Grammatik

Front 1

Numerus, genus, kasus och species i substantiv

Back 1

Numerus: ja. Genus: utrum och neutrum. Kasus: genitiv. Species: ja.

Front 2

Numerus, genus, kasus och species i personliga pronomen

Back 2

Numerus: ja. Genus: han, hon, den, det. Kasus: hon, henne, hennes. Species: nej.

Front 3

Numerus, genus, kasus och species i adjektiv

Back 3

Numerus: ja. Genus: den, det och ibland maskulinum. Kasus: nej. Species: ja.

Front 4

Lexikal kategori

Back 4

Måste specificeras i lexikon på abstrakt sätt för man kan inte höra på ordet i sig. T.ex genus. Egenskapen att äpple t.ex har neutrum som genus sitter fast i ordet.

Front 5

Inte lexikal kategori

Back 5

T.ex numerus. Man kan inte veta om ordet ska ha numerus utan att lägga till böjningar och/eller andra ord. Ett ruttet äpple, några ruttna äpplen.

Front 6

Argumentet för att svenskan inte har kasus

Back 6

Inga kärnkasus på substantiv, dvs orden i sig har inga kasus. Måste lägga till s för att göra genitiv - bokens. Språk som på detta sätt "saknar" kasus kan ändå ha kasus av personliga pronomen.

Front 7

Argumentet

Back 7

Alla nominalfraser som får sina roller från verbet (subjekt, objekt) är argument till verbet.

Front 8

Finita verb

Back 8

Används för att bygga satser med olika tids eller modus perspektiv. Predikat i satser. Målar, målade, måla!

Front 9

Infinita

Back 9

Ej predikat. Kan ej bilda sats med endast subjekt/objekt. Måla (Infinitiv), målad, målande, målat. Att läsa är berikande, läsandet minskar, en beläst person kan vara vidsynt, en läsande person är ofta i en annan värld.

Front 10

Transitiva verb

Back 10

Kan kombineras endast med objekt. Lägga något, ej ligga något. Lägga ägg. *ligga ägg.

Front 11

Intransitiva verb

Back 11

Två argument: subjekt och objekt. Ligga. Rörelse, förflyttning, befintlighet, tillstånd (gå, rusa, bo, finnas). Jag går hem. *går hem.

Front 12

Ambitransitiva

Back 12

Kan vara båda. Jag ska tvätta, jag ska tvätta mattor.

Front 13

Aspekt

Back 13

"Inre tempus". Handlingen eller skeendets interna struktur (avslutad, punktuell, upprepad, osv).

Front 14

Modus

Back 14

Talarens inställning till händelsen/skeendet; verklighetsstatus, önskvärdhet, mm.

Front 15

Absolut tempus och relativt tempus

Back 15

Förhållande till nuet, förhållande till annan tidsram som fastställs i kontexten.

Front 16

Enkla/morfologiska tempus

Back 16

Med böjning.

Front 17

Sammansatta/perifrastiska tempus

Back 17

Finit hjälpverb och infinit form av huvudverbet. Har cyklat, ska jobba.

Front 18

Imperfektiv aspekt

Back 18

Oavgränsad i tid, oavslutad, bildar typiskt bakgrund till annan handling. I was walking to work (progressive), I walked to work every day (habitual).

Front 19

Perfektiv aspekt

Back 19

Avslutad, eventuell inre struktur ej längre relevant. I struck the bell.

Front 20

Progressiv aspekt

Back 20

Pågående. Walking.

Front 21

Iterativ

Back 21

Upprepad. I read the same books again and again.

Front 22

Habitualis

Back 22

Vanemässig. I walked to work every day.

Front 23

Kompletiv

Back 23

Avslutad. Ätit upp.

Front 24

Inkoativ

Back 24

Fokuserar på att en händelse börjar. The flowers started to bloom.

Front 25

Vilka två (nästan tre) modus har vi i svenskan?

Back 25

Indikativ - springer

Imperativ - spring!

Lite konjunktiv kvar också - om jag hade pengar, om det vore så väl.

Front 26

Modus är:

Back 26

Verklighetsstatus, typ andra världar och hur de förhåller sig till denna. Och talarens inställning.

Front 27

Evidentialitet

Back 27

Inkluderas i modus i vissa språk. Markering av informantens källa och indirekt dess trovärdighet. Sett med egna ögon, hört med egna öron, listat ut, hört av folk, osv.

Front 28

Polaritet

Back 28

Vissa språk inkluderar detta i modus. Icke negerad kontra negerad.

Front 29

Generativ grammatik

Back 29

Grammatik = regler + lexikon som genererar språkligauttryck. Måste kunna generera alla möjliga uttryck som kan finnas i språket men inga andra, då övergenererar den.

Front 30

Langue vs parole

Back 30

Langue - talarens kunskap om sitt språk, det inre systemet. Parole - det som kan bli fel när man pratar.

Front 31

Generativ grammatik - universell grammatik

Back 31

Alla språk har samma verktygslåda, men ordnade olika.

Front 32

Bevis för universell grammatik

Back 32

Bara människor har språk

Vissa delar av hjärnan

Tvärspråkliga likheter i förstaspråksinlärning

Frånvaro av undervisning

Språkliga universalier

Front 33

Parentes i generativ grammatik

Back 33

Konstituenten är frivillig

Front 34

Perfekt aspekt

Back 34

Både tempus och aspekt. Dåtid med relevans för nuet.

Front 35

Lexikal aspekt - vad och vilka

Back 35

Händelser som betecknas av verb med inneboende egenskaper.

Punktuella. Stativa, dynamiska, teliska/ateliska. Finns fler - kolla bok!

Front 36

Punktuell lexikal aspekt

Back 36

Ej utdragen. Hoppa, få syn på.

Front 37

Stativa lexikal aspekt

Back 37

Pågår och pågår, inget händer. Heta, gilla.

Front 38

Dynamiska lexikal aspekt

Back 38

Innehåller utvecklingsförlopp. Lägga, bränna.

Front 39

Teliska/ateliska lexikal aspekt

Back 39

Har/har inte ändpunkt. Måla om/läsa.

Front 40

Asterisk i generativ grammatik

Back 40

Konstituenten får upprepas. NP - PP* = stuga på prärien (i vetebältet) (i usa).

Front 41

N (PP)*

Back 41

Noll till flera. Stuga (på prärien) (i vetebältet) (i usa).

Front 42

Krullparenteser i generativ grammatik

Back 42

Alternativ. Står mellan komman.

Front 43

Transitiva verb

Back 43

Kan kombineras med endast objekt. Lägga något, ej ligga något. Lägga ägg. *ligga ägg. Oftast bara dessa som kan användas i passiv form.

Front 44

Intransitiva verb

Back 44

Kombineras med subjekt. Ligga. Rörelse, förflyttning, befintlighet, tillstånd (gå, rusa, bo, finnas). Jag går. *går hem.