Digestive Organs

Front 1

Munhåla

Back 1

Cavum oris

Front 2

Tunga

Back 2

Lingua

Front 3

Öronspottkörteln

Back 3

Glandula parotis

Front 4

Tungspottskörteln

Back 4

Glandula sublingualis

Front 5

Underkäksspottkörtel

Back 5

Glandula submandibularis

Front 6

Svalg

Back 6

Pharynx

Front 7

Matstrupe

Back 7

Oesophagus

Front 8

Magsäck

Back 8

Ventriculus/gaster

Front 9

Övre magmun

Back 9

Cardia

Front 10

Översta delen av magsäcken

Back 10

Fundus

Front 11

Magsäckskroppen

Back 11

Corpus

Front 12

Nedersta delen av magsäcken

Back 12

Antrum

Front 13

Nedre magmunnen med sfincter pylori duodenum

Back 13

Pylorus

Front 14

Magsäckens stora och lilla kurvatur

Back 14

Curvatura major/minor

Front 15

Tolvfingertarmen

Back 15

Duodenum

Front 16

Tomtarmen

Back 16

Jejunum

Front 17

Krumtarm

Back 17

Ileum

Front 18

Blindtarmen

Back 18

Caecum

Front 19

Blindtarmsbihanget

Back 19

Appendix (vermiformis)

Front 20

Uppåtstigande tjocktarmen

Back 20

Colon ascendens

Front 21

Tvärgående tjocktarmen

Back 21

Colon transversum

Front 22

Nedåtstigande tjocktarmen

Back 22

Colon descendens

Front 23

S-formad del av tjocktarmen

Back 23

Colon sigmoideum

Front 24

Ändtarm

Back 24

Rectum

Front 25

Anal kanal

Back 25

Analis canalis

Front 26

Ändtarmsöppning

Back 26

Anus

Front 27

Lever

Back 27

Hepar

Front 28

Bukspottskörtel

Back 28

Pancreas

Front 29

Mjälte

Back 29

Splen

Front 30

Gallblåsa

Back 30

Vesica fellea

Front 31

Gemensam levergång

Back 31

Ductus hepaticus communis

Front 32

Gallblåsans utförsgång

Back 32

Ductus cystikus

Front 33

Gemensamma gallgången

Back 33

Ductus choledochus

Front 34

Bukhinnan

Back 34

Peritoneum

Front 35

Funktioner hos mag-tarmkanalen

Back 35

Intag

Mekanisk finfördelning

Kemisk nedbrytning

Förflyttning

Upptag

Defekation

Front 36

De 2 delarna av magtarmkanalen

Back 36

Alimentary canal

Accessory organs

Front 37

Vad ingår i alimentary canal?

Back 37

Mun

Svalg

Matstrupe

Magsäcken

Tunntarmen

Tjocktarmen

Ändtarmen

Anus

Front 38

Vad ingår i accessory organs?

Back 38

Spottkörtlarna

Levern

Bukspottskörteln

Gallblåsan

Front 39

Vad består tunntarmen av?

Back 39

Duodenum (Tolvfingertarmen)

Jejunum (Tomtarmen)

Ileum (Krumtarmen)

Front 40

Vilka lager är tarmen uppbyggd av?

Back 40

Mukosa (Mukösa lagret)

Submukosa (Submukösa lagret)

Muskularis (Muskulära lagret)

Serosa (Serösa lagret)

Front 41

Beskriv Mukosa

Back 41

Har en yttre muskelväv, ett mellanlager av lamina propria (bindväv) och inre lager av epitelceller. Dessa epitelceller består av enterocyter som ansvarar för tarmens näringsupptag. I mukosan finns sekrerande körtlar men även gångar för körtlar placerade utanför mukosan. Mukosan i tunntarmen är full av villi/”tarmludd” med artärer, vener och lymfkärl inrymda i dem. Villiernas utsida består alltså av enterocyter med mikrovilli på.

Front 42

Beskriv Submukosa

Back 42

Lager av bindväv, för slitstyrka, innehållande nerver kopplade till körtlar (+nervplexus), artärer, vener och körtlar (kopplade till lumen via gångar i mukosan).

Front 43

Beskriv Muskularis

Back 43

Bestående av glatta longitudinella muskler för förkortning av tarmen och glatta cirkulära muskler för peristalitik/knådning. Även här finns blodkärl och nerver (+ nervplexus) för muskelkontraktion.

Front 44

Beskriv Serosa

Back 44

Yttersta lagret som går runt tarmarna och när de möts går de ihop och bildar tarmkexet (mesenterium) som fäster in mot bukväggen. Hinnan är serös för att tarmarna ska kunna “glida runt” inne i magen vid peristaltik.

Front 45

Beskriv Mesinterium

Back 45

Tarmkäxet är en del av den serösa hinnan. I tarmkäxet sitter nerver, blodkärl, vilket försörjer den lilla del av tarmen där det fäster. Blodkärl och nerver går alltså inte längs med hela tarmen.

Front 46

Vad heter magtarmkanalens del av det autonoma nervsystemet?

Back 46

Enteriska nervsystemet (ENS)

Front 47

4 delarna av ENS

Back 47

Parasympatikus (ökar aktiviteten hos GI)

Sympatikus (minskar aktiviteten hos GI)

Submucosal plexus (kontrollerar sekretion)

Myenteric plexus (kontrollerar muskelrörelser)

Front 48

Munnens funktion

Back 48

Intag av mat

Mekanisk finfördelning

Förbereder maten för kemisk nedbrytning

Uppblandning med saliv

Front 49

4 typerna av tänder

Back 49

Insicors (Framtänder)

Cuspid (Hörntänder)

Bicuspids - premolars (Kindtänder)

Molars (visdomständer)

Front 50

3 olika spottkörtlarna och vad de utsöndrar

Back 50

Glandula parotis (öronspottkörtel) - Serös vätska och Amylas

Glandula Submandibularis (Underkäksspottkörteln) - Serös vätska

Glandula Sublingualis (Tungspottkörteln) - Mukös vätska

Front 51

3 delar av svalget

Back 51

Nasopharynx

Oropharynx

Laryngopharynx

Front 52

De olika delarna av magsäcken (Gaster)

Back 52

m. sphinkter eosophagus (magmunnen)

Cardia

Fundus

Corpus

Pylorus

m. sphinkter pyloriduodenum

Front 53

Varför har ytan i magsäcken veck?

Back 53

Ge möjligheten att expandera

Front 54

Hur sitter muskelfibrerna på magsäcken? Varför?

Back 54

Cirkulärt, Longitudinellt och Oblique. För att kunna göra ollika rörelser för att blanda innehållet

Front 55

Varför heter översta delen av magsäcken cardia?

Back 55

För att apex på hjärtat ligger precis intill

Front 56

4 typerna av celler i magsäcken

Back 56

Enterocyten (tarmväggscellen)

Mukösa celler

Parietala celler

Chiefceller

Front 57

Nämn dessa 4 celltypers funktion

Back 57

Enterocyten - bygger magsäckens vägg

Mukösa celler - slem

Parietala celler - saltsyra

Chiefceller - enzym

Front 58

Beskriv väggen i magsäcken

Back 58

Mukösa lagret täcks av håligheter (kryptor, gastric pits) där mukösa, parietala och chiefceller finns.

Front 59

Tunntarmens längd

Back 59

6-7 m (2-4 m pga muskeltonus)

Front 60

Vad händer i tunntarmen

Back 60

Allra största upptaget av näringsämnen sker här. Maten bryts ner av enzymer till så små beståndsdelar att de kan passera cellväggarna och tas upp i kroppen.

Front 61

Beskriv utseendet på tunntarmens 4 lager

Back 61

Serösa (som vanligt)

Muskulära (som vanligt)

Submukösa (veckat - plicae)

Mukösa (veck - tarmludd - villi)

Veck på tarmluddet - microvilli

Front 62

Vad har tunntarmens veck för funktion

Back 62

Ytförstoring

Front 63

Vad producerar pancreas?

Back 63

Bikarbonat och nedbrytande enzym

Front 64

Vilken typ av sekretion gör pancreas?

Back 64

Exokrin sekretion

Front 65

Vilket organ är kroppens näst största och dessutom kroppens största körtel?

Back 65

Levern

Front 66

Vad väger levern?

Back 66

1200-1500 g

Front 67

Var produceras gallan? Var lagras den?

Back 67

Skapas i levern

Lagras i gallblåsan

Front 68

Beskriv leverns blodförsörjning

Back 68

Har 2 "in"-blodkärl och ett "ut":

Från mesenteriet och splen kommer varsin ven som går ihop till v. portae (portavenen) och in till levern (syrefattigt blod)

Det kommer en a. hepatica in med syrerikt blod.

Ut från levern går v. hepatica som leder v. cava inferior

Front 69

Vad är Kupffer cell

Back 69

Makrofager i levern

Front 70

Hepatocyt?

Back 70

Levercell

Front 71

Vad består galla av?

Back 71

Vatten

Gallsalter

Gallpigment

Kolesterol

Elektrolyter

(lätt basisk)

Front 72

Leverns mikrostruktur

Back 72

Sexkantsstruktur med blodkärl/gallgångar i vartannat hörn och en stor samlingsven i mitten.

Front 73

Nämn delarna av tjocktarmen (grovtarmen) i den ordning de kommer

Back 73

Caecum (blindtarmen) - appendix

Colon ascendens

Colon tranversum

Colon descendens

Colon sigmoideum (S-formade)

Rectum

Analis canalis

Anus

Front 74

Tjocktarmens funktion

Back 74

Absorberar vatten och elektrolyter

Sekrerar slem (mukus)

Intestinal flora (bakterier)

Liten nedbrytande funktion (via bakterier)

Visst näringsupptag (korta fettsyror)

Bildar avföring

Defekation

Front 75

Vad består avföring av?

Back 75

Vatten

Elektrolyter

Slem

Bakterier

Gallpigment

Front 76

Vad använder vi i GI för att finfördela/blanda maten och föra den från mun till ändtarm?

Back 76

Mekaniska rörelser:

Blandning - Segmentering

Föra framåt - Peristaltik

Front 77

Beskriv tuggningen

Back 77

För att finfördela maten och blanda med saliv. Är både viljestyrd och en reflex

Front 78

2 faserna i sväljningen

Back 78

Buccal fas - viljestyrd

Pharyngeal-esophageal fas - sväljreflexen

Front 79

Beskriv sväljreflexen

Back 79

Gomseglet (uvula) höjs och stänger för näshålan så att inte maten åker upp dit. För att förhindra att maten åker ner i lungorna stängs epiglottis. Muskelkontraktioner i esophagus för tuggan till magen. Sfinkter i magsäcken öppnas.

Front 80

Vilka två rörelser gör magsäcken?

Back 80

Omblandning - en oorganiserad rörelse i hela magsäcken

Utportionering till Duodenum - en kontraktion uppifrån och ner och m. sfinkter pylori öppnar och portionerar ut en bit till Duodenum

Front 81

Hur lång tid tar det att tömma magsäcken efter en måltid?

Back 81

Ca 4 timmar

Front 82

Beskriv hur tunntarmen jobbar mekaniskt

Back 82

Peristaltik och segmentering - segmentering vanligast (8-14 kontraktioner per minut). Tar ca 2 h att passera tunntarmen.

Front 83

Beskriv tjocktarmens mekaniska rörelser

Back 83

Haustala kontraktioner (Haustra = bubblorna på tarmen) och massperistaltik - 12-24 h att passera. Haustala kontraktioner 2ggr/h. Massperistaltiken för avföringen till anus.

Front 84

Fickor i tjocktarmen

Back 84

Divertiklar

Front 85

Tarmtömning

Back 85

Defekation

Front 86

Beskriv defekationsreflexen

Back 86

Sträckreceptorer i tarmens vägg (slutet på colon sigmoideum) - startar. Reflexsignal via ryggmärgen. Drar ihop tarmväggen och slappnar av inre sfinktern (icke viljestyrd).

Om vi inte vill bajsa just då så kan vi kontrahera yttre sfinktrarna (viljestyrd) och hålla inne.Om vi håller tillräckligt så kommer reflexen avstanna.När vi sen drar igång det så kommer reflexen att hjälpa till igen.

Front 87

Metabolism: Uppbyggande (från små till stora partiklar) resp. nedbrytande (från stora till små partiklar)

Back 87

Anabol = uppbyggande

Katabol = nedbrytande

Front 88

3 typerna av kolhydrater

Back 88

Monosackarider (t ex fruktos, glukos)

Disackarider (sackaros, laktos)

Polysackarider (stärkelse, glykogen, cellulosa)

Front 89

Vilken är den kolhydrat kroppen använder?

Back 89

Glukos

Front 90

3 typer av fett (lipider)

Back 90

Kol- och vätekedjor

Triglycerider, fettsyror

Kolesterol

Front 91

I vilken form lagrar vi fett?

Back 91

Triglycerid

Front 92

Vad är Triglycerid?

Back 92

Man kopplar tre fettmolekyler till en glycerinemolekyl.

Front 93

3 typerna av proteiner

Back 93

Aminosyra (en aa)

Peptid (några aa)

Protein (flera hundra aa)

Front 94

Vad använder vi proteiner till?

Back 94

Byggstenar och energi

Front 95

Vilket enzym i saliv

Back 95

Amylas

Front 96

Vad bryter amylas ner?

Back 96

kolhydrater (polysackarider) - målet är att få ner det till disackarider.

Front 97

Vad inaktiverar amylaset?

Back 97

Den sura miljön när det kommer ner i magsäcken

Front 98

Vilket enzym finns i magsäcken? Vad bryter det ned?

Back 98

Pepsin. Proteinnedbrytande.

Front 99

Beskriv proteinnedbrytningsprocessen i

magsäcken, kemiskt.

Back 99

Chiefcellerna producerar pepsinogen (inaktiv form av pepsin) i kryptorna. Parietalcellerna producerar saltsyra (HCI) i kryptorna som aktiverar pepsinogen till pepsin ute i magsäcken. Pepsin bryter ner protein.

Front 100

Vad har saltsyran för funktion förutom att aktivera pepsinogenet?

Back 100

Bakteriedödande

Front 101

Varför produceras inte pepsin direkt av chiefcellerna i kryptorna?

Back 101

För att endast maten skall brytas ner (inte kroppens celler)

Front 102

Vad heter cellerna som producerar hormoner i magsäcken?

Back 102

Enterendokrina celler

Front 103

Vad har de enterendokrina cellerna för funktion?

Back 103

Registrerar födans komposition och stimulerar därefter frisättningen av hormonen CCK (Cholecystokinin), gastrin och histamin i duodenum.

Front 104

Vad skyddar ytan på magsäcken från saltsyra och pepsin?

Back 104

Slem från de mukösa cellerna och att pepsinogen aktiveras först när det kommit ut i magsäcken

Front 105

Vad är magsäckens upptag?

Back 105

En del vatten

Vissa salter

Vissa lipidlösliga läkemedel

Alkohol

Front 106

Vilka enzymer innehåller bukspottet?

Back 106

Pankreatiskt amylas

Pankreatiskt lipas

Trypsin, chymotrypsin och carboxypeptidas

Front 107

Vad innehåller bukspottet förutom enzymer? Funktion?

Back 107

Vätekarbonatjoner. Gör bukspottet basiskt - neutraliserar saltsyran från magsäcken.

Front 108

Varför skall saltsyran neutraliseras i tunntarmen med bukspott?

Back 108

Så att enzymerna kan fungera och börja bryta ner

Front 109

Varför innehåller bukspottet så många olika proteinnedbrytande enzymer i inaktiv form?

Back 109

Många - Finns så många olika aminosyror som skall brytas ner.

Inaktiv - så de inte bryter ner kroppens egna celler.

Front 110

Vad aktiverar proformerna av de proteinnedbrytande enzymerna?

Back 110

I tarmväggen finns Enterokinase som aktiverar Trypsinogen till Trypsin som sen aktiverar de andra två.

Front 111

Beskriv nedbrytning/upptag av proteinerna

Back 111

De olika enzymerna bryter ner proteinerna tills de så små att de kan tas upp. De behöver transporteras genom cellerna:

Aminosyror med Na+-joner

Små peptider med H+-joner

Stora peptider via fagocytering?

genom tarmens vägg in i blodbanan.

Front 112

Beskriv nedbrytning/upptag av kolhydraterna

Back 112

Bryts ner av enzymet till glukos och fruktos.

Fruktos diffunderar genom cellväggen medans glukos transporteras med Na+-joner.

Front 113

Hur beter sig fettet vid nedbrytning?

Back 113

Fett gillar fett - kommer bilda stora droppar. Mycket av fettet kommer ligga skyddat för Lipaset.

Front 114

Vad behöver vi för att finfördela fettdropparna? Hur?

Back 114

Gallsalter. De hjälper till att slå sönder fettdroppar och binder sen på de mindre dropparna så att de inte kan gå ihop igen.

Front 115

Vad heter minsta möjliga fettdroppen?

Back 115

Micelle

Front 116

Vad kallas processen med finfördelning av fettdropparna med gallsalter

Back 116

Emulgering

Front 117

Hur små är Micellerna?

Back 117

Så små att de kan "docka" microvilli och kan passera in i cellerna i tarmväggen.

Front 118

Vad gör kroppen med micellerna när de passerat in i cellerna på tarmväggen?

Back 118

Sätter ihop dem till triglycerider igen

Front 119

Vad heter dropparna som kroppen konstruerar för att transportera triglyceriderna?

Back 119

Chylomykron

Front 120

Beskriv chylomykronet

Back 120

Den är täckt av fosfolipider så fettet kan gå in i droppen. Det är täckt av protein så att den blir vattenlöslig och kan transporteras i blodet.

Front 121

Vilken väg tar fettet/chylomykronet till blodet? Varför?

Back 121

Via lymfsystemet. För Chylomykronet är för stor för att gå in i blodet direkt.

Front 122

Hur mycket vatten intar vi och sekrerar per dygn?

Back 122

ca 10 liter

Front 123

Hur mycket vatten absorberar vi i GI?

Back 123

ca 10 liter

Front 124

2 ollika regleringssystemen i magtarmkanalen

Back 124

Nervsystemet

Hormonsystemet

Front 125

Vilka hormoner är inblandade i reglering av magtarmkanalen?

Back 125

Gastrin

Sekretin

CCK

Front 126

Grunden för styrning av magtarmkanalen

Back 126

Parasympatiska systemet - ökar aktiviteten

Sympatiska systemet - minskar aktiviteten

Front 127

Vad heter reflexen som styr magsäckstömning?

Back 127

Enterogastrisk reflex

Front 128

Beskriv enterogastriska reflexen

Back 128

Duodenums sträckreceptorer signalerar, via n. vagus, till CNS att det är tomt. CNS signalerar då till magsäcken att starta peristaltiska rörelser och m. sphinkter pyloni släpper ut maginnehåll (chyme) till duodenum.

Duodenum fylls med magsäcksinnehåll (chyme). Sträckreceptorer i duodenum signalerar till CNS, via n. vagus, som signalerar till magsäcken att inhibera peristaltiken i magsäcken.

Front 129

Vilket hormon styr magsaftsproduktion

Back 129

Gastrin

Front 130

Beskriv magsaftsproduktionen

Back 130

När vi ser mat, luktar mat mm så signalerar parasympatiska nervifibrer till körtlarna i magsäcken (enterendokrina) att producera Gastrin, som släpps ut i blodet. Gastrin kommer via blodet tillbaka till magsäcken och stimulerar utsöndring magsafter från körtlarna i magsäcken.

Front 131

Vilka hormon reglerar saltsyraproduktionen (HCI) i magsäcken?

Back 131

Gastrin och Histamin

Front 132

Vilket hormon kontrollerar frisättning av galla?

Back 132

CCK

Front 133

Beskriv processen med gallfrisättning

Back 133

Vi har även enteroendokrina celler i Duodenum. Dessa är i kontakt med maten och kan känna av beståndsdelarna. Dessa stimulerar rekreation av CCK ,vid fet mat, som går ut i blodet. Receptorer sitter på Galblåsan som då kontraherar och tömmer galla i tarmen och möter den feta maten. Mindre fet mat signalerar mindre sekretion av CCK.

Front 134

Vilket hormon reglerar frisättning av bukspott?

Back 134

Secretin

Front 135

Beskriv processen med frisättning av bukspott

Back 135

Sur chyme portioneras ut i duodenum (översta delen är syraskyddad). Detta stimulerar mukosan att frisätta Secretin ut i blodet. Bikarbonatproducerande cellerna på Pancreas har receptorer för Secretin. Den sätter ut bukspott med bikarbonat som matchar den surhet som är Duodenum just då.