Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
36 Cards in this Set
- Front
- Back
Vad disponerar till sten i urinvägarna?
|
arv
-cystinuri (enzymdefekt, tappar aminosyror i urinen) -primär hyperoxaluri -renal tubulär acidos (ger nedsatt citrat) Ålder Kön -vanligare hos män Ras -vanligare hos ljushyade Infektioner Medfödda missbildningar- som ger obstruktion, nedsatt flow ex ureterocele, ureteral striktur, calyx-divertikulum. Geografi, klimat Vätskeintag Kost -calcium -oxalat (rabarber, spinat) -protein(purin, proteiner kan även inducera bentapp och ökad calciumutskiljning i njurarna) Sociala förhållanden- välstående Arbete- högutbildade, stillasittande arbete immobilisering Ökad absorption av calcium i tarmen |
|
Ange en indelning a njurstenar.
|
MIAF
metabolisk infektiös Anatomisk Funktionell Och förutom dessa de ideopatiska. |
|
Vilken endokrin sjukdom kan ge sten i urinvägarna?
|
Hyperparathyreoidism. Det ger hypercalciuri som i sin tur ger calciumsten. Behandlas genom att ta bort adenomet.
|
|
Vad består 80% av stenarna av?
|
calciumoxalat eller calciumfosfat.
10-15% är infektionssten (calcium-magnesium-ammoniumfosfat) Till sist är urinsyrasten (5-8%) och allra minst cystinsten (1%) |
|
Hur bildas en urinsten?
|
tre teorier:
1. Övermättning 2. Hämmarbrist 3. Matrix |
|
Berätta mer om övermättning.
|
Urinkoncentrationen har stigit så mycket att det inte längre finns nog vatten att lösa upp salterna i.
Detta kombinerat med dålig tömning gör en patient disponerad till stenar. |
|
Berätta mer om hämmarbrist.
|
Vissa ämnen kan förhindra att det bildas stenar.
Dessa ämnen är citrat, magnesium, pyrofosfater, spårmetaller, mukopolysackarider.Om det finns mindre av dess ämnena kan det alltså lättare bildas stenar. |
|
Vad är symptomer på sten i urinvägarna?
|
patienten vandrar runt, har mkt ont, vill inte sitta stilla.
Smärtan radierar från flanken till ljumsken. Smärtorna är turvisa, jagande och varar i några timmar. Ofta illamående, uppkast. en helt distal sten (precis innan blåsan) kan ge känsla av att behöva kissa hela tiden och gör ont i nedre mediala del a ljumsken/scrotum/penis/vulva. Mikroskopisk hematuri Ömhet vid palpation längs ureter. |
|
Vilken allvarlig sjukdom kan misstas för en njursten?
|
aortaaneurism! Viktigt att misstänka detta.
|
|
Var sätter sig stenen typiskt fast?
|
Vid en av de tre snäva ställena:
Vid ingången från njure till ureter, där uretern passerar iliacakärl eller vid ingången till urinblåsan Från <http://sv.wikipedia.org/wiki/Njursten> |
|
Hur utreder man en misstänkt njursten?
|
anamnes- kliniska förloppet och tidigare njursten
Blodprov Urinprov Bilddiagnostik |
|
exempel på relevant anamnes vid misstänkt njursten?
|
akutellt
-debut, smärtanamnes, förvärrande, förbättrande Tidigare • Tidligere nyrestenssygdom med antal sten og stenepisoder • Operationer? • Alder for stendebut • Andre urinvejslidelser, urinsyregigt (fördubblar risken för njursten hos män), sarkoidose, mave-tarmlidelser, langvarig immobilisering, kræft og mælk-alkali overforbrug, Expositioner -livsstil, fysisk aktivitet -Kostanamnese • Salt • Purin- og oksalsyrerig mad • Animalsk protein • Væsketilførslen skal kortlægges Dispositioner • Arvelig disposition? Medicin • Medikamenter som prednison og høje doser D- og C-vitamin Allergi tobak alkohol Från <https://www.sundhed.dk/sundhedsfaglig/laegehaandbogen/nyrer-og-urinveje/tilstande-og-sygdomme/urinvejssygdomme/stensygdom-i-urinvejene/> |
|
Vilka blod och urinprover tar man?
|
blod:
Calcium Urinsyra Kreatinin Hemoglobin URIN: Blod pH (cystin) Odling Om komplicerad p. och ingen metabolisk sten så även dygnurin för calcium, citrat och oxalat. |
|
När är en patient komplicerad?
|
båda njurarna är afficerade
Sten större än 2 cm Yngre än 20 år. |
|
Vilka fynd kan man göra vid objektiv undersökning?
|
tophi (knuta av uratkristaller ofta i leder, brosk, ben, hud), urinsyregikt
Lymfknutssvulst Bankömhet av njurlogerna (kan tyda på pyelonefrit, hydronefros, sten) |
|
Vilka bilddiagnostiska undersökningar gör man vid misstänkt njursten?
|
CT översikt (dvs utan kontrast!) de flesta stenarna ses här då de innehåller calcium.
Renografi för att se funktionsfördelning, här kan man även se de icke-calcium innehållande stenarna (uppklaring i kontrasten) |
|
Vad kan en ureterobstruktion kompliceras av?
|
infektion, pyonefros, pyelonefritis och svikt av njuren.
|
|
När ska en patient inläggas akut?
|
akuta abdominalsmärtor och misstänkt sten i övre urinvägar
Obstruerande sten och feber som tyder på urinvägsinfektion. Misstänkt sten hos gravida. |
|
Kan man ha hydronefros utan att ha ont av det?
|
Ja, visar scanning hydronefros men renografin normalt avlöp så är det inte hydronefrosen som är problemet.
|
|
Vad ska man göra vid en pyonefros?
|
Lägga en nefrostomi.
|
|
Hur behandlas njursten akut? Vad gör man vid ureterobstruktion?
|
Smärtlindring. Analgetika (stikpiller NSAID) och värme.
Begränsa vätskeintaget om ureterobstruktion läggs en ul vägledd perkutan nefrostomi. Total obstruktion mer än 2-3 veckor ger risk för irreversibel njurfunktionsnedsättning. |
|
Hur behandlas njursten, efter den akuta behandlingen?
|
låta stenen passera själv eller stenkrossning/ bortoperation
Förebyggande behandling med kostråd eller medicin |
|
Hur många av stenarna passerar spontant?
|
80-90%.
|
|
Vad indicerar en operation av njurstenen?
|
ofta smärtanfall utan att stenen rör sig.
Långvarig symptomgivande infektion Pyonefros- Kan ge urosepsis och septisk chock och njurskada. Njurfunktionsnedsättning |
|
Hur kan en njursten opereras bort?
|
Ureteroskoop om sten midre än 1,5cm.
Ureteroskop med stenfångare Ultraljudsvågor via ureteroskopet Laserstrålar via ureteroskop. Om över 2 cm, eller om stenar i båda njurarna som är över 1,5 cm: Extracorporeal Shock Wave Lithotripsy (ESWL) Gör renografi (om båda njurarna påverkade?) så får den njure som fungerar bäst först behandling. |
|
Vad ska alltid göras med stenen när den kommer ut?
|
Skicka den till analys för att fastlägga den kemiska sammansättningen och därmed påvisa eventuell metabolisk sjukdom. Viktigt för att motverka recidiv.
|
|
Vilka mediciner använder man mot njursten?
|
kaliumcitrat
Bikarbonat thiazid |
|
Hur behandlas en ideopatisk calciumsten?
|
Hög diures. Med hjälp av thiazid som reducerar calciumutskiljningen via ökad reabsorption i distala tubuli.+ kaliumtillskott för thiazider kan ge hypokalemi som i sin tur ger hypoitraturi.
|
|
Hur behandlas en calciumsten på bakgrund av renal tubulär acidos?
|
kaliumcitratkorrektion av acidosen
|
|
Hur behandlas en calciumsten pga Hyperoxaluri?
|
Kostvägledning
Ökat vätskeintag Levertransplantation |
|
Hur behandlas en calciumsten pga Hyperurikosuri?
|
dietvägledning
Reducerat intag av purin Evt allopurinol |
|
Hur behandlas en calciumsten pga Hypocitraturi?
|
kostvägledning
Kaliumcitrat |
|
Hur behandlas en cystinsten?
|
öka vätsekintaget
Kaliumcitrat D-penicillinamin eller thiola |
|
hur behandlas en urinsyresten?
|
kostvägledning
Kaliumcitrat (natriumbikarbonat genom nefrostomi, alkalisering av urinen gör att urinsyrasten upplöses) |
|
¤Hur behandlas en infektionssten?
|
långtids/livslång antibiotisk profylax
Korrektion av anatomisk sjukdom |
|
Hur många får recidiv?
|
ca 50%.
|