Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
49 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Primärmarknad? |
Primärmarknaden avser nyemitterade (nyutgivna) obligationer. En försäljning på primärmarknaden ger ett betalningsflöde direkt till utfärdaren av obligationen. Utfärdaren är således låntagare på marknaden. |
|
|
Sekundärmarknad? |
På sekundärmarknaden (andrahandsmarknaden) handlas de befintliga obligationerna. Den som köpt en obligation vid emissionstillfället kan sälja det vidare på sekundärmarknaden. Om sekundärmarknaden fungerar väl skapas god likviditet i handeln, vilket leder till att obligationerna blir mer attraktiva för placerarna. Det leder i sin tur till minskade upplåningskostnader för emittenterna på primärmarknaden. |
|
|
Vad har primärmarknaden för funktion? |
Tillför företag/stat (ekonomiska aktörer) finansiella medel. |
|
|
Vad har sekundärmarknaden för funktion? |
1. Underlättar handel med värdepapper (gör dem mer likvida). 2. (Har stort inflytande på priset på nyemitterade aktier/obligationer. |
|
|
Vilka två organisationssätt har sekundärmarknaden? |
1. Börshandel. 2. OTC-handel ("over the counter"). |
|
|
Adverse selection? |
(Oönskat urval). Uppstår innan det finansiella kontraktet och är när låntagare som utgör stor kreditrisk är de som med högsta sannolikhet söker lån och får lån. |
|
|
Hur löser man adverse selection? |
- Rating institut. - Reglering från samhällets sida genom lagstiftning, Finansinspektion, Ekobrottsmyndighet. - Konsumentrapporter. - Lån mot säkerhet. - Krav på eget kapital. |
|
|
Moral hazard? |
(Ansvarslöst agerande). Uppstår efter kontraktet och är när låntagare deltar i aktivitet som ökar risken att lånet ej kan betalas tillbaka. |
|
|
Hur löser man moral hazard? |
- Övervakning. - Reglering från samhällets sida genom lagstiftning, Finansinspektion, Ekobrottsmyndighet. - Aktiva ägare med plats i styrelsen. - Krav på eget kapital. - Lån mot säkerhet. - Villkorade lån (1. Krav på försäkring 2. Krav på låntagaren att denne är rädd om den pantsatta egendomen 3. Krav på regelbunden redovisning). |
|
|
Market for Lemons? |
Ifall vi inte kan skilja på "bra" (persikor) och "dåliga" (citroner) begagnade bilar är vi endast villiga att betala ett genomsnitt av värdet. Det resulterar i att "bra" bilar inte kommer bli sålda och marknaden för begagnade bilar kommer fungera ineffektivt. |
|
|
Principal-agent problemet? |
Resultatet av uppdelningen av ägandet och makten i ett företag. Det uppstår en konflikt mellan principaler (aktieägare) och agenter, då agenterna handlar i eget intresse hellre än i principalernas intresse. |
|
|
Iakttagelser för kupongobligationen. |
1. Om priset på kupongobligationen är lika med det nominella värdet är avkastningen till förfallodatum lika med kupongräntan. (Då marknadsräntan är lika med kupongräntan är priset på kupongobligationen lika med dess nominella värde). 2. Priset på obligationen och avkastningen till förfallodatum är negativt relaterade. Då priset faller på obligationen stiger avkastningen och tvärtom. 3. Avkastningen till förfallodatum är större än kupongräntan när priset på obligationen är lägre än dess nominella värde. Avkastningen till förfallodatum är lägre än kupongräntan när priset på obligationen är högre än dess nominella värde. |
|
|
Iakttagelser för ? |
1. Då marknadsräntan stiger faller priset på obligationen och ägaren gör en kapitalförlust om han säljer. 2. Ju längre tid till förfallodatum desto kraftigare faller priset på obligationen. 3. Ju längre tid till förfallodatum desto lägre total avkastning om marknadsräntan stiger. |
|
|
Iakttagelser för löptid och risk. |
1. Ju större duration desto större risk. 2. Ju längre löptid desto större duration. 3. Duration för en nollkupongobligation är lika med löptiden (tiden till förfallodatum). 4. När marknadsräntan stiger minskar durationen för en kupongobligation. 5. Ju större kupongobligation desto mindre duration. 6. Durationen för en portfölj med värdepapper är lika med det vägda medelvärdet för de ingående värdepapperens duration. Duration är med andra ord additiv. |
|
|
Avkastningskurvan? |
Illustrerar räntesatsen på obligationer med olika löptid men med samma risk, likviditet och beskattningsvillkor. |
|
|
Iakttagelser för avkastningskurvan. |
1. Avkastningsräntan för obligationer med olika löptid rör sig i samma riktning. 2. När den korta räntan är låg tenderar de långa räntorna att vara högre - positivt lutad avkastningskurva. När den korta räntan är hög tenderar de långa räntorna att vara lägre - större sannolikhet för negativt lutad avkastningskurva. 3. Normalt har avkastningskurvan en positiv lutning. |
|
|
(Tillhör avkastningskurvan). Förväntningsteorin? |
(Förklarar iakttagelse 1 och 2). Om den korta räntan förväntas vara 10 % i genomsnitt under den närmaste 5-års perioden kommer avkastningsräntan på obligationer med 5 års löptid vara 10 %. Antagandet bygger på att köparna inte föredrar obligationer med viss löptid dvs obligationer med olika löptid är perfekta substitut. |
|
|
(Tillhör avkastningskurvan). Marknadssegmenteringsteorin? |
(Förklarar iakttagelse 3). Obligationer med olika löptid är inte substitut. Ju kortare löptid en obligation har desto lägre risk och därmed lägre ränta. |
|
|
(Tillhör avkastningskurvan). Likviditetspremieteorin? |
(Förklarar iakttagelse 1, 2 och 3). Obligationer med olika löptid är substituterbara dock ej perfekta substitut. |
|
|
Effektivmarknad-hypotesen? |
1. Svagt kriterium för en effektiv marknad: På en effektiv marknad elimineras alla oexploaterade vinstmöjligheter (arbitrage handel). 2. Starkt kriterium för en effektiv marknad: Priserna är alltid korrekta och återspeglar marknadens fundamenta (faktorer som har en direkt inverkan på framtida inkomster från ett värdepapper). |
|
|
"Smart money"? |
Alla aktörer på marknaden behöver inte vara välinformerade för att marknaden ska vara effektiv. Det räcker med att ett antal aktörer utnyttjar de oexploaterade vinstmöjligheterna. |
|
|
"Random walk"? |
Framtida förväntningar av priset på en aktie eller avkastningen på en obligation är oförutsägbara om marknaden är effektiv. |
|
|
"To beat the market"? |
Om en värdepappershandlare lyckas slå marknaden (index) mer än hälften av gångerna är marknaden inte effektiv. |
|
|
Vad används inkomstgapanalys och durationsgapanalys för? |
Bedöma en banks eller finansbolags ränterisk. |
|
|
Inkomstgapanalys? |
Mäter ränteförändringens påverkan på ränteinkomsterna genom att identifiera en banks räntekänsliga tillgångar och skulder. |
|
|
Durationsgapsanalys? |
Mäter ränteförändringens påverkan på värdet av en banks "net worth" dvs förändring i värdet på tillgångarna minus förändring i värdet på skulderna. |
|
|
Hur minskar man respektive eliminerar ränterisken? |
För att minska ränterisken måste man förkorta durationen för tillgångarna och/eller förlänga durationen för skuldsidan. För att helt eliminera ränterisken måste man eftersträva att få DURgap = 0. |
|
|
Duration? |
Den genomsnittliga löptiden för en framtida nuvärdesberäknad betalningsström (den tid det tar för ägaren av ett räntebärande värdepapper att få hälften av nuvärdet av framtida "cash payments" som värdepapperet genererar. |
|
|
Derivatainstrument? |
Forwards, futures, optioner, swappar. |
|
|
"Hedge"? |
Gardering mot risk genom att motverka risken med en lång position med hjälp av en kort position eller vice versa. |
|
|
"Long position"? |
Innehav alternativt köp av tillgång (tex värdepapper). |
|
|
"Short position"? |
Försäljning av tillgång vid ett framtida datum. |
|
|
"Forward" (terminskontrakt)? |
Överenskommelse mellan två parter om framtida köp/försäljning av en tillgång (värdepapper, valuta). |
|
|
Karakteristiska för "forward"? |
Stor flexibilitet i utformandet av kontrakt, kontraktet är bindande, kan vara svårt att hitta en motpart, risk för kontraktsbrott/misslyckande/konkurs. |
|
|
"Futures"? |
Standardiserad handel via clearinginstitut (större likviditet). |
|
|
Karakteristika för "futures"? |
Det går att handla med "futures" på andrahandsmarknad fram till förfallodatum. Vid förfallodatum är priset på futurekontraktet lika med priset på det underliggande värdepappret. Arbritagehandeln ser till att dessa priser sammanfaller. Futureskontraktet specificerar inte exakt vilka obligationer som ska ingå utan anger en genomsnittlig löptid. Fördelen med detta är att man undviker att någon aktör ska kunna strypa marknaden för en viss typ av värdepapper. |
|
|
"To corner the market"? |
En aktör köper upp stora delar av en tillgång i syfte att få kontroll över marknaden och kunna sälja dyrt. |
|
|
"Margin requirement"? |
Insats på specifikt konto för att kunna täcka skillnaden i pris mellan futureskontraktet och priset på det underliggande instrumentet. Syftet är att undvika kontraktsbrott. |
|
|
"Marked to market"? |
För varje dag fram till dess att futureskontraktet förfaller kommer pengar att dras ifrån eller läggas till kontot beroende på avvikelse i pris mellan futureskontraktet och det underliggande instrumentet. |
|
|
Option? |
Kontrakt som ger rätten att sälja alternativt köpa ett värdepapper till ett visst pris (strike price/exercise price) vid ett specificerat framtida datum. För optionen betalas en premie. Köparen av optionen har möjlighet att inte fullfölja kontraktet. Säljaren av optionen måste fullfölja kontraktet om köparen väljer att göra det. Ägaren av optionen gör därmed en maximal förlust som är lika med premien för optionen. Vid optionens förfallodatum sammanfaller priset för optionen med priset på det underliggande instrumentet. |
|
|
"Put option"? |
Rätten att sälja. |
|
|
"Call option"? |
Rätten att köpa. |
|
|
"Out of money"? |
En option sägs vara "out of money" om priset på det underliggande instrumentet vid förfallodatum understiger "exercise price" för en köpoption och överstiger "exercise price" för en säljoption. |
|
|
"At the money"? |
En option sägs vara "at the money" om priset på det underliggande instrumentet vid förfallodatum är lika med "exercise price". |
|
|
"In the money"? |
En option sägs vara "in the money" om priset på det underliggande instrumentet vid förfallodatum överstiger "exercise price" för en köpoption och understiger "exercise price" för en säljoption. |
|
|
Skillnad mellan "american option" och "european option"? |
"American option": Kan utnyttjas när som helst fram till förfallodatum. "European option": Kan bara utnyttjas på förfallodatum. |
|
|
Iakttagelser för option. |
1. Ju högre avtalat pris desto lägre premie på köpoptionen och högre premie på säljoptionen. 2. Ju längre tid till förfallodatumet desto högre premie för både köp- och säljoption. 3. Ju större volatilitet i priset på det underliggande instrumentet desto högre premie för både köp- och säljoption. |
|
|
"Ränteswap"? |
En ränteswap innebär att man byter räntebetalningar med någon annan finansiell aktör (med syfte att minska ränterisken). Exempel på en ränteswap är där en bank som har negativt inkomstgap och positivt durationsgap byter räntebetalningar med ett finansbolag som har positivt inkomstgap och negativt durationsgap. Genom att banken betalar fast ränta baserad på ett visst nominellt skudlbelopp och erhåller rörlig ränta baserat på samma nominella belopp minskar man sina rörliga ränteutgifter och ökar sina rörliga ränteinkomster. På motsvarande sätt kommer finansbolaget att minska sin ränterisk genom att betala rörlig ränta till banken och erhålla fast ränta. |
|
|
Vad är problemet med "ränteswap"? |
Att hitta en motpart att komma överens med och som är pålitlig. |
