Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
50 Cards in this Set
- Front
- Back
Salivkörtlar - cellulär biologi
Salivkörtelns uppbyggnad består av (4st olika områden) |
Acinus : Kärteländstycker där primärsaliven bildas.
Fogstycke (intercalated duct): cell-cell förbindelse som förhindrar läckage, inga mitokondrier, få organeller, kubiska celler, centrerad kärna, väldigt smal gång. Spottgång (striaied duct): strieringar mot basalmembranet pga mkt mitokondrier, motverkar läckage via tight junctions, perifer kärna. Engagerade i jontransport som är viktig för saliv sammansättningen. Utförsgång/excretoryduct: där saliven går ut. |
|
Körteländstycket/acinus
|
Kan antingen vara seröst eller muköst, det är här som primärsaliven produceras.
Vad finns för något vid körteländstycket/acinus, deras uppbyggnad, 5st |
|
Primärsaliv
|
(isoton saliv där H2O kommer från blodet passivt mha en Na+-gradient som pumpas in)
|
|
Intercalated duct/fogstyckena vad är det och deras uppbyggnad
|
Är en gång mellan ändstycke & spottgångar, är inte så aktiv i modifieringen av saliv utan är mer en transport. Här finns kubiskt epitel m. mycket tight junctions.
|
|
Varför är spottgångarna/straited ducts strierade
|
Har strieringar med många mitokondrier för att orka pumpa ut joner.
|
|
Spottgångar/striated ducts utseende
|
Har cylindriskt epitel med många mitokondrier. Har tight junctions som förhindrar att vattnet inte ska rinna tillbaka då saliven är hypoton- Runda, små, perifera cellkärnor mot lumen.
|
|
Hur sker sekretion av primärsaliv i acinus/körteländstyckena (Ca2+, na/K-pumpen)
|
Ca2+ :
fungerar som reglerare och påverkar aquaporiner att släppa ut H20 till acinus, och så påverkar dom K+ att läcka ut och Cl-/bikarbonat att lämna cellen och läcka ut i acinus. Na/K-pumpen: Driver hela systemet genom att byta ut Na? och ta in K+ Na+ och H2O kan även läcka igenom tight junctions till acinus lumen. |
|
Vad sker i spottgångarna
|
Här ändras primärsalivens sammansättning.Na/K-pumpen ser till så att NaCl tas tillbaka från acinus lumen till blodet/cellerna och det byts ut mot kalium och bikarbonat(HCO3-)
Det blir alltså hypo-osmolärt (hypotont, för lite salt) |
|
Myoepitaliaceller
|
Fungerar som muskelceller och kontraherar och klämmer åt acinus och intercalatedduct så att sekretet kan transporteras
|
|
Vart sker en aktiv modifiering av primärsaliven
|
I spottgångarna/striated ducts
(och intercalated duct/fogstyckena, stämmer detta?) |
|
Serösa körtlars uppbyggnad och saliv
|
Uppbyggnad: rund stor kärna centralt, massor med vesiklar med tunnflytande proteinrikt sekret påväg till apex.
|
|
var sker modifieringen av saliv
|
I intercalated ducts men framför allt i spottgångarna sker det en aktiv modifiering av primärsaliven.
|
|
Mukösa körtlar, uppbyggnad och saliv
|
tillplattad kärna mot basen av cellen. Stor golgi eftersom proteinerna blir rikligt glykoliserade till kolhydratrikt sekret som ger bra smörjning.
|
|
exempel på mukösa och serösa körtlar
|
Serösa- submandibularis och parotis är till största delen serös.
Mukösa - sublingualis är till största delen mukös |
|
Myoepiteliala celler
|
Ligger runt körteländstycken/acinus och gångsystemet och har kontraktil förmåga pg av aktin coh myosin, så de kan kontrollera sekretionen.
De är kontraktila och innehåller myosin och aktin som klämmer åt ändstyckena så att saliv pressas ut i utförsgångar, dvs reglerar uttömningen av saliv. |
|
Salivens sammansättning
|
Vatten ca 98%
joner (t.ex Na, K, HCO3) sekret av olika viskositet lipider kolhydrater avstötta ytepitelceller proteiner sialinsyra muciner sekretoriskt IgA enzymer som bl.a fungerar antibakteriellt |
|
merokrin sekretion
|
Frisättning utan förlust av cellmaterial via exocytos
|
|
Parotis
|
x största körteln
x i huvudsak serös x fogstyckena är långa och förgrenade x spottgångar finns i måttligt antal x antalet fettceller i bindväven ökar med åldern x parotis aktiveras stundtals |
|
Submandibularis
|
x mest serös med mukösa inslag
x många striated ducts x den högsta salivproduktionen sker här (60%) x Kraftig bindvävskapsel x fogstyckena är kortare jämfört med parotis och sällan förgrenade x spottgångarna längre |
|
Sublingualis
|
x nästan bara mukösa körtlar (lite serös)
x inte så många striated ducts x man ser många halvmånar vid preparat x minsta körteln med minst volym x tunnare bindvävskapsel x korta fogstycken och korta spottgångar x 5% av alla vätskesekretion. |
|
Sammansatta körtlar
|
Alla 3 körtlar är sammansatta körtlar av tubulualveolär typ. Sammansatta innebär att har balndade körteländstycken/acinus men sen är det är förgrenade utförsgångar.
|
|
seromukösa
|
mukös och serös körtel.
|
|
serösa acinus/körteländstycken histologi
|
stora runda centrala kärnor, massa små vesiklar med proteinrikt sekret.
|
|
Mukösa acinus/körteländstycken
|
Platta och perifera kärnor, halvmånar kan uppstå.
Har ett välutvecklat golgi som krävs för alla glyokolisering av protein för att bilda det kolhydratrika sekretet. |
|
Adenylatcyklas
|
Finns i cellmembranet och är ett enzym som omvandlar ATP till cAMP. Aktiveras av g-proteinets alfa del
|
|
proteinkinas A
|
Är ett enzym som deltar i en intracellulär signaleringskedja, genom att katalysera fosforylering av ett ett protein som leder till exocytos av ett visst ämne, aktiveras av cAMP.
|
|
Proteinkinas C
|
protein som deltar i en intracellulär signaleringskedja och aktiveras av bl.a calciumjoner.
|
|
Vad innehåller saliv förutom körtelcellernas produkter och vart kommer det ifrån?
|
Leptin - från vita fettceller/adipocyter
Könshormon och steroider- från blodkärl IgA - från plasmaceller lysozym - från serous demilunes utanför acinus på mukösa körteländstycken |
|
Vad kan mycket leptin i saliven bero på?
|
Nyproducering av epitelceller, kan bero på tumör eller pg av en skada.
|
|
Vad gör lysozym
|
bryter ner cellväggen hos grampositiva bakterier
|
|
Vad är skillnaden på den sympatiska och parasympatiska innerveringen till salivkörtlarna i fråga om utsöndringen
|
Sympatiska: ger bara en kort tids ökad salivutsöndring. Större mängd proteiner.
Parasympatikus: ger en ökad sekretion undre längre tid, den viktiga innerveringen. Mer vattnig salivsekretion. Behöver starkare signaler än sympatiska för att få ut lika mycket protein. |
|
Skillnad på signaleringsvägen från sympatikus och parasympatikusnerven till spottkörtlarna
|
Parasympatikus - Påverkar acetylkolin/ACh (muskarina) på salivkörteln som i sin tur påverkar IP3 systemet vilket leder till calciumfrisättning -> exocytos av amylas och ökning av vätskesekretion (långsam och långvarig)
Sympatikus - får noradrenalin att utsöndras och detta påverkar beta receptorer på salivkörteln som i sin tur påverkar ett g-protein som påverkar adenylatcyclas som ökar cAMP och exocytos av amylas sker (snabb och kortvarig) |
|
Salivens viktigaste funktioner, 6st
|
x smörjning av slemhinnorna
x lagring av mineral x buffert (bikarbonat) x försvar - IgA, mm x matsmälning - amylas och lipas x smak |
|
vilken storlek på körtlarna står för spontan/stimulerad sekretion
|
spontan - små körtlar
stimulerad - stora körtlar |
|
Vad sköter regleringen av salivsekretion
|
Sköts av salivkärnor i hjärnstammen
|
|
Parasympaticus och sympatikus innervering (ganglion post osv)
|
Parasympaticus: Preganglionära neuron från salivkärnorna, sen postganglionära från ganglion submandibulare och ganglion oticum
Sympatikus: De preganglionära neuronens cellkroppar är i thoraka delen av ryggmärgen och omkoplas i sympatiska gränssträngen. Postganglionära axoner löper längst med blodkärlen till körtlarna så att de kan innervera både blodkärl och körtlar |
|
Vilka slags körtlar innerverar parasympaticus och sympatikus
|
Parasympatocus:
Innerverar både stora och små salivkörtlars parenkym (acinus, gångceller samt myoepiteliala celler) sympatikus innerverar: Sympatikus innerverar främst stora körtlar och liten innervation på små körtlar. Sympatikus har främst innervation på blodkärlen men även parasympatikus har lite innervation |
|
Vad frisätter sympatikus och parasympatikus vid de postganglionära nervändssluten
|
Sympatikus: frisätter noradrenalin till receptorerna alfa 1 och beta 1
Parasympatikus: frisätter acetylkolin till muskarina receptorer 1 och 3. Från kolinerga (acetylkolin) nervändsslut kan det dessutom frisättas co-transmittorer (t.ex VIP-vasointestinal substans, SP-substans p) som kan samverka och förstärka effekten av acetylkolin |
|
Atropin
|
Muskarin receptorantagonist
|
|
Vad kan man få reda på genom att blocka parasympatikus med atropin
|
Att det parasympatikusutlösta salivflöder från parotiskörteln inte enbart beror på aktiveringen av muskarina receptorer kan man visa genom att blockera dessa med atropin (muskarin receptorantagonist)
Det går att inhibera acetylkolinet och fortafarande ha kvarstående sekretion som förmedlas av VIP, detta kallas NANC (noradrenergic-noncholinergic transmission) |
|
Hur ändras sammansättningen av saliv mellan serös och mukös, och vad kan öka sekretionen
|
Ändras beroende på situationen.
t.ex kan citron aktivera parotiskörteln och ge ett mera vattnigt sekret, väldoftande mat ger sekretion från submandibulare och även kräkning ökar sekretionen |
|
Autonoma nervsysstemets betydelse för långsiktig reglering av körtelfunktionen (körtelatrofi)
|
Parasympatikus är viktigt för salivköörtlarnas bibehållande av storlek och funktion, den håller körteln vid liv så att den ej atrofierar/krymper.
t.ex parotis skulle krympa utan stimulering från den parasympatiska nerven |
|
Sekretionstyp för parotis, submandibularis, sublingualis och små körtlar
|
parotis - serös
submandibularis - sero-mukös sublingualis - mucks små körtlar - mukösa |
|
Salivreflexen
|
Salivreflexen Uppstår då receptorer påverkas av smaker/lukter och tuggning. Sträckningar i periodontal ligamentens mekanoreceptorer och belastningar på den gingivala mukosan ger oss en tuggutlöst sekretionsreflex.
Signalerna går upp i salivkärnorna i hjärnstammen, nucleus tractus solitarius. |
|
Kunna beskriva hur sympatikus och parasympatikus samverkar för att styra mängd och samansättning av saliven., ej gjord
|
jshs
|
|
Kunna betydelse av autonoma nervsystemet för långsiktig reglering av körtelfunktionen (körtelatrofi
|
Parasympatikus är viktig för salivkörtalarnas bibehållande av storlek och funktion, den håller körteln vid liv så att den inte atrofierar/krymper.
T.ex parotiskörteln skulle krympa utan stimulering från den parasympatiska nerven. Det skulle även bli en förändring i dess salivsekretion. |
|
Hur kan olika typer av läkemedel påverka salivsekretionen 3st
|
1. Inverkan på centralnervös reglering. - hypnotiken/sedativa, opoider (smärtstillande)
2. Inverkan på spottkörtelceller - läkemedel som blockerar receptorer och antigen ger en minskad sympatikusaktivitet vilket kan leda till minskad proteinsammansättning t.ex pg av b-blockare eller minskad parasympatikusaktivitete vilket ger minskad salivvolym pg av antideppresiva, antikolinergika eller antihistaminer 3. Inverkan på kroppens H20-balans eller elektrolyt/H20-transport i spottkörtelceller: t.ex diuretika (urindrivande läkemedel som blockerar Cl- transporten --> ingen Cl- jon i acinus = ingen Na+ in via osmos i tight junction. |
|
Hur kan man farmakologiskt behandla muntorrhet för de som saknar körtelvävnad
|
för de som inte har någon körtelvävnad kvar finns saliversättingsmedel sk. mukornimetika
receptfri mukornimetika - jordnötsolja, spray(proxident), gel (oral balance) dessa innehåller smörjande medel. receptbelagda - tempore-beredningar |
|
Farmakologisk behandling av muntorrhet för de som har fungerande salivkörtlar
|
För de som fortfarande har lite fungerande salivkörtlar kvar finns salivstimulerande medel.
recepfria: sugtablett, tuggumi, spray (proxiden) receptbelagda: pilokarpin |
|
Pilokarpin
|
receptbelagt salivstimulerande läkemedel.
Är ett parasympatomimetikum och muskarin agonist för patiender som har ss eller fått strålbehandling. |