Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
61 Cards in this Set
- Front
- Back
DS |
Departementstencil |
|
SFS |
Svensk författningssamling |
|
E contrario |
Motsatsslut, allt som inte är tillåtet är förbjudet. |
|
Semidispositiva |
En lag som kan avtalas bort på vissa förutbestämda sätt. t.ex. i arbetsrätten och kollektivavtalet. |
|
Klandervärt beteende |
Handlingar som inte stöds av rättsordningen. |
|
Rättsgrund |
Utgörs av rättsregler och avtal. |
|
Rättsliga sanktioner |
Utdöms av domstol eller myndighet, påföljd av en viss händelse. |
|
Rättsordning |
Summan av våra rättsregler och utgör vårt rättsliga system. |
|
Civilrätt |
Mellan privatpersoner, företag och föreningar. Fysiska och juridiska personer. |
|
Offentlig rätt |
Mellan staten och det privata eller mellan offentliga myndigheter. |
|
Processrätt |
Allmänna procedurregler som bestämmer hur en rättegång i en domstol ska genomföras. |
|
Inskränkningar i avtalsfriheten |
Sakrättsliga effekter, socialpolitiska skäl, näringspolitiska skäl och oskäliga avtalsvillkor. |
|
Dispositiva regler |
Regler som gäller om parterna i ett avtal inte kommit överens om ett avtalsinnehåll som ger annat besked. Dessa regler går alltså att avtala bort. |
|
Indispositiva regler |
Tvingande regler. Går inte att avtala bort, spelar ingen roll vad som står i avtalet, rättsreglerna är de som gäller. |
|
Ställningsfullmakt |
Vilka avtal en anställd kan ingå med bindande verkan för sin arbetsgivare. |
|
Behörighet |
Vad fullmäktige man kan göra enligt fullmakten |
|
Befogenhet |
Vad fullmäktige får göra enligt fullmaktgivaren. |
|
Ömsesidighetsprincipen |
En part kan ångra sig fram tills dess att ett formenligt avtal/kontrakt upprättats. |
|
Avtalsfrihet |
Rätten att ingå avtal med vem man vill, med vilket innehåll. |
|
Sakrättsliga avtal |
Avtal som berör TM. TM är personen i fråga som står utanför avtalet och det obligationsrättsliga förhållandet. |
|
Konsensualavtal |
Vanligaste. Bindande oavsett form (muntligt/skriftligt) vilar på båda parters viljeförklaringar. |
|
Formavtal |
Giltigt först efter avtalet uppfyller lagstadgande formkrav, t.ex. fastighetsavtal. |
|
Realavtal |
Avtal som blir giltigt först när objektet för överenskommelsen överlämnas till motparten, t.ex. lån av bil |
|
Pactum-turpe |
Ett avtal som saknar rättsgrund, t.ex. när ett brott begås. |
|
Anbud-accept modellen |
Att innehållet i anbudet (erbjudandet) är detsamma som i accepten, svaret. |
|
Konkludent handlande |
När parterna beter sig som att det finns ett avtal. |
|
Passivitet |
Att ingå i ett avtal men inte göra något alls. |
|
EU domstolen i Luxemburg |
Preciserar och utvecklar EU rätten |
|
EU kommissionen |
EU:s förberedande och verkställande organ, företräder EUs gemensamma intressen. |
|
EU parlamentet |
Direktvald folkförsamling med kompetens att representera medborgarna i varje EU land. |
|
EU ministerrråd |
EUs högst beslutande organ, en minister från varje medlemsland |
|
EUs primärrätt |
Lissanbonfördraget |
|
EUs sekundärrätt |
Direktiv och förordningar |
|
Preambel |
Uttalanden om avsett ändamål med en viss rättighet, t.ex. EUs rättsakt där lagstiftningens syfte framgår. |
|
Substitaritetsprincipen |
Beslut ska, om möjligt, descentraliseras. |
|
Avtal |
Överenskommelse mellan två eller fler parter där innehållet är handlingsdirigerande och parterna får inbördes skyldigheter. |
|
Gäldenär |
Den som har en skuld på någon. |
|
Borgensman |
Den som i förhållanden till borgenären har åtagit sig att betala i gäldenärens ställe. |
|
Löftesprincipen |
Innebär att ett löfte är bindande innan det har antagits av ngn motpart. (gäller i sverige) |
|
Kontraktsprincipen |
Innebär att löftesgivaren blir bunden först när motparten tackat ja och det finns ett avtal. (gäller ej i sverige) |
|
Viljeteorin |
Ingen är bunden av rättshandlingar som inte omfattas av löftesgivarens vilja |
|
Tillitsteorin |
Löftesgivaren blir bunden av det en godtroende motpart har befogad anledning att uppfatta att löftesgivaren avsåg. |
|
EUs friheter |
Fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och arbetskraft. |
|
Överlåtelse |
Ägaren gör sig av med äganderätten genom att ingå köp, byte eller gåva. |
|
Upplåtelse |
Ägaren behåller äganderätten men ger ngn annan en begränsad rätt till rättsobjektet, t.ex. att ngn får nyttjanderätt. |
|
Obligationsrätt |
Inbördes rättigheter och skyldigheter som uppkommer mellan två parter i ett avtalsförhållande. |
|
Sakrätt |
Rättsförhållanden/avtalsförhållandne som berör TM. Som en följd av detta råder inte som i allmänhet full avtalsfrihet utan olika bestämmelser kan uppställas skydd för TMs intresse. |
|
Sakrättsmoment |
Denuntiation, tradition och formkrav. |
|
Denuntiation |
Underättelse om överlåtelse |
|
Tradition |
Överlämnandet - tradering |
|
Formkrav |
Krav som måste vara uppfyllt för att ett formavtal ska vara giltigt. |
|
Borgenär |
Den som har en fordran på någon. |
|
Rättssubjekt |
Fysiska och juridiska personer som har rättshandlingsförmåga. |
|
Rättshandlingsförmåga |
Själv eller via företrädare företa rättshandlingar som innebär att det uppkommer rättigheter och skyldigheter. |
|
Rättsobjekt |
Föremålet för rättshandlingen, kan vara både fast och lös egendom. |
|
Rättskapacitet |
Förmågan att ha tillgångar och skulder. |
|
Laga fång |
Ett sätt att förvärva äganderätten till ett rättsobjekt, delas upp i tre: derivativa, extinktiva och originära. |
|
Derivativa fång |
vanligaste. Förvärvaren tar över äganderätten från den ursprunglige ägaren via köp, byte eller gåva. |
|
Extinktiva fång |
Man får äganderätten av något från ngn som inte är den rätta ägaren och gör så att den rätta ägaren inte längre har ägande rätt. T.ex. godtrosförvärv eller expropriation. |
|
Originära fång |
När ngn blir ägare till en egendom som tidigare saknat ägare. |
|
Godtrosförvärv |
Att få äganderätten till en sak trots att ngn annan egentligen är den rätte ägaren. |