Dricksvatten Och Ledningsnät

Front 1

1. Redogör för hur ett ytvattens kvalitet skiljer sig från ett grundvattens.

Back 1

Ytvatten visar en stor variation vad gäller kvalité, vilket skiljer sig från tex grundvatten.

Detta beror på att ytvattnets sammansättning starkt påverkas av yttre påfrestningar. Därmed kan ytvattenkvalitén förändras snabbt beroende på årstid, väder och markförhållanden.

Front 2

2. Beskriv hur vattentillgången är i Sverige samt hur (dricks-)vattenförbrukningen är idag och vad vi kan förvänta oss i framtiden.

Back 2

Vattentillgången i Sverige är mycket god och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Dricksvattenförbrukningen uppgår till 160liter/person och dag.

Framtid: Vid klimatförändringar spås risken för mikrobiologisk förorening av dricksvatten öka.

Front 3

3. Ange de allvarligaste riskerna (för människors hälsa) som våra dricksvattentäkter främst är utsatta för.

Back 3

Småbarn är mer känsliga för höga halter av vissa ämnen, till exempel fluorid, koppar och nitrit.

Speciellt bergborrade brunnar kan naturligt innehålla höga halter av till exempel uran, arsenik, radon och fluorid.

En grävd brunn anläggs i relativt ytliga grundvattenmagasin och är därför utsatt för mer yttre påverkan, från till exempel avlopp och jordbruk, än en bergborrad brunn. Grävda brunnar har därför ofta sämre mikrobiologisk vattenkvalitet än bergborrade brunnar.

Front 4

4. Vilken typ av risker är det man normalt dimensionerar vattenverk för? Beskriv reningsprocesserna på ett vattenverk och hur de reducerar dessa risker.

Back 4

1. Grovfiltrering och ev. pH-justering.

2. Flockningskammare där man tillsätter fällningskemikalier som gör att partiklar samlas i flockar, för att sedan sjunka till botten.

3. Sedimenteringsbassäng

4. Snabbfilter där vattnet passerar genom en sandbädd.

5. Långsamfilter – vattnet passerar här också genom en sandbädd.

6. Vattnet desinficeras därefter genom dosering av klor, klordioxid eller genom belysning med UV-ljus

7. Vattnet alkalieras.

Front 5

5. När man i en kommun producerar dricksvatten till sina konsumenter måste man hantera olika mikrobiologiska risker för att undvika att människor blir infekterade av vattnet. Beskriv vilka dessa olika risker är, var i systemet som de kan uppstå samt hur manminimerar riskerna.

Back 5

Virus, bakterier, encelliga djur, svampar och alger.

Skyddade råvattentäkter och effektivare mikrobiologiska barriärer. Dessutommåste distributionsanläggningen vara konstruerad och underhållas så att kontaminering undviks.

1. Kort konstgjord infiltration av ytvatten (kortare tidän 14 dagar)

2. Kemisk fällning med efterföljande filtrering

3. Långsamfiltrering

4. Primär desinfektion filtrering genom membran

Front 6

6. Hur behandlas dricksvatten innan det går ut på ledningssystemet för att hålla ledningar och vatten i god kondition?

Back 6

1. Sekundär desinfektion (desinfektionseffekt kvarstår i dricksvattnet ute på ledningsnätet).

2. Ventilationsöppningar är skyddade med filter och filter som är tillräckligt täta.

3. Att det är tätt via kabelgenomföringar.

4. Att skalskyddet inkluderar godkända lås- och larmlösningar.

Front 7

7. Förbrukningen av dricksvatten i hushållen varierar starkt med tiden. Vilka olika sätt finns att hantera detta?

Back 7

Med hjälp av vattenreservoarer som kan förvara vattnet till dess att det är dags att förbruka.

Front 8

8. Beskriv kortfattat historiken kring utbyggnaden av (dricks-)vattenledningsnätet i Sverige.

Back 8

Först hänvisades invånarna att hämta dricksvatten i brunnar, pumpar och sjöar. Sedan användes trärör för att leda vattnet men gick mindre bra pga. läckande och sönderfrysta ledningar som de inte kunde bemästra. 1853 presenterades idén om att ha rörnät, pumpar, filter, bassänger och reservoarer, även driftkostnad samt förslag till vattentaxa, där avgiften var satt per familj och i relation till familjeförsörjarens inkomst.

Front 9

9. För att konsumenter skall få dricksvatten i sin tappkran alla tider på dygnet är det viktigt att distributionssystemet är korrekt utformat. Beskriv de viktigaste (vanligaste)komponenterna i systemet för att uppfylla detta villkor, samt även vilka specifika kravföreskrifterna ställer på leverantören (t.ex. Göteborg Vatten) för att uppfylla detta krav

Back 9

Rörnät, pumpar, filter, bassänger och reservoarer krävs för att konsumenterna ska få vatten under alla dygnens timmar.

Krav:

Front 10

10. Vid projektering eller ombyggnation i ett befintligt dricksvattensystem (ledningsnät) ärdet viktigt att rätt vattentryck erhålls i hela ledningssystemet. Beskriv vilka övervägandenman måste göra för att (dricksvatten-) konsumenterna skall få rätt vattentryck, enligtföreskrifterna, i sina vattenkranar och andra armaturer.

Back 10

Plushöjder, tilläggsförluster, friktionsförluster, uppfordringshöjder, flöde och högsta tappställe.

Front 11

11. Ange de ungefärliga värden man har på max- respektive minimitryck på de kommunaladricksvattennäten. Förklara också varför dessa finns.

Back 11

Högsta trycknivå bör ej överstiga 70mvpLägsta trycknivå bör ej understiga 15mvp i- högsta tappställe- vid brandpost- ... ytterligare 5-10mvp bör eftersträvas.

Front 12

12. Vilka två huvudprinciper finns för distributionsnät för dricksvatten? Fördelar ochnackdelar?

Back 12

1. Förgreningsnät

– Ojämnt vattentryck

– Hydrauliskt bestämt

– Känsligt för driftstörningar

2. Cirkulationsnät

– Jämnt vattentryck

– Hydraulisktobestämt

– Driftsäkra

Front 13

13. Vilka rörmaterial används vanligen i dricksvattensystem?

Back 13

Polyetenrör - plaströr.

Front 14

14. Vilka typer av risker för dricksvattenkonsumenter är främst förknippade med ledningsnätet? Beskriv hur man kan förebygga och reducera dessa risker.

Back 14

Återströmning (felkoppling), inträngning och hygieniska brister.