Biyology - Matspjälkning

Front 1

Encelliga eukaryoter

Back 1

Fångar in byte genom endocytos, avger avfall genom exocytos.

Front 2

MUN - mekanisk sönderdelning

Back 2

Tänderna finfördelar och maler. Lättare att svälja + större yta som kan reagera.

Front 3

MUN - saliv

Back 3

Innehåller bakteriedödande ämnen + amylas. Påbörjar spjälkningen redan i munhålan.

Front 4

MUN - spottkörtlar

Back 4

Utsöndrar saliv efter syn-, lukt- och smakintryck. Ju mer mat i munnen desto mer saliv utsöndras.

Front 5

MUN - amylas

Back 5

Enzym som spjälkar stärkelse.

Front 6

MAGSÄCKEN - körtlar, magsaftsproduktion

Back 6

Syn-, lukt- och smakintryck => gastrin => magsaft. Ett feed back-system garanterar att miljön inte blir för sur.

Front 7

MAGSÄCKEN - slemproducerande celler

Back 7

Producerar slem som täcker magsäckens insida och skyddar denna från att påverkas av magsyran.

Front 8

MAGSÄCKEN - parietalceller

Back 8

Här sker processen som leder till produktion av saltsyran i magsaften.

Front 9

MAGSÄCKEN - karbanhydras

Back 9

Ämne som gör att H2O + CO2 => H2CO3, som sedan protolyseras till H+ + HCO3-.

Front 10

MAGSÄCKEN - vätejoner

Back 10

Bildas när H2CO3 spjälkas, förs sedan in i magsäcken.

Front 11

MAGSÄCKEN - aktiv transport

Back 11

Vätejoner från spjälkad H2CO3 och Cl- från blodet kommer in i magsäcken med hjälp av detta.

Front 12

MAGSÄCKEN - saltsyra

Back 12

Bildas av Cl- från blodet och H+ från spjälkad H2CO3. Är det som gör magsaften sur.

Front 13

Pepsin och pepsinogen

Back 13

Pepsin är ett ämne som finns i magen, spjälkar protein. Bildas när pepsinogen från celler som producerar detta kommer i kontakt med den sura miljön i magsaften. På detta sett skadas inga av kroppens egna celler av pepsinet.

Front 14

Tolvfingertarmen

Back 14

Hit kommer galla + bukspott som bryter ned maten ytterligare.

Front 15

BUKSPOTTSKÖRTELN

Back 15

Producerar bukspott.

Front 16

BUKSPOTTSKÖRTELN - bukspott

Back 16

Neutraliserar innehåll från magsäcken, stimulerar enzym som i sin tur stimulerar gallproduktion.

Front 17

BUKSPOTTSKÖRTELN - trypsin

Back 17

Enzym som spjälkar polypeptider -> mindre polypeptider.

Front 18

BUKSPOTTSKÖRTELN - amylas

Back 18

Enzym som spjälkar polysakarider -> maltos.

Front 19

BUKSPOTTSKÖRTELN - lipas

Back 19

Enzym som spjälkar fett -> glycerol + fettsyror.

Front 20

GALLBLÅSA

Back 20

Samlar upp gallan som bildas i levern, lagrar och koncentrerar den för att sedan utsöndra den vid behov.

Front 21

Galla

Back 21

Innehåller BILIRUBIN, restprodukt nedbrytning av röda blodkroppar som färgar avföringen brun, och GALLSALTER, som hjälper till att sönderdela fettdropppar i mindre fettdroppar. Gallsalterna syntetiseras ur KOLESTEROL i levern, av cellernas egentillverkade eller från födan. Kolesterolen kan bildas gallstenar som fastnar i gallgångarna.

Front 22

TUNNTARMEN

Back 22

Här bryts huvuddelen av födan ned. Ca 6 m lång hos vuxna. Hit kommer galla från levern och bukspott från bukspottskörteln.

Front 23

TUNNTARMEN - maltas, laktas

Back 23

Enzym som bryter ned disackarider -> monosackarider.

Front 24

TUNNTARMEN - peptidas

Back 24

Enzym som spjälkar korta polypeptider -> aminosyror.

Front 25

TUNNTARMEN - peristaltik

Back 25

Kontraktionerna av glatt muskulatur som pressar födan framåt i tarmen.

Front 26

TUNNTARMEN - tarmludd

Back 26

Kallas även VILI. 0,5 - 1,5 mm långa utskott, på vilka MIKROVILI (ca 1 mikrometer långa) sitter. Detta gör att tarmens absorptionsyta förstoras.

Front 27

TUNNTARMEN - upptag till blod

Back 27

Näringsämnen pumpas in i blodet, framför allt genom aktiv transport. Aminosyror och socker transporteras från tarmen genom blodet. Blodet pumpas från tarmarna till levern genom LEVERPORTVENEN.

Front 28

Lymfa

Back 28

Vätska utan röda blodkroppar som flödar runt kroppens celler. Glycerol och fettsyror syntetiseras till fett och packas in i proteiner som transporteras ut i kroppen genom lymfan.

Front 29

TJOCKTARM

Back 29

Tunntarmen övergår i den meterslånga tjocktarmen, vid övergången finns blindtarmen och dess bihang.

Front 30

TJOCKTARM - kolibakterier

Back 30

Eller E. Coli. Förhindrar vattenupptag, orsakar diarré.

Front 31

TJOCKTARM - B+K-vitamin

Back 31

I tjocktarmen finns bakterier som bildar både B- och K-vitamin. K-vitamin hjälper till att bilda koagulationsfaktorer i levern. B-vitamin har betydelse för energiomsättningen, blodbildningen, nervsystemet och proteinomsättningen.

Front 32

TJOCKTARM - vattenupptag

Back 32

Sker i tjocktarmen. Cirka sju liter vatten återupptas dagligen genom osmos.

Front 33

ÄNDTARM

Back 33

Avslutande delen av tarmkanalen. Leder fram till anus.

Front 34

ÄNDTARM - ringmuskler

Back 34

Finns en yttre tvärstrimmig och en inre glatt del, dvs. en del kontrolleras reflexmässigt och en efter vilja.

Front 35

LEVERN

Back 35

Utsöndrar galla, reglerar blodsockerhalten, avgiftar.

Front 36

LEVERN - urinämne från ammoniak

Back 36

Ammoniak från nedbrytning av aminosyror är giftigt, men omvandlas i levern till vattenlösligt urinämne som kan utsöndras med urinen.

Front 37

LEVERN - bilirubin från hemoglobin

Back 37

När röda blodkoppar bryts ned bildas bilirubin, som förs till levern där det omvandlas till ett vattenlösligt ämne som utsöndras med avföringen. Om detta inte sker ordentligt gulfärgas huden - gulsot.

Front 38

LEVERN - syntes av plasmaproteiner

Back 38

Plasmaproteiner syntetiseras i levern, produkten av det är nödvändig för att blodet ska koagulera.

Front 39

LEVERN - avgiftning

Back 39

Omvandlar ett antal olika ämnen till mindre giftiga ämnen som kan utsöndras. Bland annat alkohol -> acetalaldehyd -> ättiksyra -> koldioxid och vatten, som kan utsöndras.

Front 40

LEVERN - glykogen

Back 40

En av produkterna från cellandningen är glykogen, en del av detta lagras i levern (leverglykogen) som kan täcka energibehovet hos en människa i ca. 12 h.

Front 41

LEVERN - fettlagring

Back 41

De energireserver som lagrats som fett kan brytas ned i levern för att kunna användas som bränsle för kroppen.

Front 42

Essentiella ämnen

Back 42

Är ämnen som inte kan bildas i kroppen utan som måste tas in i födan. Detta inkluderar olika typer av aminosyror, fetter, vitaminer och mineraler.

Front 43

Proteiners funktion i kroppen

Back 43

Olika typer har olika funktioner. Ger stöd, lagring, transporterar andra ämnen, samordnar och kontrollerar (hormoner), möjliggör rörelse, bidrar till immunförsvaret och fungerar som enzymer, katalysatorer, för mängder av reaktioner.

Front 44

Kostfibrer

Back 44

Kostens fiberinnehåll påverkar främst avföringens volym, genom sin förmåga att binda vatten. Om det finns mycket fibrer i födan rör sig födan fort genom tarmen. Då minskar risken för förstoppning.

Front 45

Magsår

Back 45

Uppstår när saltsyra och pepsin förstör epitelcellerna snabbare än de hinner ersättas leder detta till sårbildning på magsäcken och tunntarmens väggar. En viss bakterie - Heliobacter pylori - har ett enzym som bildar ammoniak, som tar sig igenom slemlagret och fäster i slemhinnan. Detta neutraliserar den sura miljön och också slemhinnans ytceller, så att pepsin och saltsyra kan angripa den.

Front 46

Magkatarr

Back 46

Symptom som smärta, illamående, kräkningar, tidig mättnads- och fyllnadskänsla, rapningar är karakteriserande för magkatarr (samlingsnamn för gastrit och dyspepsi).