Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
82 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Farmakokinetik
|
Vad kroppen gör med läkemedlet
|
|
|
farmakodynamik
|
hur läkemedlet utövar sin verkan
|
|
|
dos
|
mängden läkemedel som krävs för att vid en viss tidpunkt producera eftersökt respons
|
|
|
dispergering
|
sönderfall av ex. tablett
|
|
|
generiskt namn
|
namnet på preparatet, inte själva handelsnamnet
|
|
|
Läkemedlet måste nå sin biofas
|
Måste nå området där det ska verka
|
|
|
Läkemedel kan verka på grupper av regulatoriska proteiner, vilka? - 4st
|
Jonkanaler
receptorer enzymer Transportörer |
|
|
Jonkanaler - kort om
|
En mycket viktig och vanlig mekanism där jonkanaler blockeras, och det leder till ett förändrat cellulärt svar på stimuli, ex kan inte smärtimpulser ledas vidare när de spänningsberoende natriumkanalerna på en nociceptiv nervcell blockeras.
|
|
|
Receptorer - kort om
|
Läkemedel kan vara antingen agonister eller antagonister och därmed antingen aktivera eller blockera receptorn.
|
|
|
enzymer - kort om
|
Läkemedlet kan antingen hämma enzymer som producerar signalsubstanser som prostaglandiner, eller som bryter ner signalsubstanser så att uppsamling sker
|
|
|
transportörer - kort om
|
Dessa proteiner tar upp endogena substanser som inte kan passera fritt genom cellmembranet. Läkemedel kan hämma dessa vilket gör att substansen uppsamlas på utsidan, ex signaltransmittorer i en synaps.
|
|
|
Graderad dos-respons
|
Beskriver sambandet mellan dosen och en respons som går att mäta som
en gradering av svaret, ex i mmHg sänkt blodtryck etc. Den effekt som mäts är ett kontinuum mellan minimal och maximal respons, och detta sker oftast i en experimentell situation där man undersöker hur stor dos som krävs för en viss respons. Visas på kurva. |
|
|
Efficacy
|
Den maximala effekten av substans. Mäts av på y-axeln i dos-responskurva
|
|
|
Potens
|
dosen/koncentrationen som krävs för att nå 50% av efficacy. Står som ED50 eller EC50.
|
|
|
egenaktivitet
|
förmågan en ligand har att producera respons när den bundit till receptorn
|
|
|
Agonist, egenaktivitet och affinitet
|
agonisten har nästan 100% egenaktivitet och affinitet. Efficacy blir alltså typ 100%
|
|
|
Partiell agonist, egenaktivitet och affinitet
|
Har affinitet och egenaktivitet som inte nåt 100%, alltså blir inte efficacin 100%. Kan alltså fungera som hämmare
|
|
|
Antagonist.
|
Har affinitet men ingen egenaktivitet. Ingen efficacy.
|
|
|
Two-state modellen
|
Receptorer kan vara aktiva (R*) eller inaktiva (R) vid ett givet tillfälle. I vila är fler inaktiva än aktiva. En ren agonist har större affinitet för R* och gör att den blir aktiv en längre stund och förskjuter jämnvikten mot den aktiva sidan. Detta ger högre efficacy (effekt).
En partiell agonist har lägre affinity till R*, alternativt affinity till både R och R* men något högre för R*, vilket ger en effektökning, men inte lika stor som i närvaro av en ren agonist. En invers agonist har högre affinitet till R vilket hindrar dem från att bli aktiva och därmed ger sänkt effekt. Kurvan blir negativ. En antagonist har lika stor affinitet till både R och R* och stabiliserar därmed jämvikten, samt hindrar inbindning av andra ligander. |
|
|
Antagonister, 8 st.
|
Kemisk antagonist
fysiologisk antagonist Farmakokinetisk antagonist Antagonism genom receptorblockad Reversibel kompetitiv antagonist Icke kompetitiv antagonist Irreversibel antagonist |
|
|
Kemisk antagonist
|
två läkemedel i lösning reagerar så att effekten av
något av dem uteblir |
|
|
Fysiologisk antagonist
|
två läkemedel utövar motsatt fysiologisk verkan
via olika receptorer |
|
|
Farmakodynamisk antagonism
|
ett läkemedel reducerar koncentrationen av ett annat i biofasen genom att påverka absorptionen, distribuering eller
elimineringen. |
|
|
Antagonism genom receptorblockad
|
reversibel kompetitiv antagonist, icke kompetitiv antagonist, irreversibel antagonist. Dessa förklaras mer ingående på annat kort.
|
|
|
Reversibel kompetitiv antagonist
|
reversibel kompetitiv antagonist, icke kompetitiv antagonist, irreversibel antagonist. Dessa förklaras mer ingående nedan.
|
|
|
Reversible icke kompetitiv antagonist
|
binder till ett annat ställe på receptorn än vad agonisten gör, och kan alltså inte konkurreras ut av en hög dos av agonisten, utan receptorn förblir inaktiverad. Agonistens dos-responskurva blir inte förskjuten, men dess efficacy, alltså procent av max som uppnås, minskar.
|
|
|
Irreversibel antagonist
|
har mycket hög affinitet till receptorn och kan
inte konkurreras ut av en agonist. Detta är ganska ovanligt vad gäller läkemedel, dock vanligt för enzymer. Samma sker här som i den ovan, men här sjunker efficacy ännu mer eftersom bindningen är irreversibel. |
|
|
Lokal administrering av läkemedel
|
läkemedlet appliceras på ställer där det ska tas upp. Ex. kortisonsalva
|
|
|
Systemisk administrering
|
Läkemedlet injiceras till blodet och förväntas ta sig till stället det ska verka
|
|
|
enteral administrering
|
läkemedlet tar sig till tarmen och absorberas där, ex. vid peroral tillförsel
|
|
|
Parenteral administering
|
all systemisk administering som som inte involverar GI, ex. injicering, plåster m.m.
|
|
|
Administreringsvägar, 17st
|
Optikal (ögondroppar)
Intranasal Inhalation Peroral (vanligast) Topikal, transdermal (salvor) Epidural, intratekal (administrering till epiduralrummet resp spinalkanalen. Kan vara bra om man snabbt vill ha läkemedel in till hjärnan, men som i vanliga fall passerar BBB ytterst långsamt) Rektal Sublingual, Buckal Intrapleural Intramuskulär Intravenös Intraarteriell Subcutan Intraperitoneal Intraartikulär Vaginal Intrakavernös (i svällkropparna) |
|
|
Plasmakoncentrationskurva
|
avspeglar många av läkemedlets farmakokinetiska egenskaper och beskriver hur läkemedlet tas upp, fördelas i kroppen och metaboliseras. Koncentrationen ses på y-axeln och är oftast logaritmerad. På x-axeln finns tiden. tmax är den tidpunkt när den maximala plasmakoncentrationen Cmax nås. Detta gäller så klart vid EN bestämd dos. Koncentrationen stiger under absorptionen (vid peroral tillförsel eller liknande. Vid direkt injektion i blodet börjar kurvan på max) koncentrationen börjar sjunka när läkemedlet distribueras ut i vävnaderna och att kroppen eliminerar preparatet ur blodet. Under eliminationsfasen avtar koncentrationen i plasma.
|
|
|
Absorption + 3 faktorer som styr denna
|
absorption till blodet
Fysiologiska faktorer (presystemisk metabolism, blodflöde, ph, tarmmotilitet, ålder etc) Interaktioner (med föda och andra läkemedel) Fettlöslighet och jonisation (hos LM) |
|
|
Förstapassagemetabolism sker i
|
Lever och tarm
|
|
|
Låg biotillgänglighet
|
om en stor del av läkemedlet metaboliseras innan det nått systemet.
|
|
|
Fettlöslighet och absorption
|
Låg fettlöslighet --> dålig absorption i tarm samt tar sig inte över BBB
|
|
|
Vanligaste upptagningsmekanismer för LM
|
Passiv diffusion
|
|
|
Biotillgänglighet är
|
Med detta menas den del av läkemedlet som når systemkretsloppet i åsyftat skick, alltså utan att ha metaboliserats på vägen dit. Detta erhålls genom att jämföra AUC efter peroral administration med AUC efter intravenös administration. AUC ger den totala mängden läkemedel som förts in i plasman.
|
|
|
Distributionsvolym Vd
|
uttrycker fördelningen mellan blodet och vävnaden –
förhållandet mellan den totala mängden läkemedel i kroppen och dess koncentration i plasma vid samma tidpunkt. Uttrycks i liter per kilo. distributionsvolymen definieras som Vd = D/C0 där D är mängden läkemedel i kroppen och C0 är koncentrationen i plasma i tidpunkten 0. Detta ger att en hög plasmakoncentration ger en låg distributionsvolym. Låg Vd--> mesta av LM i blodbanan Hög Vd --> mesta av LM i vävnaden. För att få ett användbart värde måste det delas med patientens vikt, vilket ger mongoenheten liter per kilo |
|
|
Distributionsvolym och clearance
|
Distributionsvolymen är viktig därför att denna används i dosberäkning tillsammans med clearance. En större Vd ger ett lägre clearance, då mindre
läkemedel finns i blodbanan. |
|
|
LM, plasmaproteiner och Vd
|
Läkemedel i blodet har en fraktion som är bunden till plasmaproteiner och en som är fri. En grundprincip är att ett läkemedels effekt beror av den fria koncentrationen då endas denna kan diffundera över kapillärmembranen.Inom samma biofas råder alltid ett konstant förhållande mellan fritt och bundet läkemedel, men förhållandet skiljer sig mellan olika biofaser. Olika läkemedel har dessutom olika affinitet för att binda plasmaproteiner. Distributionsvolymen blir låg om affiniteten är stor för plasmaproteiner jämfört med vävnadsproteiner, för då stannar en stor del av ämnet kvar i blodet.
|
|
|
Joniserade LM löser sig i...
Ojoniserade LM löser sig i... |
Vatten
Fett |
|
|
Syrors löslighet i sur vs basisk miljö
|
fettlöslig
Vattenlöslig |
|
|
Basers löslighet i sur vs basisk miljö
|
Vattenlöslig
Fettlöslig |
|
|
Elimination, vattenlösliga och fettlösliga
|
Eliminationen sker så fort LM når systemet. Det sker huvudsakligen genom metabolisering och utöndring. Vattenlösliga LM kan utsöndras direkt via njurar och fettlösliga metaboliseras först i levern först. Vissa LM kan utsöndras via galla, avföring, svett m.m.
|
|
|
Fas I-reaktioner vid elimination
|
tillför funktionella grupper och ökad vattenlöslighet.
Inaktiverar ofta ämnet dock kan produkterna ofta vara mer toxiska än själva ämnet. Detta är viktigare för fettlösliga ämnen.Reaktionerna innefattar oxidation, hydrolys, deaminering, dealkylering och hydroxylering. |
|
|
Fas II-reaktioner
|
konjugerar läkemedel och metaboliter med ett i kroppenexisterande vattenlösligt ämne ex glucuronsyra för att utsöndring sen ska kunna ske
|
|
|
Clearance
|
Den vätskevolym som per tidsenhet helt renas från en viss substans. Är beroende av distributionsvolymen (såklart, eftersom Vd är andelen LM i vävnad)
|
|
|
Halveringstid
|
den tid det tar att halvera en given mängd/koncentration. Bara meningsfullt i samband med första ordningens kinetik.
|
|
|
1a ordningens kinetik
|
halveringstiden är konstant oberoende av
koncentration, men bara när dosen inte överskrider leverns förmåga att metabolisera ämnet. Det innebär att ex en koncentration på 100 eller 10000 har lika lång halveringstid enligt principen ju fler substrat ju fler aktiva enzymer. |
|
|
0te ordningens kinetik
|
mättnadskinetik, ickelinjär kinetik, dosberoende
kinetik etc. - detta sker när de metaboliserande enzymerna är mättade och alla kapacitet utnytjad. Eliminationshastigheten kan här inte öka vid ökad substratmängd. Här blir eliminationshastigheten konstant och halveringstiden varierar med mängden läkemedel i kroppen. När mängden sjunkit nog mycket kan den 1:a ordningens kinetik börja gälla igen. Clearance kan INTE beräknas för 0:e ordningens kinetik, eftersom halveringstiden här inte är konstant. |
|
|
jämviktskoncentration i plasman - steady state
|
Uppnås när lika mycket läkemedel tillförs som elimineras. Om ett läkemedel ges i bestämda doser peroralt, och dessa tas med ett konstant intervall, så kommer läkemedel tillföras innan allt hunnit elimineras. Detta innebär att man kommer att få en något ökad plasmakoncentration för varje ny dos. Efter ett antal doser kommer elimineringen att vara lika stor som den nya tillförda dosen
|
|
|
Läkemedelsbiverkningar, definition
|
En läkemedelsbiverkning är varje negativ och oönskad effekt som uppkommer vid användning av NORMALA DOSER av ett läkemedel.
|
|
|
Varför äldre löper 2-3ggr ökad risk för biverkningar
|
Ökad distributionsvolym för fettlösliga LM
Långsammare LMmetabolism pga mindre aktiva enzymer ökad känslighet för LMeffekter i olika vävnader sämre GFR--> sämre clearance |
|
|
6 vanliga LM som ger biverkningar
|
Waran, paracetamol, p-piller, antibiotika, NSAID, ASA
|
|
|
Vanliga biverkningar - 4st + 5st måltavlor
|
Yrsel, trötthet, illamående, huvudvärk
hud, hjärta-kärl, nervsystemet, lever, njurar |
|
|
Dosberoende biverkningar (Typ A)
|
orsakas av läkemedlets farmakologiska effekt eller dess fysikaliska/kemiska egenskaper. De är vanliga, dosberoende, förutsägbara, reproducerbara och
ofta godartade. |
|
|
Dosoberoende biverkningar (typB)
|
orsakas inte av någon känd farmakologisk mekanism, och delas in i immunologiska, pseudoallergiska (ger allergisymptom utan IgE) eller metabola pga ex mutationer i enzymer som ger ansamling av toxiska metaboliter. De kan även vara okända. De är raka motsatsen till ovanstående dvs ovanliga, dosoberoende, oförutsägbara, patientbundna och ofta allvarliga.Dessa är idiosynkratiska reaktioner, vilket innebär att de är ovanliga, skadliga och oförutsägbara. Ej att förväxla med idiopatisk
|
|
|
Icke-kovalenta interaktioner angående LMtoxicitet
|
är potentiellt cytotoxiska pga ROS kan bildas vid metabolisering av vissa LM.
|
|
|
Kovalenta interaktioner angående LMtoxicitet
|
har mål som DNA, proteiner, fetter och kohydrater.
|
|
|
Paracetamol och toxicitet
|
paracetamol blir toxiskt då de vanliga metaboliseringsvägarna blir mättade och andra oxidaser konverterar preparatet till en reaktiv metabolit. Ger stora leverskador
|
|
|
Nefrotoxicitet
|
orsakas oftast av NSAID och ACE-hämmare, pga farmakologiska effekter, främst hos hjärtsjuka (eller iaf inte friska) individer. Ger låg perfusion i njurarna. ACE-hämmarna minskar dessutom aldosteronsekretion och kan därmed orsaka hyperkalemi
|
|
|
Teratogenes - definition + tre stadier som kan påverkar
|
Teratogenes innebär produktionen av stora missbildningar under fostertiden. Idag svarar läkemedel för runt 1% av missbildningar hos foster.
Blastocystformation Organogenes Histogenes (mognad) |
|
|
LM-biverkningar vid blastocystformationen
|
LM kan döda fostret i det stadiet genom att hämma celldelning. Om fostret överlever brukar inga större förändringar ses. Etanol är undantaget, så glöm vinet
flickor! |
|
|
LM-biverkningar vid organogenesen
|
kan ge grova missbildningar eftersom den strukturella organisationen sker då. Timingen bestämmer missbildningen som uppkommer
|
|
|
LM-biverkningar vid histogenesen (mognaden)
|
I det tredje stadiet sker inga strukturella missbildningar av förklarliga skäl, men om preparatet undanhåller nutrienter från fostret kan tillväxten dämpas. Själva mekanismerna bakom teratogenesen är tämligen okända.
|
|
|
Kvantal dos-responskurva
|
Illustrerar en ja-nej/allt-inget effekt av LM i olika doser i population. Ingen gradering av responsen erhålls, utan endast en effekt/ingen effekt. En kan då se vid vilken dos den genomsnittliga patienten får effekt och vid vilken genomsnittlig dos de får biverkningar.
T.ex. kan effekt gillas som 50% förbättring eller mer. |
|
|
ED50 definition
|
Terapeutiska dosen, den dos där 50% av av individerna upplever effekt (50% eller mer förbättring). Kan räknas ut på kvantal dos-responskurva
|
|
|
TD50 definition
|
Toxisk dos, den dos där 50% av individerna fått biverkningar
|
|
|
LD50 definition
|
Lethal dose, den dos där 50% av individerna har dött
|
|
|
TI definition
|
Terapeutiskt index. Anger säkerhetsmarginalen för ett LM och beräknas TD50/ED50. Ett LM med TI under 2 anses vara mycket riskfyllt att använda
|
|
|
NNT
|
Numbers needed to treat. Hur många personer som måste behandlas, jämfört med placebo, för att en patient ska uppvisa tillfredsställande effekt.
Räknas ut: 1/(%effekt hos LMbehandlade-%effekt hos placebobehandlade). Lågt NNT är eftersträvansvärt |
|
|
NNH
|
Samma sak som NNT fast numbers needed to harm
|
|
|
Tolerans
|
gradvis minskad effekt av en given dos LM efter upprepad tillförsel
|
|
|
Takyfylaxi/desensitisering
|
snabbt (inom minuter) minskad effekt av en given dos LM
|
|
|
5 anledningar till Tolerans, takyfylaxi och desensitisering
|
Förändringar hos receptorns egenskaper
nedreglering av receptor mediatorer tar slut ökning av metabol nedbrytning av LM fysiologisk adaptering |
|
|
Förändring av receptorer - tolerans
|
är särskilt vanligt i jonkanalkopplade receptorer. Ex
i motorändplattorna där en konformationsförändring sker i receptorn så att den binder agonisten med hög affinitet, men den öppnar sig likförbannat inte. Fosforylering av intracellulära domäner är en annan, lite långsammare, väg att ta. |
|
|
Nedreglering av receptorer - tolerans
|
långvarig exponering för ett ämne leder till att
många receptorer internaliseras istället för att uttryckas på ytan så att de inte längre är tillgängliga för agonisten. |
|
|
Mediatorerna tar slut - tolerans
|
detta sker vid ex amfetaminmissbruk som ju ger
massiv frisättning av signalsubstans, och dessa tar ”slut” efter ett tag. |
|
|
ökad metabol nedbrytning
|
sker ex vid alkoholmissbruk, där metaboliseringen i till exempel levern ökar pga induktion av fler enzymer.
|
|
|
Fysiologisk adaptering - tolerans
|
är när kroppen adapterar till de förändrade förhållandena, ex en blodtryckssänkande medicin kan förlora i effekt pga gradvis aktivering av RAAS. Samma effekter tros kunna vara anledningen till att biverkningar ofta försvinner efter ett tag.
|
