Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
61 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Prepatensperiod
|
den tid som förflyter från det att en individ infekterats med ett smittämne till dess att detta kan återisoleras från individen. Termen används numera ofta i samband med infektioner med parasitiska maskar, och avser då den tid det tar från infektion (vilket ofta sker med ett av maskarnas larvstadier) tills dess att könsmogna maskar har utvecklats i kroppen och börjat producera och sprida ägg eller larver, vilka kan påvisas i avföring, urin, blod eller kroppssekret från den infekterade individen.
|
|
|
Prevalens
|
epidemiologisk term för den andel av värddjuren som vid ett undersökningstillfälle har en viss infektion
|
|
|
Profylax
|
åtgärder i förebyggande syfte för att förhindra sjukdom eller annat oönskat tillstånd.
|
|
|
Proglottid
|
kroppsavsnitt (segment) med hanliga och honliga förökningsorgan som kontinuerligt knoppas av från den smala halsregionen bakom framänden (scolex) på bandmaskar
|
|
|
Protostrongylus
|
mellanstor lungmask, ett släkte parasitiska rundmaskar hos får, get och hjortdjur i överfamiljen Metastrongyloidea
|
|
|
Protozoer
|
"encelliga djur", "urdjur", ett ofta använt samlingsnamn på encelliga organismer. Protozoerna är en mångformig grupp som lever i alla miljöer och är av stor ekologisk, medicinsk och ekonomisk betydelse. Det finns både frilevande, symbiotiska och parasitiska arter. Vissa former är fastsittande; en del av dessa är skaftade, andra bygger en kammare som de lever i, medan ytterligare andra kan vara kolonibildande. I typiska fall har protozoer en enda cellkärna, men vissa som t.ex. ciliater har normalt två, medan andra som t.ex. amöbor brukar vara mångkärniga. Förökningen sker hos många genom knoppning eller enkel tudelning, men det förekommer också komplicerade livscykler, vilka även innefattar olika typer av könlig fortplantning.
|
|
|
Pseudophyllidea
|
ordning bandmaskar utan sugskålar
|
|
|
Psoroptes
|
ett släkte lårkvalster med vissa skabb- och öronskabbkvalster
|
|
|
Pulex
|
ett släkte loppor, b.la. människoloppa P.irritans
|
|
|
Päls- och fjäderätare
|
Mallophaga, underordning i insektsgruppen djurlöss. Den har världsvid utbredning och innehåller många arter. De är 0,8-11 (vanligen 1-3) mm långa, ovala eller avlånga, vinglösa insekter som är tillplattade från rygg- och buksida och har korta antenner och bitande mundelar. De lever som yttre parasiter på fåglar och däggdjur, dock inte människa. De skrapar av hud och äter fjädrar eller hår. Utvecklingen är ametabol, dvs. utan förvandling och tar ca en månad från ägg till fullbildad lus. Äggen klibbas fast vid värddjurets fjädrar eller hår. Ur äggen kläcks en larv som i allt väsentligt liknar den vuxna insekten (förutom ett benpar för lite). Larvstadierna är tre, puppastadium saknas. Päls- och fjäderätare har hög värddjursspecificitet och gruppen har utvecklats parallellt med sina värddjur. Alla djurslag har sina egna lusarter, t.ex. hästlus, hönslus, nötlus osv. Angrepp hos husdjur behandlas med hjälp av insektsdödande medel, eventuellt i schampoform.
|
|
|
Residual effekt
|
kvardröjande verkan av avmaskningsmedel som ligger kvar en tid efter behandling
|
|
|
Rhipicephalus
|
ett släkte i familjen hårda fästingar, bla brun hundfästing eller kennelfästing (R.sanguineus)
|
|
|
Rundmaskar
|
se Nematoda
|
|
|
Rävskabb
|
Se Sarcoptes
|
|
|
Sandmyggor
|
Phlebotominae, underfamilj fjärilsmyggor som har världsvid utbredning i subtropiska-tropiska områden
|
|
|
Sarcoptes
|
ett släkte skabbkvalster med ett tiotal arter eller underarter, var och en mer eller mindre specifik på sitt värddjur. I skandinavien förekommer de ffa hos räv, hund och svin.
|
|
|
Sarcocystis
|
parasitiska protozoer i underklassen koccidier. Förekommer över hela världen. Varje art värdväxlar mellan ett köttätande djur som huvudvärd och ett av dess bytesdjur som mellanvärd. De förökar sig i celler i huvudvärdens tarmslemhinna och bildar oocystor och sporocystor som sprids med avföringen. Mellanvärdar som fått i sig dessa parasitstadier från omgivningen utvecklar i sin muskulatur eller nervvävnad så kallade sarkocystor som oftast är mikroskopiskt små, men som får vissa arter blir några millimeter stora. Sarkocystorna kommer att innehålla tusentals bananformiga så kallade bradyzoiter som kan leva kvar under många år hos värden. Huvudvärden infekteras genom att förtära kött med sarkocystor. Många arter infekterar husdjur, S.cruzi är mycket vanlig i muskulaturen hos nötkreatur och har hunddjur som huvudvärd. S.tenella förekommer hos hund och får. Två Sarcocystis-arter hos nötkreatur respektive svin har människan som huvudvärd. De flesta arter betraktas som huvudsakligen harmlösa, men kraftiga infektioner kan orsaka muskelinflammationer, blodbrist och i vissa fall abort hos mellanvärden. På grund av svårigheterna att i dessa fall ställa rätt diagnos utnyttjas sällan medicinsk behandling. Huvudvärden visar vanligen inte några påtagliga symtom i samband med parasiternas utveckling i tarmen.
|
|
|
Sarcophaga
|
se köttfluga
|
|
|
Schistosoma
|
ett släkte digena sugmaskar med omkring tolv arter, av vilka hos människa orsakar sjukdomen schistosomiasis (bilharzios)
|
|
|
Schistosomiasis
|
bilharzia, bilharzios, snäckfeber, masksjukdom hos människa orsakad av flera arter i sugmasksläktet Schistosoma. De vuxna maskarna lever i de blodkärl som försörjer urinvägarna (S.haematobium) eller tarmkanalen (övriga arter). Smittade människor utsöndrar maskägg via urin eller avföring. I sötvatten kläcks äggen, och de frisatta larverna, miracidierna, söker sig till vattenlevande snäckor där nya larver, cercarier, bildas i stor mängd. Cercarierna lämnar snäckan och simmar fritt i vattnet och kan infektera människor genom att penetrera deras hud. Sjukdomen har ett långsamt förlopp, där urinvägssymtom med blod i urinen (S.haematobium) resp. feber och blodig diarré (övriga arter) är typiska symtom, och lever och njurskador följer. Infektionen diagnosticeras i första hand genom att maskägg påvisas i urin eller avföring.
Vanlig inom stora delar av Afrika och Mellanöstern. |
|
|
Styngflugor
|
se även hudstyng, Cephenemyia trompe, Hypoderma och Oestrus
|
|
|
Svidknott
|
se Ceratopogonidae
|
|
|
Svinlus
|
Se Haematopinus suis
|
|
|
Syngamus
|
gapmask, ett släkte parasitiska rundmaskar hos fåglar inom överfamiljen Strongyloidea
|
|
|
Sömnsjuka
|
Afrikansk sömnsjuka, en infektionssjukdom som orsakas av encelliga djur: Trypanosomer. de små djuren är parasiter och sprids med tsetseflugor från djur till människa eller från människa till människa. sjukdomen är vanlig i många länder i Afrika söder om Sahara. Om man drabbas utav sömnsjuka blir man trött och sover mycket, får feber, blir mager och får blodbrist. Efter ca sex månader kan man bli förvirrad, personligheten kan förändras och man kan även få svårt att gå. Det finns läkemedel för att behandla sömnsjuka men om parasiten når hjärnan är sjukdomen ofta dödlig.
|
|
|
Tabanidae
|
insektsfamiljen bromsar, bla arter av fäbromsar inom släktet Tabanus
|
|
|
Taenia
|
ett släkte bandmaskar med bla T.solium (väpnad bandmask med dynt hos svin), T.saginata (obeväpnad bandmask med dynt hos nötkreatur) och T. hydatigena (det tunnhalsade dyntet hos får)
|
|
|
Tarmpassant
|
Parasitägg som påträffas hos "felaktigt" värddjur och som påträffas i träcken hos detta efter att ha passerat magtarmkanalen men utan att ha utvecklats i denna.
|
|
|
Taxonomi
|
vetenskapen om organismernas klassificering, dvs beskrivning, namngivning (nomenklatur) och formell klassifikation av organismgrupper som taxonomiska enheter
|
|
|
Terapeutisk bredd
|
uttryck för säkerheten hos ett läkemedel: avståndet mellan den dos av medlet som är effektiv och den dos som är giftig (toxisk) för värddjuret
|
|
|
Teladorasgia
|
synonym Ostertagia circumcinta - fårets mellanstora löpmagsmask
|
|
|
Theileria
|
ett släkte parasitiska protozoer i gruppen piroplasmer. Cirka tio arter är beskrivna och de förekommer i lymfocyter och röda blodkroppar hos tama och vilda idisslare. Liksom arterna i släktet Babesia överförs de av vissa fästingarter, varefter de förökar sig i blodcellerna vilket kan leda till allvarlig sjukdom. T.parva är en viktig sjukdomsalstrare hos nötkreatur i södra och östra Afrika. T.lestoquardi ger theilerios hos får.
|
|
|
Thelazia
|
ögonmask eller tårkanalsmask, ett släkte rundmaskar i överfamiljen Spiruroidea. De sprids med flugor bla till nötkreatur och häst
|
|
|
Toxocara
|
Spolmaskar, ett släkte rundmaskar som lever som parasiter i tunntarmen hos landlevande däggdjur
|
|
|
Toxoplasma
|
ett släkte i protozogruppen koccidier med bla arten T.gondii som har världsvid utbredning och orsakar sjukdomen toxoplasmos hos människa och djur. T.gondii värdväxlar mellan kattdjur som huvudvärdar och ett stort antal varmblodiga djur som möjliga mellanvärdar
|
|
|
Transmammär infektion
|
infektion som sker via digivning
|
|
|
Transportvärd
|
organism som används för spridning av parasitens preparasitära stadier. I transportvärden sker ingen morfollogisk utveckling.
|
|
|
Trematoda
|
klassen sugmaskar
|
|
|
Trichinella
|
rundmasksläktet trikiner i överfamiljen Trichuroidea med människor och många andra däggdjur som naturliga värdar, bla arten T.spiralis.
|
|
|
Trichomonas
|
ett artrikt släkte zooflagellater. arterna har fyra flageller i framänden och ett undulerande membran. De parasiterar i mun, mag-tarmkanal eller könsorgan hos ett flertal djur. T.vaginalis är en hos människa vanlig sexuellt överförd parasit. Tritrichomonas foetus hos nöt hör till detta släkte.
|
|
|
Trichodectes
|
ett släkte djurlöss med flera arter i Sverige, bla pälsätande lus T.canis (hundlus)
|
|
|
Trichonema
|
Se Cyathostominae
|
|
|
Trichostrongylid
|
försvenskad form av överfamiljen Trichostrongyloidea. Gruppen finns hos de flesta husdjur men har störst betydelse hos idisslare. Utmärkande är en välutvecklad bursa och två spikler hos hannarna. Livscykeln är direkt och de påträffas i mag-tarmkanalen med undantag av lungmask.
|
|
|
Trichostrongylus
|
ett släkte parasitiska rundmaskar i överfamiljen Trichostrongyloidea, bla lilla magmasken T.axei som är generalist i valet av värddjur.
|
|
|
Trichuris
|
rundmasksläktet piskmaskar i överfamiljen Trichuroidea
|
|
|
Triodontophorus
|
ett släkte parasitiska rundmaskar hos hästar i överfamiljen Strongyloidea
|
|
|
Trikiner
|
Se Trichinella
|
|
|
Trypanosoma
|
ett släkte parasitiska zooflagellater med hundratals arter. Typiska arter i släktet har som rörelseorganen en framåtriktad flagell som är fäst i ett undulerande membran längs cellkroppen och de påträffas i ryggradsdjur. Andra stadier lever i ryggradslösa djur. Ett flertal arter orsakar sömnsjuka hos människa och husdjur.
|
|
|
Tunnhalsad tarmmask
|
Se Nematodirus
|
|
|
Tvåvingar
|
se Diptera
|
|
|
Uncinaria
|
Hakmask, ett av flera släkten parasitiska rundmaskar inom överfamiljen Ancylostomatoidae
|
|
|
Vektor
|
inom medicin en bärare, i regel en organism, vanligen en insekt eller annat leddjur, som överför ett smittämne till människa, djur eller växt. Man skiljer mellan mekanisk vektor och biologisk vektor. Ett exempel på en mekanisk vektor är en fluga som blir förorenad av ett smittämne och överför detta till livsmedel. Biologisk vektor är ett djur i vilket smittämnet genomgår en utveckling som är nödvändig för den vidare spridningen. Malariamyggan är tex biologisk vektor för Plasmodium som orsakar malaria.
|
|
|
Vivipari
|
"levandefödande", fortplantning som innebär att embryot utvecklas inne i moderns kropp.
|
|
|
Vulva lapp
|
kutikulär utbildning som täcker vulvan hos exempelvis Haemochus
|
|
|
Vulva
|
benämning på de yttre könsorganen hos bla nematoder
|
|
|
Vävnadscysta
|
infektiöst stadium hos koccidier som finns i olika organ
|
|
|
Xenopsylla
|
ett släkte loppor med ca 70 arter, bla pestloppa
|
|
|
Zoonos
|
infektion som på naturligt sätt kan överföras mellan djur och människa
|
|
|
Äkta hakmaskar
|
Acanthocephala, stam djur som är maskartade tarmparasiter hos ryggradsdjur
|
|
|
Ögonmask
|
se Thelazia
|
|
|
Öronskabb
|
se Otodectes, lever i hörselgången hos katt och hund där den suger näring och kan orsaka svår klåda
|
