Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
37 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Organ som ingår i matspjälkningssystemet
|
*Munhåla (cavum oris)
*Svalg (farynx) *Spottkörtlar *Matstrupe (esofagus) *Lever (hepar) *Magsäck (ventriculus gaster) *Gallblåsa (vesica biliaris) *Bukspottkörtel (pankreas) *Blindtarmsbihang (appendix) *Tjocktarm (colon) *Tunntarm (duodenum, jejunum, ileum) *Ändtarm (rectum) |
|
|
Anamnes vid "ont i magen"
|
*Debut?
*Smärtvandring? *Provocera fram smärtan? *Konstant eller intermittent? *Lägeskorrelation? *Matintag? *Utlandsresa? *Kräkning/diarré? *Avföring/miktion (regelbundet, blod)? *Feber? *Tidigare/nuvarande sjukdom? *Allergier? |
|
|
Kvadrantspecifik undersökning
|
*Fyra kvadranter: hö + vä arcus (övre delen av buken) samt hö + vä fossa (nedre delen av buken).
*Smärtan i ett visst område speglar närliggande organ. |
|
|
1.Visceral buksmärta
2. Parietal buksmärta 3. Refererad smärta |
1. Djup, molande med aktivering av ANS.
2. Intensiv, lokaliserad och rörelsekorrelerad. 3. Hjärnan somatiserar visceral smärta. |
|
|
4 olika parametrar i smärtbedömningen
|
*Inspektion (ärr, tarmrensning, hematom?)
*Auskultation (tarmljud?) *Palpation (resistens, muskelförsvar?) *Perkussion (slå, vätske- eller luftfyllt?) |
|
|
Utseende på kräkningar + information
|
*Ju mindre matrester desto längre har patienten kräkts.
*Övre magmunnen - mat utan magsaft. *Nedre magmunnen - mat och magsaft. *Övre tunntarmen - mat, magsaft, galla (grön). *Nedre tunntarmen - brunaktiga, avföringsluktande, ibland fekala uppkastningar (avföring). |
|
|
Utseende på hematemes + lokalisation av blödningsstället
|
*Esofagus - ljust blod som koagulerar när det kommer ut.
*Ventrikeln - mörkrött med koagler. *Duodenum - kaffesumpliknande. *Mer påverkat blod ju längre nedifrån det kommer. |
|
|
Hur påverkas vätskebalansen vid:
1. Ileus? 2. Kräkning? 3. Diarré? 4. Peritonit? |
1. Ansamling av vätska pga blockering av tarmpassagen. Vätska förloras från blodbanan till tarmlumen och patienten blir uttorkad. Kan leda till hypovolemisk chock (cirkulationssvikt) och elektrolytrubbningar.
2. Förlust av vätska och elektrolyter. 3. Förlust av vätska och elektrolyter. Upptag av näringsämnen försämras. 4. Läckage från bukhinnan och ansamling av vätska i de stillastående tarmarna leder till stor extracellulär vätskeförlust. Kan leda till hypovolemisk chock och ev. sepsis samt septisk chock. |
|
|
Peritonit
1. Etiologi 2. Patofysiologi 3. Symtom |
1. Perforation av blindtarm och kontaminering av bukhålan med tarmbakterier är vanligast (även retning av t.ex. urin).
2. Inflammation i bukhinnan pga bakterier eller frätande ämnen som kommer ut i bukhålan. Kan vara generell (större delen av bukhinnan) eller lokal (begränsad, inkapslad). 3. Feber, snabb och ytlig andning, buksmärtor, total tarmpares (+ ingen avgång av gaser och avföring), illamående, kräkningar, ofrivilligt muskelförsvar (brädhård buk). |
|
|
Meteorism
|
Uppsvälld buk med gaser.
|
|
|
ANS påverkan på tarmrörelser
|
*Sympaticus - minskar tarmrörelser.
*Parasympaticus - ökar tarmrörelser. |
|
|
Faktorer som påverkar tömning av magsäcken
|
*Reflexer i det enteriska systemet.
*Hormonerna CCK (stimulerar utsöndring av galla) och sekretin (stimulerar utsöndring av bukspott). *Ökad sympatisk aktivitet. |
|
|
Tänkbara orsaker till kräkning vid akut buk
|
*Inflammatoriska processer.
*T.ex. IBD, appendicit, peritonit. *Motilitetsrubbningar och obstruktion av tarmen. *T.ex. ileus, cancer i magsäcken och tjocktarm. |
|
|
LM som bör undvikas vid gastrit/ulcus (magkatarr/magsår)
|
*NSAID
*ASA |
|
|
Vanligaste orsakerna till levercirros (skrumplever)
|
*Hög alkoholkonsumtion under lång tid.
*Långvarig leverinflammation. *Hepatit B eller C. *Kronisk högersidig hjärtsvikt. |
|
|
Bakomliggande orsaker till ascites (vätskeansamling i bukhålan)
|
*Uppstår när vätska filtreras från blodet ut i bukhålan.
*Pga lågt osmotiskt tryck i blodet r.t. nedsatt albuminsyntes i kombination med högt hydrostatiskt tryck i portakretsloppet. *Bidragande faktorer: nedsatt lymfdränage från lever, förhöjd aldosteronnivå i blodet med retention av natrium och vatten från njurarna. |
|
|
Omvårdnad (observation och åtgärder) av patient med ascites
|
*Vätskerestriktion och saltfattig kost.
*Ev. diuretika. *Vägning av patienten samt miktionslista (urinmätning) |
|
|
Utveckling av blödande esofagusvaricer (åderbråck) vid leversvikt
|
*Det höga BT i portvenen fortplantar sig via förgreningar i venerna i esofagus.
*Dessa utvidgas kraftigt och varicerna kan spricka - blödningar uppstår. |
|
|
Pankreatit
1. Etiologi 2. Patofysiologi |
1. Gallsten 40%, alkohol 40%, annan orsak 20%.
2. Utvecklingen börjar med hämmad utsöndring av pankreasenzymer till duodenum. Enzymerna aktiveras istället i pankreas vilket leder till autolys (cellvävnad bryter ned sig själv) och nekrotisering (celldöd) + utveckling av akut inflammatorisk respons. Vätskebalansen mellan ECV och ICV blir störd då vätskorna flyter ut i fel rum. Kan ej utsöndra urin. |
|
|
Symtom vid pankreatit
|
*Smärtor högt upp i magen (mitten eller ut mot ryggen mellan skulderbladen).
*Feber. *Blekhet, kallsvettningar, svårt att vara stilla. *Illamående, kräkningar. *Svullen mage. |
|
|
Observationer och kliniska bedömningar på patient med pankreatit
|
*Kroppstemperatur
*B-glukos *Urinproduktion *BT, puls, sat *Tecken på hypovolemi, oliguri, hypoxi som kan leda till organsvikt. |
|
|
Patientens behov vid pankreatit utifrån:
1. Andning 2. Cirkulation 3. Välbefinnande 4. Nutrition |
1. Syrgasbehandling vid nedsatt syresättning. Höjd huvudända för att underlätta andning. Regelbundna lägesändringar.
2. Vätskebehandling och BT-höjande läkemedel. Om detta ej har effekt kan adrenerga agonister ges IV. 3. God smärtlindring med starka analgetika. Ev. sitta med benen uppdragna mot bröstet. LM mot illamående och kräkningar. 4. Patientens metabolism är i en katabol fas med ökat energibehov och förlust av muskelmassa. Näringstillförsel på 25-30 kcal/kg/dygn. |
|
|
Appendicit
1. Etiologi 2. Patofysiologi |
1. Okänd orsak, kan uppstå om lumen i appendix täpps till av matrester eller fekalstenar.
2. Inflammation i blindtarmsbihanget som utvecklas på 12-24 timmar. |
|
|
Symtom vid appendicit
|
*Smärta i höger fossa, McBurney's punkt.
*Feber *Illamående och kräkningar *Kan vara diffusa hos äldre |
|
|
Observationer och kliniska bedömningar vid appendicit
|
*Diagnosticeras främst genom kliniska bedömningar.
*Tecken på utveckling av komplikationer - t.ex. upphörande smärtor som kan tyda på att tarmen perforerats, högre AF och puls, dålig effekt av analgetika, ökat illamående samt svettning och frossa. *Cirkulation - stigande puls och temperatur kan vara tecken på perforation och utveckling av peritonit måste observeras löpande. |
|
|
Patientens behov vid appendicit utifrån:
1. Andning 2. Cirkulation 3. Välbefinnande 4. Nutrition |
1. Observera AF.
2. Observera puls och temperatur - tecken på försämring. 3. Praktisk hjälp (oförutsedd inläggning), lugnt och omtänksamt bemötande för att undvika otrygghet, information. 4. Fasta tills diagnosen är säker och operation utförts. Vätska IV. Kan äta och dricka direkt postoperativt. |
|
|
Hernia inguinalis (ljumskbråck)
1. Etiologi 2. Patofysiologi |
1. Ej helt klarlagd. Kombination av ärftliga faktorer och yttre påverkan. Följd av försvagning av bukväggen. Kan påverkas av rökning, ökat buktryck, sjukdom.
2. Försvagad bukvägg som gör att bukhinnan och bukinnehåll (fett och tarm) pressas ut och bildar en säck under huden. Ser ut som en rundad utbuktning i ljumsken. Innehållet kan komma i kläm och blodcirkulationen upphöra. |
|
|
Behandling av hernia inguinalis
|
*Operation
*Analgetika |
|
|
Ileus
1. Patofysiologi 2. Symtom |
1. Akut passagehinder i tunn- eller tjocktarm. Totalt eller relativt (subileus). Vid total ileus är tunn- och tjocktarm utspända av gaser och vätska. Tarmperistaltiken förlamad. Blodförsörjningen kan vara reducerad.
2. Ömmande buk och smärtor, illamående och kräkningar, bristfällig avgång av gaser och avföring. |
|
|
Omvårdnad vid förstoppning
|
*Fibrer
*Vätska *Rörelse |
|
|
3 vanliga komplikationer vid Crohns sjukdom
|
*Polyper (vävnadstillväxt i slemhinna)
*Fistlar (epitelklädd förbindelse mellan två hålrum) *Anemi |
|
|
Symtom i andra organ är tarm vid ulcerös kolit
|
*Leder
*Ögon *Hud *Gallvägar |
|
|
Kirurgisk behandling vid UK/CS
|
*Kolektomi - borttagande av tjocktarm eller del av tjocktarm.
*Ileostomi - anlagd förbindelse mellan tunntarm och bukvägg eller annat organ. *Ileoanal anastomos - ändtarmen avlägsnas men bäckenbottenmuskulatur och sfinktermuskler bevaras. Den sista delen av tunntarmen omformas till en reservoar som ansluts till analkanalen. |
|
|
Ulcerös kolit
|
*Inflammation i slemhinnan i tjock- eller ändtarmen, som gör att tarmens funktion försämras.
*Oklart varför man blir sjuk, risken ökar om någon annan i familjen har den. *Kommer och går i perioder. Man kan inte bli frisk från sjukdomen, men fri från besvär efter en operation eller med medicinsk behandling. *Vissa dieter, levnadsvanor. |
|
|
IBS
|
*Olika besvär som har att göra med mag-tarmkanalen.
*Magont, som går över när man tömmer tarmen *Förstoppning eller diarré, ibland växlande. *Besvären ska ha förekommit under lite längre tid än vad en vanlig magsjuka brukar göra. *Vanligt med gasbesvär och att man inte känner sig färdig efter ett toalettbesök. |
|
|
Levercirros symtom
|
*Ascites
*Trötthet *Klåda *Minskad muskelmassa |
|
|
Kolecystit/kolangit
|
Akut gallblåseinflammation/gallsten
|
