Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
61 Cards in this Set
- Front
- Back
- 3rd side (hint)
|
Redogör kort för en ACT-specifik intervention. Ge exempel och använd centrala teoretiska begrepp |
Utgår från Relational frame theory, vilken menar att inlärning och generalisering sker till stor del genom språket som kan begränsa oss, och gör oss psykologiskt inflexibla. Målet är att öka den psykologiska flexibilitet, exempelvis genom
● att ta ifrån orden sin makt genom att upprepa dem tills de förlorar sin mening “jag är dum” slutar tillslut att betyda något och blir bara ord. Därigenom blir relationsinramningen upplöst. Att hitta på en sång om ens onda tankar och ord, som en sedan går och nynna på, är ett annat sätt att uppnå detta. Detta är interventioner som ingår i hexaflexens defusion.
● att separera tankar från känslor genom att öva på att identifiera beteendet “tänka”. Det är något med att tänka “Nu kom en tanke att jag är dum” istället för “jag är dum”. Genom defusion och själv som kontext öppnar vi på det sättet för fler möjliga beteenden, vi ökar vår repertoar och kan därmed välja att agera på flera sätt.
● att med hjälp av själv som kontext kognitivt skilja på och acceptera upplevelser. o Observera lampan Där är lampan och där är du som observerar lampan Om du kan observera lampan kan du inte vara lampan Blir till o Observera smärtan Där är smärtan och där är du som observerar smärtan Om du kan observera smärtan kan du inte vara smärtan |
Glöm inte grundläggande teori |
|
|
Redogör kort för de 6 olika processerna i hexaflex-modellen som används i ACT |
Själv som process
Acceptans Värden
Defusion Ändamålsenligt handlande
Själv som kontext
|
|
|
|
Målet inom ACT |
Att kringgå de språkligt inlärda relationsramar som begränsar oss och därigenom få större “psykologisk flexibilitet”. Hexaflexen innehåller de 6 förmågor som en anses behövas för att uppnå detta. |
|
|
|
Själv som process |
Genom att ha en flexibel, medveten uppmärksamhet på det som finns inom och utanför - just nu - utan att döma eller utgå från förutfattade meningar blir det lättare att utföra handlingar utifrån ens egna värden snarare än ens förutbestämda bild av verkligheten (kartan). Detta gör en mer anpassningsbar till olika situationer eftersom en inte blir låst vid förutbestämda alternativ. |
Även kallad ”kontakt med nuet” eller ”medveten närvaro” |
|
|
Acceptans |
Handlar om att sluta undvika obehagliga upplevelser. Det handlar om att fullt ut omfamna och uppleva dessa privata upplevelser utan, att i onödan, förändra dess innehåll eller frekvens. Detta är speciellt viktigt om undvikandebeteendet riskerar att skada dig (ex. kompensatoriska rörelser vi smärta som i sin tur kan skapa smärta). Klienten uppmuntras att fullt ut uppleva ex. ångest eller smärta och utan försvar (aktivt agerande). |
Även kallat ”villighet”, ”öppenhet” |
|
|
Värden |
Att finna/uppfinna åtaganden som i sig sedan kan agera som långsiktiga förstärkare. Tillsammans hittar ni situationer som kan få klienten i upplevd kontakt med värden och därmed möjligheten att handla ändamålsenligt.
|
Även kallat “engagemang” |
|
|
Defusion |
Att se ens tankar som tankar tänkta av en och bli medveten om tänkande som beteendet tänka. Genom att se på tankarna utifrån kan vi avdramatisera dem och därmed minska deras möjlighet att begränsa oss. Istället för att försöka minska tankarnas frekvens minskar vi istället hur påträngande de är eller privata de upplevs (dvs hur laddade de är). |
Hur jobbar vi med tankarna? Istället för att... |
|
|
Ändamålsenligt handlande |
Att utifrån värden formulera kortsiktiga mätbara mål som hjälper klienten att komma närmare de identifierade värdena. I denna del så liknar ACT traditionell beteendeterapi och många av de metoder som traditionellt används kan appliceras här (som shaping, exponering och färdighetsträning). |
|
|
|
Själv som kontext |
Att uppnå en förhöjd nivå där vi inte bara observerar det vi kan uppfatta som ett jag, (summan av våra tankar, upplevelser, känslor, minnen o.s.v.) utan även vår egen observation av vårt ”jag”. Genom insikten att en har levt livet ur ett och samma perspektiv kan vi få perspektiv på våra upplevelser. ex “lampan” |
|
|
|
Redogör för några skäl till att göra psykodynamisk diagnostik inför en psykodynamisk terapi |
Diagnos = problemformulering = vad vi ska behandla hur. Vem är det som behandlas (dvs vad har hen för resurser)?
Diagnos kan behövas för att ▪Behandlingsplanera (tid, behov, mål, medel och ev. kontakter) ▪Skapa en problembeskrivning som en kan utgå ifrån i terapin ▪Göra en prognos. Ex patienter med emotionell instabil personlighetsstörning kan behöva upp till ett år bara för att skapa en trygg allians ▪Trygghet för klienten: Ifall klienten ex flyttar till en annan stad och det inte finns en diagnos kan problematiken falla mellan stolarna / att arbetet måste börja om från början / att det blir oklart för klient och övriga var hen ska vända sig för att få hjälp med sin specifika problematik |
|
|
|
Redogör kort för behandlingsprinciperna i en KBT för social ångest |
För dessa patienter medför sociala situationer ofta en rad negativa automatiska tankar som gör att situationen upplevs som hotfull. Detta skapar ångest och påföljande fysiologiska reaktioner, som rodnad, svettningar och hjärtklappning, vilket drar uppmärksamheten hos den drabbade från omgivningen och inåt mot sig själv. Tankar om att de andra kommer märka och tänka att personen är svag och konstig uppstår och i ett försök att dölja de fysiologiska reaktionerna använder hen sig utav säkerhetsbeteenden, som undvikande och flykt. Dessa beteenden kallas för vidmakthållande faktorer då de bildar en kedja som bekräftar bilden av att situationen är farlig som säkerhetsåtgärder är nödvändiga. Behandlingen syftar till att bryta dessa vidmakthållande faktorer. Kan ges som induvidualterapi eller i grupp
● Genom att kartlägga klientens problematik med en ABC-analys får terapeuten information om när och var ångesten uppstår (A), hur tar den sig uttryck och vad klienten gör i de situationerna - både inre och yttre beteenden (B), samt vilka kort- och långsiktiga konsekvenser det får (C).
● Målet för terapin fastställs tillsammans med klienten, utifrån detta samt klientens egen redogörelse för vad hen önskar sig kunna/ kunnat göra innan/om inte hen hade denna problematik. I terapin ingår även psykoedukation om ångest och diagnosen.
● Negativa automatiska tankar och säkerhetsbeteenden kartläggs inför interventioner som in vivo exponering, beteendeexponering, uppmärksamhetsträning och videofeedback
● Post-mortem-ångest och antaganden identifieras och modifieras
● I slutet av behandlingen ska terapeuten sammanfatta terapin och ge återfallsprevention. Man kan även boka in terapitider senare, för att se hur det går för klienten och samtala om eventuella problem som uppkommit (denna fas kallas för booster).
|
|
|
|
Ge ett exempel på en terapeutisk intervention för social ångest. Ha med centrala teoretiska begrepp |
OBS! Det räcker med en!
Uppmärksamhetsträning där klienten får öva på att flytta fokus från sig själv och sina inre, fysiologiska reaktioner och istället rikta den utåt mot omvärlden
Videofeedback I fall klienten har svårare social fobi kan det vara av betydelse att först öva tillräckligt/förändra sina tankar för att sedan våga exponera sig ute i “verkligheten”. Då skulle klienten t.ex. få samtala med någon, och att samtalet videoinspelades för att klienten sedan ska se att den andre t.ex. inte kan märka det hen själv tänker/märker gällande sig själv. |
|
|
|
Vad kallas de två olika typerna av KBT som parterapi som utvecklats över tid? Redogör kort för vad som huvudsakligen skiljer dem åt. |
TBCT- Traditional behavioral couple therapy Färdighetsbaserad och förändringsorienterad behandling som bygger på tre komponenter: Beteendeutbyte: att göra positivt förstärkande aktiviteter tillsammans Kommunikationsträning: att öva färdigheter och bryta maladaptiva mönster i kommunikation Konflikthantering: öva färdigheter i att bryta maladaptiva mönster i konflikter
IBCT- Integrative Behavioral couple therapy En utvecklad modell av TBCT eftersom den inte gett signifikanta resultat. Utifrån klinisk erfarenhet av “lyckade par” verkade snarare kompromissviljan vara kännetecknande. Teorin är att förståelse och acceptans för att man är olika, samt att det kan vara tufft att leva i en relation, gör relationen bättre. I behandling läggs därför krutet på acceptans för varandras olikheter och tillkortakommanden snarare än på beteendeförändring
|
I som i... |
|
|
Redogör kort vad som utmärker beteendeanalytisk intervention vid autism, och vad som skiljer den mot andra psykoterapeutiska interventioner |
Bygger på att etablera sociala stimuli som förstärkare för barnens beteende så att de kan lära sig att bl.a. imitera språk och utveckla funktionellt tal. Fokus på att identifiera problematiska beteenden/överskott (som i behandling konkurreras ut) och avsaknad av beteenden/underskott (som i behandling lärs in / förstärks). Undervisningen är byggd på en-till-en-relation mellan barnet och en tränare. ◇ Kartlägg vad du ska göra ◇ Prioritera så det som är viktigast hanteras först ◇ Beteendestödsplan utifrån MOtiverande stimuli, Situation, Beteende och Konsekvens (MOSBK) ◇ Många inlärningstillfällen ◇ EN aspekt i taget (knepigare än en tror!) och små steg ◇ Konkreta, mätbara mål vars syfte är tydligt för de det berör! (autisten / ev föräldrar)
Eftersom sociala stimulin sällan är förstärkande för autisten är det viktigt att all färdighetsträning etableras som något roligt och lustbetonat för barnet. Träningen bör vara både intensiv (med korta, avgränsade pass) och långvarig och börja så tidigt som möjligt. Viktigt med en väletablerad allians mellan barn och tränare för att nå resultat. Lägg åtminstone en kvart per tillfälle med fri lek på barnets villkor - helt fritt från krav och utmaningar
Anpassa kommunikationen ● INTE öppna frågor, det är jätteförvirrande. Enkelt, konkret språk ● Ta bort störande moment i miljön ●Regler och tydlig struktur för samtalet ● Anpassa tempo och pauser ● Tydliggörande hjälpmedel: Rita, skriv, listor - punktform, dator, timer, seriesamtal, sociala berättelser, samtalsmatta
Kom ihåg att en påverkar och förändrar beteenden proaktivt - alltså innan de uppkommer! Om autisten redan slår sin bror så är det lite sent att göra någon beteendeförändrande insats då...
Om en vuxen med autism kommer in är det mer jobb med acceptans eftersom du (oftast) inte har tillgång till kontexten och därmed heller inte möjlighet att förändra den
Om ett barn med autism kommer in är det STORT fokus på att se till att omgivningen blir en optimal kontext
|
|
|
|
Redogör kort för behandlingsprinciperna i en KBT för generaliserat ångestsyndrom. |
BEHANDLINGEN är komplex och kräver ofta att en jobbar med flera olika metoder □ Psykoedukation
□ Kognitiv terapi för att hjälpa patienten - identifiera negativa automatiska tankar - se vilken roll olika perspektiv och tankar har när det gäller att utlösa känslor - se tankar om hot/fara som hypoteser istället för fakta (omstrukturering) - fokusera på nuet Betoning på flexibilitet och experimenterande eftersom patienterna sitter fast i gamla vanor, är rigida i sitt tänkande och har hög vaksamhet
□ Övningar för att begränsa och kontrollera oron
□ Självregistrering mellan träffarna hjälper patienten att identifiera de olika delarna i sin ångestspiral och hur de successivt stegras av varandra.
Målsättningen är inte att patienten ska bli fri från ångest/oro utan känna att oron är kontrollerbar, minskad ångestbenägenhet och verktyg för mer effektiv problemlösning. |
|
|
|
Interventioner som är specifika för GAD |
Tillämpad avslappning Fysiologisk komponent. Går ut på att (1) sänka allmän spänningsnivå, (2) lära patienten känna igen tidiga signaler på ångest och möta denna med avslappning för att så småningom kunna applicera tekniken vid exponering. Progressiv avslappning är att först lära sig spänna en muskel i 4-5 sek och sedan slappna av i samma i 10-15 sek. Med tid slutar man spänna muskeln först (kort avslappning). Efter 1-2 veckor med kort avslappning går man vidare till betingad avslappning där man först låter patienten slappna av, sedan säger terapeuten ”andas in – slappna av”, för att sedan låta patienten säga detta till sig själv i sitt eget huvud, för att koppla självinstruktionen ”slappna av” till faktisk avslappning. När patienten övar på betingad avslappning samtidigt som hen utför vissa aktiviteter kallas det för differentiell avslappning. Detta gör tekniken tillgänglig i fler situationer än i terapin och hemma. Sedan får patienten träna på att effektivisera och snabba upp användandet av tekniken genom att slappna av 15-20 ggr per dag i icke-ångestväckande situationer, s.k. Snabbavslappning. Sista steget är tillämpningsträning då patienten användes sig av övningen även i ångestväckande situationer
Orosstund Stimuluskontroll. Skriv ner de orosmoment som kommer upp under dagen och lägg dem sedan genast åt sidan! Använd avslappningsövningar och medveten närvaro för att hålla tankarna borta. Sedan får du oroa loss över allt du skrivit ner under din dagliga orosstund, ex mellan 18:00-18:30 i just den stolen
|
|
|
|
KBT vid all ångestproblematik |
1. Psykoedukation om ångest och om diagnos
2. Kartläggning / Fallformulering – När / Var uppstår den? Vad handlar din ångest/rädsla om, Vad är du rädd ska hända? (Antecendent) – Vad gör du när den uppstår? (Beteendet) – Vad är de kortsiktiga och långsiktiga konsekvenserna? (C-Konsekvensen) ◇ Mål för behandlingen: Vad skulle du önska vore annorlunda/vad skulle du vilja kunna göra som du inte gör idag?
|
|
|
|
Redogör kort för behandlingsprinciperna i en KBT för paniksyndrom |
Undvikande (yttre beteende) pga förväntasångest (inre beteende)
Behandling 10-15 sessioner i individualterapi under några månader
Psykoedukation, dels för att korrigera patientens missuppfattningar men också för att fylla kunskapsluckor patienten har kring sitt problem
Fallformulering (ABC-analys + målbild) görs och behandlingen utgår ifrån definierade flyktbeteenden. Självobservation.
KBT-tekniker för att “balansera” de negativa tankar och antaganden som leder till undvikandebeteendet. Ex Avkatastrofiering
Beteendeexperiment är vanligt och går ofta till i 6 steg. 1. Socialisera patienten med KBT-modellen för paniksyndrom 2. Undersöka möjliga orsaker till patientens syndrom 3. Undersöka konsekvenserna av att avstå från säkerhetsbeteenden 4. Undersöka vad som händer om symptomen frivilligt förvärras 5. Undersöka om säkerhetsbeteenden förvärrar problematiken 6. Undersöka hur omgivningen skulle reagera om olika katastrofer, mot förmodan, inträffar |
Paniksyndrom = Förväntansångest för att få fler panikattacker |
|
|
Ge ett kort exempel på en terapeutisk intervention för behandling av paniksyndrom med hjälp centrala teoretiska begrepp |
OBS! Det räcker med en!
Terapeut och patient undersöker tillsammans bevis för och emot patientens katastrofala tolkning i situationen och dessa bevisen skrivs sedan ner. ex. katastrofal tolkning: mina bröstsmärtor är tecken på hjärtinfarkt och att jag kommer dö. Bevis för: min pappa dog i hjärtinfarkt, så jag har högre ärftlighet och smärtorna påminner om de smärtor människor med hjärtinfarkt har. Bevis emot: alla medicinska utredningar visar att mitt hjärta ser bra ut och att det är spänningar p.g.a stress som orsakar smärtan
Avkatastrofiering: Vad är det värsta som kan hända, och om det händer vad är det värsta med det”?
Frivillig symtomförvärring För att efterlikna de kroppsliga effekterna av en panikattack kan patienten få göra vissa övningar. Ex hyperventilera, andas genom sugrör, snurra på stolen, hålla andan och stirra på ett ljus Undersök vilka symtom hen fick av övningen (yrsel, hjärtklappning, svettning, andnöd, svindel?) samt om de liknar det hen känner under en panikattack. Det som påminner om känslan av panikattack blir övningar i terapin
|
|
|
|
Inom dialektisk beteendeterapi är ”dialektik” ett centralt begrepp. Beskriv kort vad som avses med begreppet |
En central aspekt av begreppet är att i varje ståndpunkt se dess motsats och att samtidigt omfamna båda. Att ge patienten en insikt i att alla ståndpunkter i sig har någon giltighet är särskilt viktigt för att bryta en trend av svart-vitt tänkande som ofta noteras hos personer med borderline. Det är en ständigt pågående process där syntes mellan två eller fler motsatspar, ofta kallade dialektiska motpoler, eftersträvas.
Delarna och helheten går inte att förstå utan varandra men vi är ändå vetenskapligt vana vid att studera och analysera en del. Viktigt att ta in kontexten för patienten och däri ingår behandlaren själv. Som terapeut innebär det att inte ha något filter utan berätta hur patientens olika sätt att uttrycka sig påverkar dig och därmed sannolikt andra i världen, för att vara ett verktyg för patienten.
Även tillgången till behandling är ett verktyg då vi “hamrar in” att ju mer patienten jobbar desto mer hjälp och tid får den. Om patienten håller på med problembeteenden så åker den så småningom ut. Varför? Jo för att patienter generellt blir förstärkta att utagera destruktivt för det är då de får hjälp, medan när de börjar fungera så blir de utskrivna. Patienter blir alltså generellt positivt förstärkta att agera destruktivit - men inte här!
|
DBT |
|
|
Ge minst två konkreta exempel/aspekter av dialektik i terapi |
Dialektiska motpoler Acceptans och förändring är sådana motpoler, vilket appliceras på såväl patienten som terapeuten som i handledning. Som patient kan du antingen göra tvärtemot (förändring) eller surfa på känslan (acceptans). Som terapeut måste en inse att behandlingen i sig är ett förändringsarbete som blir icke-validerande om den inte bygger på en accepterande, icke-värderande grund. Därmed blir också validering och utmanande dialektiska motpoler försäkringskassan sätter press på en klient att börja arbeta, vilket är otroligt jobbigt för klienten som blir rädd och orolig, då hen i sådana situationer tidigare har tappat fotfästet. Å andra sidan innebär försäkringskassans påtryckningar att patienten har kommit så pass långt i sitt hårda arbete i- och utanför terapirummet att hen bedöms kapabel att kunna börja arbeta igen |
|
|
|
”funktionellt perspektiv” / ”funktionell kontextualism” |
Ett beteende bedöms utifrån sin kontext. För att beskriva, förstå och sedan påverka ett beteende behöver vi veta (a) funktionen - vad syftar beteendet till? Två identiska beteenden kan ha helt olika funktion. (b) kontexten - i vilka sammanhang? Kontexten kan skifta – även om det t.ex. är samma plats och samma personer. |
|
|
|
Beskriv de tre huvudsakliga delarna i KBTs utveckling |
1. Första vågen startade under 50-60-talet. Inlärningsteori är det centrala begreppet med modeller som respondent och operant inlärning och metoder som exponering och beteendeaktivering. Utifrån Skinners arbete med operant inlärning och råttexperiment växte beteendeterapin fram.
2. Andra vågen kom på 70-talet med Aron Beck och den kognitiva terapin. Kognitiv terapi bygger mycket på ett informationsprocesstänk där kognitionerna står i fokus för påverkan och förändring. Metoderna som uppkom var kognitiv omstrukturering, att genom sokratiska frågor förändra hur en tänker kring sig själv och andra, samt beteendeexperiment, vilken har en hel del likheter med exponering, men en annan teoretisk grund till varför.
3. Tredje vågen kom på 90-talet (samtidigt som KBT började bli populärt i Sverige) och är en tillbakagång till beteendeterapin. Den funktionella kontextualismen tog fart och nya teorier om språket uppkom, som Relational frame theory, vilket banade väg för inriktningar som ACT, DBT. Klassiska metoder från den här perioden är medveten närvaro och att jobba med acceptans.
Skillnaden mellan de olika terapiformerna är att en har olika teorier som förklarar psykiskt lidande och vad det är som ska kunna åstadkomma en förändring.
|
|
|
|
Redogör kort för behandlingsprinciperna i en KBT för specifik fobi |
Undvikande av erfarenhet och därmed inlärning
I behandling görs först psykoedukation om hur diagnosen fungerar och upprätthålls genom flykt.
Därefter en ABC-analys för att identifiera vad som vidmakthåller fobin samt formulerar mål (fallformulering). Det är viktigt att terapeuten innan behandlingen klargör att det är ett lagsamarbete, med två experter där terapeuten är expert på behandlingen medan klienten är expert på sig själv och sin fobi samt klienten aldrig kommer utsättas för något oplanerat.
Vanliga behandlingsmetoder/interventioner är in vivo exponering (imaginärt och vr om in vivo inte går) och skattning av olika situationer (Subjective Units of Distress) där patienten spekulerar kring vad de skulle ge för ångestnivå. Utifrån denna får vi en ångesthierarki, skala 0-100, som används för att upplägg av exponering. Ångestkurvan kan också användas under exponeringen för att mäta klientens ångest över tid under exponeringen, där målet är att ångesten ska avta efter ett tag.
|
|
|
|
Ge även ett exempel på en intervention för specifik fobi, med hjälp centrala teoretiska begrepp |
Vid problematik med blod och injektion finns det en svimrisk, vilket det inte gör annars då rädsla höjer blodtrycker. Antagligen är detta ett undantag pga överlevnad - bra att “vila” om en blir av med blod eller är sjuk. Därför får dessa istället exponeras inför att höja blodtrycket genom att spänna muskler, bli varm och röd i ansiktet osv (eftersom en avsvimmad patient inte kan exponeras)
Deltagande modellering Metod som ofta används vid behandling av personer med djurfobier. Deltagandet innebär att klienten är med och aktivt deltar i olika delar av behandlingen och modellering innebär att någon (oftast terapeuten) modellerar. Om klienten är rädd för hundar kan modelleringen vara att terapeuten först närmar sig hunden och sedan stegvis följer klienten med innan hen ska få ta steget att själv klappa hunden.
|
|
|
|
Redogör kort för behandlingsprinciperna i en KBT för depression |
Psykoedukation om diagnosen
Fallformulering – ABC-analys ("TRA-analys"): “Triggern” till tillståndet är inte samma sak som anledningen. Anledningen är det personen gör nu - ond cirkel. – Mål för behandlingen: Vad skulle du vilja vore annorlunda? Ofta får en känslomål till svar så; Om den känslan vore borta hur skulle du då bete dig? Vad skulle du göra som du inte gör idag? Vad var det som fanns förut som inte finns längre?
Självobservation är grunden till behandling.
Beteendeaktivering Det är svårt att övertyga en depressiv person att det är den egna aktiviteten som är orsaken till depressionen så istället kan en fokusera på och använda det personen själv säger om hur livet varit och är nu
|
|
|
|
Redogör för några skäl till att göra psykodynamisk diagnostik |
I bedömningen ska terapeuten försöka få en bild av problemet (inre konflikter, försvar etc) men också av vem som har problemet, d.v.s. vem klienten är (ex personlighetsorganisation, typ, relationer), eftersom det ger oss en bild av vad hen har för resurser. Som terapeuter skapar vi hypoteser gällande detta utifrån det patienten delger vilka sedan testas under terapin.
Diagnos = problemformulering = vad vi ska behandla hur
Diagnos kan behövas för att ¤ Behandlingsplanera (tid, behov, mål, medel och ev. kontakter) ¤ Beskrivning av problemet som utgångspunkt ¤ Prognos ¤ Trygghet för klienten: Ifall klienten ex flyttar till en annan stad och det inte finns en diagnos kan problematiken falla mellan stolarna / att arbetet måste börja om från början / att det blir oklart för klient och övriga var hen ska vända sig för att få hjälp med sin specifika problematik
|
|
|
|
Vad kännetecknar en neurotisk personlighetsorganisation (NPO)? |
◇ Inre konflikter men mogna (sekundära) försvar. ◇ Tar oftare ansvar och skuld (problematisk när det inte är adekvat). ◇ Kan beskriva sig själv och andra i flera dimensioner och nyanser. ◇ Mentaliseringsförmåga ◇ Står ut med att terapeuten utmanar hens försvar
Är du inte organiserad som borderline eller psykotisk så är du neurotisk, utifrån det psykodynamiska synsättet.
|
|
|
|
Vad kännetecknar borderline personlighetsorganisation |
◇ Brist på självkänsla / självaktning: Självhat, försummelse, grandiositet ◇ Begränsad förmåga att se sin egen patologi - söker ofta hjälp för symtom snarare än att ändra personlighetsmönster (försvaren är det lidande de söker för) ◇ Svårt att trösta sig själva eller komma på att de bör söka tröst hos andra ◇ Inga bisarra beskrivningar av verkligheten (men ofta förvirrande) ◇ Fungerar bra under optimala förutsättningar men är mycket känsliga för stress. I stunder av mycket affekt/hög ångest kan de vara svåra att särskilja från psykotiska patienter ◇ Kluven (splitting) ◇ Identitetsförvirring: Ingen känsla av bestående identitet eller själv. Många blir vilsna om de ska beskriva sig själva ◇ Primitiva försvar ◇ Svart-vit bedömning av andra: Bristande mentaliseringsförmåga - svårt att förstå att någon kan mena väl trots att det blev fel. Brist snarare än konfliktproblematik, ex - svårt att ge nyanserade bilder (men ej bisarra verklighetsbeskrivningar) ◇ Relationsproblem
|
|
|
|
Vilka är de viktigaste behandlingsprinciperna för patienter med BPO |
Terapeuten kan tidigt känna sig “pressad” att hålla med om patientens verklighetsbild. Viktigt att hålla ramarna, mer varsamt konfrontativ och utmanande än med NPO (låt det ta tid), stötta individuation (uppmuntra ansvarsfulla beteenden), motverka regression (undvika att bekräfta hjälplöshet), jobba med primitiva försvar i rummet och “smid medan järnet är kallt” (affekter blockar mentaliseringsförmågan). Använd bekräftelse, spegling, empatisk validering, härbärgerande och förklarande. Ge psykoeduktion om känslor. Identifiera känslan - Hur känns det i kroppen? - Vad tolkar du att det är för känsla och (tvärtom) hur känns det när en är….?
Terapiformer ▪Överföringsfokuserad psykoterapi ▪MBT
|
|
|
|
Beskriv kortfattat vad som kännetecknar psykotisk personlighetsorganisation (PPO) |
Grupp 1: Uppenbart psykotiska symtom (hallucination, vanföreställningar etc) Grupp 2: Skev verklighetsupplevelse, Skräck och osammanhängande verklighet
◇ Grava svårigheter med identitet. ◇ Upplöst gräns mellan själv och yttervärld ◇ Dålig realitetstestning ◇ Magiska föreställningar (som känns sanna) ◇ Stora svårigheter med att tolka andras känslolägen ◇ Reagerar med mer ångest och aggressivitet när deras försvar utmanas
|
|
|
|
Vilka är de viktigaste behandlingsprinciperna för patienter med PPO? |
Lugnande tekniker med ambition att bidra till mindre skräck och ökad sammanhållning av självet (snarare än att “bota”). Stödjande, förklarande, öppenhet och tålamod från terapeuten. Hjälp med problemlösning och normalisering.
Varning! Finns stor risk för sammansmältning och idealisering från patientens sida |
Hjälp med... |
|
|
Nämn fem primära (primitiva) försvar och beskriv dem |
Kännetecknande: De är ej anpassade till realitetsprincipen och saknar förståelse för att andra människor har ett själv och en egen existens
Förnekelse Det hände bara inte Projicering tillskriva andra egenskaper och tillstånd en själv har men inte vill kännas vid
Omnipotent kontroll Primär egocentrism - Upplevelsen av att ha eller strävan efter full kontroll över världen
Primitiv idealisering och nedvärdering Att känna vördnad inför en annan människa och förneka dennes brister och begränsningar. Ju mer idealisering desto hårdare, mer oförlåtande fall
Splitting Att dela upp erfarenheter i “alltigenom goda” eller “alltigenom onda” kategorier |
|
|
|
Förklara vad som menas med en inre konflikt enligt psykodynamisk teori |
Konflikt-triangeln F🔻Å I/K Försvar: Maladaptivt undvikande tankar, känslor eller beteenden Ångest: Konflikthämning pga rädsla, skuld, skam eller smärta Impuls/Känsla (adaptiv affekt): ilska, sorg, rädsla, glädje, intresse, sexuell lust, omtanke
Mostridiga känslor och behov, ex längtan och rädsla eller älska och hata. Försöker lösa detta genom att förneka den ena sidan - men den “läcker ut” (kompromissbildningar) genom passiv aggressivitet etc |
|
|
|
Ge ett kliniskt exempel på en inre konflikt samt och beskriv hur man kan arbeta med detta i PDT |
Vanliga: ilska och sorg (förnekande av arga impulser / förnekande av ledsenhet eller behov av andra)
Kan lösas på ett inre plan genom att acceptans, ex “Ja, jag blir arg och det är ok. Jag är inte en usel människa för att jag känner ilska”
I terapin kan en få utrymme att uttrycka sina känslor utan att det eskalerar eller försvaren går igång. Först identifiera, sedan uttrycka. Terapeuten kan använda affektintoning och uppmärksamma kroppsliga reaktioner och vad de kan betyda |
Först...och sen... |
|
|
Vad menas med överföring? Förklara mekanismerna bakom detta och ge exempel på hur det kan ta sig uttryck i en psykoterapi |
Patientens förväntningar på terapeuten är i linje med tidigare erfarenheter av människor. Terapisituationen aktiverar inre arbetsmodeller, i synnerhet känslor av att vara beroende eller i underläge, och därför kan överföring användas både diagnostiskt och i arbetet.
Det första mötet i en terapisession är en stressfylld situation för klienten där automatiska försvar kan sättas igång. Att tidigt observera vad klienten väcker hos dig som terapeut kan ge en bild av vad klienten möter i stressfyllda situationer till vardags, då troligtvis fler människor plockar upp och reagerar på samma saker som du.
Motöverföring Terapeutens reaktion på patienten och överföringen. Var noga med att skilja på det som kommer från patienten och det som kommer från dig. |
Vilka? |
|
|
Vilken roll spelar fria associationer i psykoanalys och psykodynamisk terapi? Vad är syftet med att ge utrymme åt fria associationer? |
Målet är att få tillgång till de omedvetna processerna hos klienten. I normalt tänkande styrs föreställningarna av den verklighet de representerar, dvs av jaget och överjaget. Vid associerande kopplas istället föreställningarna ihop till kedjor som är emotionellt förknippade med varandra. Dessa hålls normalt tillbaka av jaget och överjaget, men vid genom detta har de möjlighet att nå fram till medvetandet. Terapeut och klient skall iaktta och reflektera över dem och de tolkningar de gör. |
|
|
|
Nämn tre diagnoser för vilka det finns empiriskt stöd från randomiserade kontrollerade studier att psykodynamisk terapi är effektivt, samt tre diagnoser för vilka det inte finns sådant empiriskt stöd |
+ depression, paniksyndrom, social fobi, borderline - (missbruk), specifika fobier, OCD, PTSD, hypokondri
|
|
|
|
Vilka anses vara de främsta verksamma mekanismerna/principerna i psykodynamisk terapi? |
Insikt (- Tolkningar) - Försvar
Självobservation, reflektion
Relation patient - terapeut
Affektfokus Att komma i kontakt med samt reglera |
|
|
|
Vad säger forskningen om affektfokuset i PDT |
Korrelerar signifikant med utfall av behandlingen. Nästan dubbelt så många patienter i terapier som jobbar med detta får ett positivt utfall |
|
|
|
Vad säger forsknigen om insikt / självförståelse i PDT? |
Tanken är att processen är följande: Tolkning av terapeut → Insikt → Upplösning av inre konflikt → Strukturell förändring (Jaget blir mer självständigt i förhållande till kraven från Överjaget och impulserna från Detet) → Symtomreduktion
Sambandet visade i 5 av 6 studier ett signifikant, starkt positivt samband. Den studie som inte visade samband gällde GAD.
Tolkningar som korrekt fokuserar på patientens kärnkonflikt hade signifikant samband med positivt utfall (symtomlindring i terapin) samt hög nivå av terapeutisk allians. Hög frekvens av överföringstolkningar leder till sämre utfall för patienter med hög kvalitet av objektrelationer men är till hjälp för de med låg (skörare patienter, låg grad av personstruktur). Några, träffsäkra överföringar kan vara bra för de som behöver mest hjälp
Försvar Sambandet mellan förändring av försvar och utfall = 4 av 4 studier fann signifikanta positiva samband. Tolkningar blockerar försvar. Försvar blockerar insikt. |
|
|
|
Vad säger forskningen om självobservation, reflektion i PDT? |
Tonåringar med självskadebeteende och borderlinedrag fick symtomlindring (och minskad undvikande anknytning) av att utveckla sin mentaliseringsförmåga genom MBT |
|
|
|
Vad säger forskningen om relationen patient - terapeut i PDT? |
Utvecklingsmetaforen: Föräldra-barn-relationen återskapas i terapin och kan därmed repareras. Falskt själv kan ha utvecklats hos patienten för att denne ska överleva och då kan det vara avgörande att få bygga om relationen.
Signifikant svagt positivt samband för accepterande, bekräftelse, värme, empati (mellansvagt) hos terapeuten. Detsamma gällde för allians medan geniuniteten var försumbar. Alliansen var viktigare för klienter med personlighetsproblematik. Det var också signifikant skillnad (0.42) när utfallsmåttet var BDI, dvs mått för depression. EN kan alltså dra slutsatsen att alliansen är viktigare med deprimerade patienter. Signifikant svagt positivt samband för korrektiv emotionell upplevelse har observerats när en ser på alliansbrott som reparerats, jämfört med de som inte reparerats. |
|
|
|
Vad utmärker affektfokuserad psykodynamisk psykoterapi? Ge exempel på en klinisk vinjett samt hur man skulle arbeta utifrån affektfokuserad terapi i detta fall |
Exponering - Identifiera och utforska scenarier som är känsloladdade - Aktivera emotionella episoder i nutid eller minnen från det förflutna - Hjälpa klienten att koppla kropp och känsla
Målet i exponeringen är att förändra de kroppsliga aktiveringsmönstrena (så vi inte blir så rädda när vi känner sorg) - vilket motiverar till ett nytt beteende. Förändring kräver övning: Hitta exempel i vardagen och öva på dem
Målet med terapin är att uttrycka känslor och öka mottaglighet för andras känslor samt uttrycka önskningar och behov på ett reglerat och adaptivt sätt (Vad vill jag? Vad behöver jag?)
Målet i livet är att ha en balans mellan de aktiverande och inhiberande känslorna!
Aktiverande känslor: rädsla, sorg, glädje, ilska, intresse, (positiva känslor för oss själva, positiva känslor för andra, sexuella känslor) Inhiberande känslor: rädsla, skam, avsky / äckel
Centrala delar med terapin 1. Känna igen försvaren 2. Uppleva känslan 3. Uttrycka känslan VIKTIGT att uppleva först och uttrycka sedan, annars får vi mest uttryck för maladaptiva känslor och det vill vi inte lära patienten. När en känsla är “förbjuden” hoppar en direkt till försvar. HÅLL UTKIK! Vi letar efter detta i terapin eftersom när mönstret uppdagas kan det också öppnas upp för att skapa nya mönster.
Upplevelsebaserat (experiential): Göra terapin verklig i rummet, uttrycket känslor i rummet med terapeuten, genom minnen, rollspel etc. När känslorna faktiskt känns så snabbar det på läkandeprocessen.
|
|
|
|
Vad utmärker PDT med barn? |
Ordning i terapin 1. Uppmärksamhetsreglering 2. Affektreglering 3. Mentaliseringsförmåga
Varför? Mentalisering är inte bara en förmåga utan ett beteende som går att tillämpa - svårt att tillämpa mentalisering under stark affekt! Därför är också affektreglering och affektintoning (tona in affekten, visa en variant av affekten - INTE en direkt spegling. Om barnet gråter hejdlöst blir hen inte hjälpt av att vi också gråter hejdlöst) viktigt för att barnet ska kunna mentalisera
○ Viktigt att prata “samma språk” som föräldrarna i målformuleringen. Ofta har vi samma mål utan att veta om det för att psykologen pratar om psykologiska mål
○ Tänk på att barnet väldigt sällan kommer till terapi av eget bevåg - ⅓ vet inte ens vart de skulle eller vad de skulle få hjälp med! Det är (nästan) alltid en annan vuxen som sagt “du ska” så motivationen skapas på plats! De barn som var förberedda på vad de skulle göra (5-10 år) och varför fick bättre resultat av behandlingen än de som inte hade en aning. Prata med barn!! Diskutera: Vad är målet? Vad är medlet (särskilt viktigt i tonårsbehandling)
○ Man ser ofta snabba effekter i behandling av barn. De är väldigt formbara
○ Barnen lever i den tiden där mönstren bildas (och som en i vuxenterapi går tillbaka till och jämför med i terapin)
○ Kommunikationen från barn är annorlunda (kroppsspråk, ansiktsuttryck, teckningar etc). Genom lekmaterial finns det utrymme att uttrycka känslor som annars inte är ok. Iscensätta krig med gubbar eller rita sorgsna och smärtsamma teckningar
○ Mer fokus på beteende jämfört med psykodynamisk vuxenterapi
○ Svara mer på frågor med barn, mindre “vad tänker du själv?”
Håll uppsikt efter tecken på anknytning - det säger mycket om hur barnet har det och därmed vad det behöver / saknar. Underlättar bemötandet. Det stora barnet har anknytningen i huvudet (som en inre arbetsmodell)
|
Ordning i terapin |
|
|
Beskriv kort vad som avses med ”topografisk analys” samt med ”funktionell analys” |
I den första analysen ser en över en persons beteenden och i synnerhet vad personen gör för mycket (överskott) eller för lite (underskotts). Den topografiska analysen definierar alltså beteendet
I den andra analysen ser en istället över vad ett specifikt beteende har för funktion, d.v.s. vad effekten av den blir för utövaren. Den funktionella analysen förklarar alltså beteendet.
|
|
|
|
Beskriv en acceptansstrategi som används i IBCT |
Räcker med en!
Empatiskt möte Syftet är att ha en öppenhjärtig diskussion om en viktig händelse i relationen, där båda parter delar med sig av känslor de kanske inte tidigare delat. Parterna upplever här validering från terapeut och partner och genom detta upplever parterna större intimitet och emotionell acceptans. Som terapeut: Var uppmärksam på känslomässiga reaktioner (primära, initiala, dolda, mjuka känslor – sekundära, reaktiva, hårda känslor), använd din egen erfarenhet och intuition för att fiska efter känslor som inte uttrycks, validera och spegla känslor, fråga hur det kännas att berätta så här och hur det känns att höra och uppmuntra paret att validera varandra
Gemensam distans Syftet är att ha en intellektuell diskussion om en betydelsefull händelse i relationen, där parterna försöker se mer objektivt på situationen på ett beskrivande, icke-dömande, ömsesidigt sätt. Parterna avsöljar tankar, åsikter, perspektiv och observationer utan att anklaga, bara tänka från sitt eget perspektiv och hitta varför felet är den andras. De delar här med sig av tankar, åsikter, perspektiv och observationer. Här får parterna ofta ett enhetligt perspektiv på problemet och därmed också större acceptans för det.
Toleransträning Syftet är att lära parterna att inse att det kommer uppstå problem, men att avbryta de bråk som inte leder till ökad närhet. Syftet är också att konflikterna inte ska bli så allvarliga, och för att nå snabbare återhämtning. Parterna blir genom detta mindre känsliga/mer toleranta för varandras beteenden och lär sig att hantera konflikter och välja sina strider. Som terapeut: Peka på positiva drag i negativt beteende och uppmuntra dem att ärligt, erkänna det negativa. Hänvisa till tidigare erfarenheter, det kanske var vad parterna föll för hos varandra. Låt paret öva på negativa beteende i terapin och på vilka reaktioner som är lämpliga. Låt ena parten fejka negativt beteende och stoppa så snart en konflikt börjar eskalera (det ger parten möjlighet att se vad som sker och förstå den andres känslor)
|
|
|
|
Redogör kort för behandlingsprinciperna i en KBT för OCD |
Fokus: Responsprevention
En ABC-analys görs inledningsvis för att se hur tvånget yttrar sig, i vilka situationer det sker och vad de kortsiktiga- och långsiktiga konsekvenser de får.
I terapin undersöks också patientens oro och katastroftankar. Vad är det hen är rädd för? Att bli smittad, sjuk och dö visar det sig.
I behandlingen exponeras patienten med terapeutens stöd och vägledning, för tvånget och avstår att göra tvångsbeteendet. Under övningen skattas ångestnivån och tanken är att den successivt minskar och även impulsen att utföra tvångshandlingen. Därmed sker en nyinlärning, då konsekvensen förändras. Principen är att A finns kvar men B och C tas bort/förändras. Behandlingen sker inte gradvis om det inte är nödvändigt, utan allt tvång tas om hand på en gång (om ångesten tillåter det). Efter behandlingen får patienten ägna sig åt självexponering och han följs upp efter en tid och får hjälp att hålla kolla på “återfallsrisken” och vägledning och uppgifter om tvånget kommer tillbaka.
|
|
|
|
Ge ett exempel på en terapeutisk intervention som är specifik för behandling av OCD |
Återexponering Exempel: 22-årig man som får ordlösa impulser om att nudda i stort sett alla typer av kanter som han möter, t.ex. bordskanter, på bilar, skyltar m.m. utanför hemmet. Gå förbi kant … utan att vidröra/nudda. Gå tillbaka till hörnet/kanten, titta… … och gå vidare
Trastekniken I självexponeringen kan patienten m. smutsfobi få med sig en trasa som blivit exponerad för smuts, ex att de gnuggat den mot ett dörrhandtag. När hen tvättat händerna i en normal situation får hen ta i trasan för att utsättas för smutskänslan igen.
|
|
|
|
Vad är ett “inre beteende”? |
Räcker med två
Beteenden som inte är observerbara för utomstående, som tankar, känslor och fysiologiska upplevelser
•Katastroftankar •Känslor som föregår ett beteende, som ångest •Känslor som följer ett beteende, som lättnad eller skam •Hjärtklappning
|
|
|
|
Vad betyder “operant inlärning”? |
Inlärning genom konsekvens. Positiv / Negativ förstärkning / bestraffning |
|
|
|
Vad är Accelerated Experiential Dynamic Psychotherapy? |
Korttidsterapi
Bygger på 3 delar - anknytningsteori - affektfokus - "transformation".
Fokus på relationen mellan klient och terapeut då den behövs för att läka känslomässiga sår. Såret är effekt av att ingen funnits där när vi haft svåra känslor.
Går bort från psykopatologifokus; fokuserar snarare på “Vad är svårt för dig?”
Precis som i affektfokuserad terapi utforskas den inre konflikten och känslan som är kopplad till den men en skillnad är att här läggs stort fokus på förvandling och läkande, ex “Inser du nu att du gjort detta för dig själv?” |
AEDP |
|
|
Nämn fem sekundära (mogna) försvar och beskriv dem |
Bortträngning Det hände men jag vill inte tänka på det för att det är för smärtsamt
Regression Att (omedvetet) falla tillbaka i ett tidigare utvecklingsstadium
Isolering av affekt Att separera känslan från tanken (känslolöst eller märkligt matchad känsla till narrativet)
Intellektualisering Att prata om känslor på ett påfallande känslolöst och pragmatiskt sätt (väderrapport-rösten)
Rationalisering Att i efterhand, genom verbalt och mentalt resonerande, hitta en rimlig förklaring till varför vi agerade som vi gjorde eller varför vi hela tiden ville att det skulle bli som det just blev
Moralisering Att översätta det vi redan vill till en allmän hederskodex
Inkoherens Omedveten dubbelmoral eller ouppmärksammat hyckleri
Vändning mot självet Det är nog bara jag. Om jag bara hade/kunde... Humor Skämtsam, lättsam, ironi, skratt
|
|
|
|
Hur skiljer sig de 6 behandlingarna? |
Specifik fobi Fokus: Exponering
- Terapeuten klargör lagsamarbete + inget oplanerat - Exponering: in vivo, imaginärt och vt
Social fobi Fokus: Exponering + kognitiv omstrukturering
- Kan ges både som individualterapi och i grupp - Kartlägg säkerhetsbeteenden - Ångestkurvan inför exponeringen - Exponering: Hemuppgift att exponera in vivo + stanna kvar tills ångesten minskat påtagligt - Övningar: som uppmärksamhetsträning och videofeedback - Identifiera och modifiera post-mortem-ångest + antaganden - Booster: Boka in terapitider för uppföljning
Paniksyndrom Fokus: Kognitiv omstrukturering
- 10-15 sessioner i individualterapi under några månader - Självobservation: skriva “dagbok” (vad, när och varför det händer + resultatet). Medvetandegöra sambandet mellan tankar → beteende. - Beteendeexperiment i 6 steg.
GAD Fokus: Kognitiv omstrukturering
- Kognitiv omstrukturering: utforska olika perspektiv = utlöser olika känslor, fokus på här och nu, betoning på flexibilitet och experimenterande förhållningssätt pga gamla vanor, rigiditet och vaksamhet - Övningar för att begränsa och kontrollera oron: Avslappning, orosstund - Självregistrering mellan träffar (se ångestspiral och hur den successivt stegras)
OCD Fokus: Responsprevention
- Kartlägg oro och katastroftankar - Exponering in vivo. Ej gradvis (om det inte är nödvändigt), utan allt på en gång - Självexponering
Depression Fokus: Beteendeaktivering
- Varning för känslomål - Självobservation. Hitta / Skapa förstärkare - Skilj på trigger och anledning |
Depression, OCD, Specifik fobi, Social fobi, Paniksyndrom, GAD |
|
|
Utmärkande för behandling av Depression |
- Varning för känslomål - Självobservation: Hitta / Skapa förstärkare - Skilj på trigger och anledning |
|
|
|
Utmärkande för behandling av Specifik fobi |
- Terapeuten klargör lagsamarbete + inget oplanerat - Exponering: in vivo, imaginärt eller vr - Skattning av ångestnivå i olika situationer (Subjective Units of DIstress) = ångesthierarki som upplägg för exponering - Ångestkurvan under exponeringen |
|
|
|
Utmärkande för behandling av OCD |
- Kartlägg oro och katastroftankar - Ångestnivån skattas under övningen - Exponering in vivo. Ej gradvis (om det inte är nödvändigt), utan allt på en gång - Självexponering - följs upp efter en tid pga återfallsrisken |
|
|
|
Utmärkande för behandling av Social fobi |
- Kan ges både som individualterapi och i grupp - Kartlägg säkerhetsbeteenden - Kognitiv omstrukturering: ifrågasätta klientens negativa tankar, alternativa hypoteser - Skattning av ångestnivå i olika situationer (Subjective Units of DIstress) = ångesthierarki som upplägg för exponering - Ångestkurvan inför exponeringen - Exponering: Hemuppgift att exponera in vivo + stanna kvar tills ångesten minskat påtagligt - Övningar: som uppmärksamhetsträning och videofeedback - Identifiera och modifiera post-mortem-ångest + antaganden - Återfallsprevention och sammanfattning av terapin - Booster: Boka in terapitider för uppföljning |
|
|
|
Utmärkande för behandling av GAD |
- Kartlägg negativa automatiska tankar - Kognitiv omstrukturering: utforska olika perspektiv = utlöser olika känslor, hypoteser kontra fakta, fokus på här och nu, betoning på flexibilitet och experimenterande förhållningssätt pga gamla vanor, rigiditet och vaksamhet - Övningar för att begränsa och kontrollera oron: Avslappning, orosstund - Självregistrering mellan träffar (se ångestspiral och hur den successivt stegras) |
|
|
|
Utmärkande för behandling av Paniksyndrom |
- 10-15 sessioner i individualterapi under några månader - Självobservation: skriva “dagbok” (vad, när och varför det händer + resultatet). Medvetandegöra sambandet mellan tankar → beteende. - Kognitiv omstrukturering av negativa tankar och antaganden. Katastroftankar - Beteendeexperiment i 6 steg. |
Typ/frekvens Medvetandegöra sambandet... |
|
|
Vad utmärker mentaliseringsbaserad terapi, MBT? Ge exempel på några viktiga förhållningssätt |
Mål - Förbättra mentaliseringsförmågan - Göra det medvetna medvetet - Förbättra förmågan att föreställa sig sitt eget och andras inre - Öka agentskap
Jobbar inte med specifika beteenden utan drivkraften till beteenden: Vad var det som pågick i dig som gjorde att det där hände (ex självskada)? Vad hände innan? Vilket inre tillstånd?
Som terapeut ☆ Ha en icke-vetande, undersökande hållning. Var inte dum eller oärlig med dina förkunskaper men kommunicera mjukt. “Du säger att du inte haft alkoholproblem men jag vet att du varit inlagd - berätta; hur menar du?”. ☆ Fokus på patientens tankar och känslor. Hitta balans mellan dem i samtal. ☆ Aktiv hållning. ☆ Varm hållning pga att neutral hållning upplevs hotfullt av patientgruppen (stressande = blockar mentaliseringsförmågan). ☆ Öppen (med egna misstag, svarar på rimliga frågor, transparent m. motöverföring på ett behjälpligt sätt) ☆ Sprid anknytningsrelationen. Man ska jobba i team med de här patienterna för att de inte ska bli för beroende av en terapeut! Tillgänglighet är kritiskt - vad händer om men enda terapeut är på semester *ALLT BRAKAR SAMMAN* Om en patient som öppnar upp sig mycket till ex sin induvidualterapeut villbli uppringd bör en av gruppsterapeuterna ringa upp.
Intervention - Kolla, en elefant!
Fyra dimensioner av mentalisering Automatisk ← → Kontrollerad Att utan att tänka på det hålla upp dörren för någon som har händerna upptagna Inre ← → Yttre Ler = kanske inte glad ändå? Ler = glad Själv ← → Andra Vad pågår i mig Hur påverkar det andra? Kognitiv ← → Affektiv Fastna i tanke = låtsasläge
I ett mentaliserande samtal flyttar en sig mellan de här olika dimensionerna. För borderlinepatienter är det väldigt svårt att förflytta perspektivet utan ofta hänger en upp sig på en dimension av mentaliseringen
Upplägg MBT ▪Utredning för BPS. Bedömning av mentaliseringsförmågan - i vilka lägen blir det jobbigt? Överlämning av diagnos ▪Introduktionskurs. Psykopedagogik 10-12 gånger i grupp: Vad behandlingen går ut på, vad mentalisering, anknytning och affekter är. Möjlighet att ta ställning till om de vill fortgå med terapin ▪ Behandling, 18 månader - Medicingenomgång (m psykiatriker om hur de märker om medicinen verkar eller inte) - Krisplan - Fallformulering: Formulerar mål gemensamt - Individualterapi 45 min/veckan, gruppterapi 75-90 min/vecka, vårdplanering var 3:e månad -Vid behov: Telefonkontakt, extra samtal (om någon krisar, ofta 30 min), inläggning (ofta pga suicidrisk), sjukskrivning ▪Uppföljning ▪Möjlighet till 4 uppföljande samtal (Booster-samtal)
|
Om en patient öppnar upp sig... |
