloppet. B12 överförs då från IF till sin plasmatransporter transcobalamin.

Front 39

Vad händer om man får B12 brist?

Back 39

Megaloblastär anemi, neuropati.

Front 40

Vad kan vara primära orsaker till B12 brist?

Back 40

Perniciös anemi, autoimmun sjukdom med nedsatt produktion av IF. Perniciosiforma anemier så som undermålig kost malabsorption.

Front 41

Var i kosten finns folinsyra? Hur mycket behöver vi inta dagligt?

Back 41

I frukt och grönt. Man ska äta ca 100 mikrogram/dag.

Front 42

Hur kan man bestämma organismens depot av folinsyra?

Back 42

Vid bestämning av erythrocyt-folat.

Front 43

När ges folinsyra?

Back 43

Vid brist, graviditet och högdos methotrexatebehandling.

Front 44

Var i kroppen produceras erythropoetin?

Back 44

I njuren.

Front 45

Vad har erythropoetin för funktioner?

Back 45

Stimulerar hematopoesen, inkorporerar järn i hemmolekylen, utvandring av blodkroppar till blodbanan, negativ feedback på hepcidinsyntesen.

Front 46

Finns det ett läkemedel som är ”identiskt” med erythropoetin?

Back 46

Ja, darbopoetin. Har längre halveringstid och verkningstid än erythropoetin. Mkt hög specificitet för erythropoetin receptorer. (Fass.se)

Front 47

När ger man erythropoetin som läkemedel?

Back 47

Till p. med anemi och njurinsufficiens och till p. med anemi i antineoplastisk behandling.

Front 48

Vad har erythropoetin för biverkningar?

Back 48

Smärta vid injektionsstället, kramper, Influensaliknande, ökad risk för hypertension, tromboser och möjligtvis växtfrämjande effekt på maligna celler.