Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
11 Cards in this Set
- Front
- Back
|
1.1. Vilka fuktbelastningar finns på en platta på mark? |
1. Kapillärsugning från undergrunden. 2. Fuktdiffusion från marken. 3. Byggfukt. 4. Inomhusfukten. |
|
|
1.2. Skissa en byggnadsfysikaliskt bra konstruktion av en platta på mark och tala om hur dessafuktbelastningar tas om hand. |
Betongplatta, värmeisolering, dräneringslager. Dränering: Tvättat makadam för att stoppa kapillärsugning underifrån. Diffusionsfukt från marken och inomhusluften: När isoleringen placeras på undersidan avbetongplattan hålls betongplattan varm och sänker relativa fuktigheten i plattan (jämfört medöverliggande isolering). Temperaturfallet över isoleringen medföra lägre mättnadsånghalt imarken (vid varmare inne än i marken). Alternativt kan en diffusionsspärr placeras undergolvbeläggningen för att skydda t.ex. limmet till en plastmatta. Byggfukt: Byggfukten ska ges möjlighet att torka ut. T.ex. bör inte en tät golvbeläggningappliceras för tidigt. |
|
|
1.3. Vad påverkar vilken temperatur golvytan har och hur den upplevs? Nämn minst trefaktorer |
- Omgivande temperaturer (inne/ute poäng för vardera). - Golvbeläggningens värmeledningsförmåga. - Golvbeläggningens värmekapacitet alternativt värmekapacitivitet (specifik värmekapacitet). - Strumpor/skor/barfota etc. - Var på plattan - Fot/hand temperatur - Faktorer som påverkar inomhustemperaturen, så som strålning, isoleringsgrad etc (om inte inomhustemperaturen är en faktor) - Golvvärme |
|
|
1.4. I vilka fall använder man utvändig tilläggsisolering? Vad är fördelarna/nackdelarna med detta? |
Sträva efter att isolera på utsidan --> höjer temp i befintliga väggen (förutsatt ti>te),vilket medför högre mättnadsånghalt och därmed lägre relativ fuktighet i befintliga väggen.Tilläggsisolera på utsidan då det är möjligt, t.ex. träregelvägg. Köldbryggor undviks i störregrad med utvändig tilläggsisolering. |
|
|
1.5. I vilka fall använder man invändig isolering? Vad är fördelarna/nackdelarna med detta? |
Oftast praktiskt lättare än på utsidan. Tydligaste exemplet är källarväggar. Tilläggsisolering på insidan kan används när montering på utsidan ärför omständigt eller ej tillåtet t.ex. k-märkt fasad. Nackdelen är som ovan nämnt att befintligakonstruktionen blir kallare. |
|
|
1.6. Hur skall man resonera när det gäller fuktdiffusion dvs. vad skall man tänka på när detgäller ångspärren/ångspärrarna vid tilläggsisolering? |
Huvudprincipen är att ångspärren ska placeras så nära insidan som möjligt. Detta för att sänkaånghalten innan mättnadsånghalten sjunkit för mycket (som sjunker med temperaturen). Ångspärren bör dock placeras en bit in i väggen så att den är skyddad mot skador ochhåltagningar. Dessutom ska två ångspärrar inte omge material, så att uttorkning avbyggfukt/läckagefukt förhindras. |
|
|
1.7. Förklara den byggnadsfysikaliska innebörden av nedanstående begrepp och ge exempel påhur de kan förekomma i byggnadsfysikaliska sammanhang. Om aktuellt, ange enhet. a. Linjär köldbrygga b. Kritiskt fukttillstånd c. Sorptionskurva d. Övergångsmotstånd |
Linjär köldbrygga: Linjära köldbryggor är tvådimensionella köldbryggor, t. ex vid anslutningar mellan två olikabyggnadselement eller vid utsträckta inhomogeniteter i byggnadsskalet. De ses då som ett extravärmeflöde utefter köldbryggans längd. Enhet: [W/(m∙K)] Kritiskt fukttillstånd: Det fukttillstånd vid vilket materialet börjar ta skada av t ex frostsprängning, mögel, röta. Sorptionskurva: Kurva som beskriver sambandet mellan relativ fuktighet i luften i ett material och mängden vattensom lagras in i materialet. Kan användas för att beräkna uttorkningstid för materialet. Övergångsmotstånd: Värmemotstånd som uppstår mellan ett fast material och en omgivande gas eller vätska, t ex en väggoch luften. Det medför att temperaturen kan skilja mellan väggen och luften även om luften antas hasamma temperatur överallt. Enhet: [m2K/W] |
|
|
1.8.1. Otätheter och tryckfördelning. Rita upp hur tryckskillnaden över klimatskalet fördelar sig i trapphuset på en fyravåningsbyggnad med jämnt fördelade otätheter. |
|
|
|
1.8.2. Otätheter och tryckfördelning. Otätheterna på översta våningen tätas. Rita den nya fördelningen av tryckskillnader. |
|
|
|
1.8.3. Var har man störst luftflöde genom klimatskalet i uppgift 1.8.1 samt i uppgift 1.8.2? |
|
|
|
1.9. För en biluppställningsplats har man byggt upp ett skärmtak av en enkel profilerad stålplåt, med andra ord ovanför bilarna finns ett regnskydd av enbart en tunn plåtkonstruktion. Under vissa väderförhållanden blir det kondens på plåtens undersida och ibland droppar det på bilarna. Detta gillar inte bilägarna. Förklara vad det är som gör att denna kondens och detta droppande sker. Ge två förslag på åtgärder som gör att det inte droppar från taket. |
a) Skärmtaket utsätts för nattutstrålning under klara nätter. Detta strålningsförhållande leder till att taket kyls ner till lägre temperaturer. Den omgivande luftens ånghalt är dock konstant och om temperaturen kyls ner under daggpunkten har kriterierna för kondens blivit uppfyllda. b) Exempel på lösningar: Förhindra att taket kyls ‐ Isolering. Förhindra att vattnet droppar ‐ Absorberande material. |
