Anatomi Del 2

Front 1

Hjärtats uppbyggnad? namn och lager.

Back 1

- innersta: endocardium - epitelvävnad.
- mellersta: myocardium - tvärstrimmig, hjärtmuskelatur.
- yttersta: epicardium - bindväv.

Front 2

Vad heter hjärtsäcken? varför har vi en hjärtsäck?

Back 2

pericardiet. detta finns för att hålla hjärtat på plats och begränsa hjärtats expansion. bestär av två lager bindväv och vätska emellan. även för att minska friktion.

Front 3

förklara retledningssystemet.

Back 3

hjärtat slår utan yttre stimuli pga. det skapar egna elektriska impulser i myocardiet. dessa skapas av retledningsceller, detta kallas att de spontandepolariserar. ( det läcker in na+ joner som leder till en aktionspotential. )

Front 4

retledningssystemet: vart startar aktionspotentialen och vart samlas impulsen upp och vart tar det vägen?

Back 4

Hjärtat har förmåga att starta aktionspotentialer spontant, utan yttre stimuli. tack vare specialiserade hjärtmuskelceller, så kallade retledningsceller. Impulsen startar normalt i sinusknutan som är belägen i höger kammare. En fördröjning av impulsen sker i av-noden innan den leds vidare och tillslut når his-bunt som stimulerar "vanliga" hjärtmuskelceller till kontaktion. impulsöverledningen mellan cellerna sker tack vare att cellerna har öppna cellförbindelser, så kallade gapjunctions mellan varann och inte är elektriskt isolerade från varann.

Front 5

Vad menas med blodflöde?

Back 5

den vätskevolym som transporteras genom ett rör per tidsenhet. vätskevolym = tryckskillnad(AP)/motstånd(R)

Front 6

vad menas med motstånd(R) och vilka tre faktorer bestämmer detta?

Back 6

det totala motståndet mot vätskeflödet i ett rör.
bestäms av: rörets längd, innerdiameter och viskositetet/tröghet.

Front 7

vad menas med slagvolym?

Back 7

hur mkt blod ghärtat rymmer. dvs, den mängd blod hjärtat pumpar ut vid varje slag.

Front 8

hjärtminut (HMV) räknas ut hur?

Back 8

hjärtfrekvens x slagvolym

Front 9

endsystoliska volymen (SV)

Back 9

volym i kammare i slutet av systole, när kammaren är som mest blodtömd.

Front 10

enddiastoliska volymen (EDV)

Back 10

volym i kamrarna i slutet av diastole, när kamrarna är som mest blodfylld.

Front 11

Arterioler, annat namn och vad är dem till för?

Back 11

resistanskärl. artärens minsta förgrening, de fördelar blodet genom att reglera trycket till olika kärl. reglerar bla blodtryck.

Front 12

Vener gör vad?

Back 12

förhindrar bakflöde, vener kan även lagra blod.

Front 13

kapilärer gör vad?

Back 13

förbinder vener med artärer och förser vävnad med syre och näring via blod.

Front 14

hur är en artär/ven uppbyggd? tre lager.

Back 14

- ytterst : tunica externa: bindväv.
- mellersta: tunica media: glatt muskelatur.
- innersta : tunica intima: tunt lager av endotelceller.

Front 15

Blod består av vad?

Back 15

60 % plasma och 40 % celler.

Front 16

vad är erytrocyter och deras uppgift?

Back 16

Röda blodkroppar.
- uppgift att transportera co2 och o2 till kroppens organ. ca 90% av kroppens blodkroppar är röda.

Front 17

hemoglobin är vad och deras uppgift?

Back 17

ett protein som finns i erytrocyter. de transporterar syre hos de röda blodkropparna.

Front 18

vad menas med saturation?

Back 18

hur mättat blodet är på syre. är syrgastrycket lågt släpper hemoglobin syre

Front 19

vad är leukocyter och deras uppgift?

Back 19

Vita blodkroppar.
- bekämpar infektioner, forslar bort döda celler och bekämpar celler som växer fel. ( immunförsvar )

Front 20

vad är trombocyter och deras uppgift?

Back 20

blodplättar.

- viktigt för kroppens hemostas. / stoppa blödningar samtidigt som man undviker blodproppar.

Front 21

Vad består plasma av?

Back 21

92%vatten & 7 % protein ; albumin ( 60% ), globulin ( 35% ), och fibrinogen (4%).

Front 22

Erytcytens nedbrytning

Back 22

sker efter 110-120dygn. utförs av mjälte och lever. utsöndras via galla > tarm. restprodukt är bilirubin.

Front 23

Hematopoes är vad och hur går det till?

Back 23

Bildning av erytrocyter ( rödablodkroppar). sker i benmärg från stamceller. stamcellerna innehåller inte hemoglobin. efter några celldelningar har en del av cellerna proerytroblaster/omogna erytrocyter ändrat karaktär så de nu kommer utvecklas till erytrocyter. de celler som bildas genom nya celldelningar fylls så småningom med hemoglobin. när hemoglobinet närmar sig den mängd koncentration den har vid mogna erytrocyter minskar kärnan och kärnresterna transporteras ur cellen. De omogna och kärnlösa erytrocyterna innehåller fortfarande ribosomer. dessa celler kallas retikulocyterna och eftersom dessa innehåller rester av RNA fortsätter de producera hemoglobin. dessa mognar inom 1-2 dagar till färdiga erytrocyter. det är bara dessa som kan lämna benmärgen - genom stora porer mellan endotelcellerna i kappilärväggen.

Front 24

Vad är produktionen av erytrocyter beroende av? 4 st

Back 24

- aminosyror för hemoglobin ( Hb - rött protein )
- fe++ / järn. syre bindande och transporterande
- vitamin b12 och folsyra för DNA-syntes
- c - vitamin, omvandlar järnskrot till järn för att möjligggöra upptag i tarmen.

Front 25

Förklara leukocyternas tre olika grupper ( immunförsvar )

Back 25

Granulocyter - neutrofila, eosinofila och basofila granulocyter. , Monocyter/makrofager- ätarceller. upptar antigener i sig själv och förstör dem i cytosolen. finns även APC makrofager som markerar vilka antigener som ska ätas.
och lymfocyter.

Front 26

Neutrofila granulocyter är vad?

Back 26

En slags granulocyt.
- bakteribekämpare. totalt antal ca 70 %

Front 27

Eosinofila granulocyter är vad?

Back 27

en slags granulocyt.
- bla parasitbekämpare <4%. tegelröd färg.

Front 28

basofila granulocyter är vad?

Back 28

inflammtorisk cell <2% - histamin och heparin - mörk färg.

Front 29

Vart bildas lymfocyter och hur fungerar dem?

Back 29

bildas i benmärg och vandrar sedan till thymus där de lärs upp till mogna T-lymfocyter. B-lymfocyter lärs till viss del upp i blodcirkulationen där de stöter på antigen av något slag. lymfocyterna "patrullerar" i blodcirkulationen i vakt på att smittoämnen dyker upp. de finns även samlade i lymfknutar, mjälte, halsmandlar och blindtarm som kan släppas lös vid smitta.

Front 30

Vad är T-celler?

Back 30

mördarceller. har en särskilt receptor på sin yta som gör att de kan fästa på specifika antigen och förstöra dem. de kan även fungera som hjälparceller i sammarbete med B-celler. t celler har även ett minne att komma ihåg specifika antigener och man kan på så sätt få immunitet mot vissa sjukdomar.

Front 31

NK celler är vad?

Back 31

Natural killer cells. dödar inkräktare.

Front 32

B celler är vad?

Back 32

är en del typ av antigenpresenterande cell som markerar antigener och de kan även förgöra antigener genom att spruta antikroppar som är specifika för en viss typ av antigen.

Front 33

Vad är minnes celler?

Back 33

Aktiv immunisering innebär att kroppen själv utvecklar ett immunologiskt skydd mot specifikt antigen genom T-cellsaktivering och B-cellsstimulering. Detta resulterar i bildning av antikroppar &/elr minnesceller. vid en eventuell ny kontakt med samma typ av antigen kommer minnescellerna att direkt aktiveras till att producera antikroppar.

Front 34

vad kan infektionsförsvaret bero på? 5 st

Back 34

arvsanlag

mekaniska och kemiska faktorer

ålder

hormonstatus

näring

Front 35

Vad är den primära funktionen med vårat respirationssystem?

Back 35

att transportera in syre till kroppens vävnader och forsla bort koldioxid.

Front 36

Cavum nasae är vad?

Back 36

näshålan. till för att filtrera "smuts" i luften

Front 37

Cavum oris = ?

Back 37

munhåla. stlrre och tillåter därför snabbare luftintag men saknar de renande epitelet.

Front 38

Pharynx = ?

Back 38

Svalg. består av flerskiktat epitel.

Front 39

Larynx = ?

Back 39

Struphuvudet. här finns epiglottis(struplocket) vilket stängs när vi sväljer. struphuvudet består av brosk. här finns även stämbanden.

Front 40

trachea = ?

Back 40

luftstrupen

Front 41

vad är bronker?

Back 41

efter trachea delas den upp till två bronker som leder till varsin lunga. består av brosk och glatt muskelatur. dessa grenar sedan ut sig i lungorna mer och mer och blir tillslut bronkioler ( saknar brosk ) som i sin tur blir respitatioriska bronkioler som i sin tur blir alveoler.

Front 42

vad är alveoler?

Back 42

lungblåsor. vi har ca 300-500 miljoner av dessa. utgör en stor total yta för att effektivisera gasutbyte.

Front 43

Vad är Pleura?

Back 43

lungsäcken. två lager. innersta kallas pleura viscerale (förankrat i själva lungan ) och det yttre pleura parientale. ( förankrat i bröstkorg ). Mellan dessa lager finns det vätska men ingen luft. här råder ett undertryck - utan detta -> lungkollaps.

Front 44

Hur går en inandning till ?

Back 44

kontraktion av andningsmusklernar. vid vila: diaphragma drar bröstkorgen nedåt och intercastal musklerna lyfter bröstkorgen. detta innebär egentligen att volymen i brösthålan ökar. då pleura parientale sitter fast i bröstkorgen utvidgas även lungorna och luft strömmar då in.

Front 45

hur sker en utandning?

Back 45

detta sker pga lungans elastiska återfjädring vilket gör att volymen i lungan minskar när andningsmusklerna relaxerar.

Front 46

på vilka tre sätt sker koldioxidtransporten i blod?

Back 46

1. löses upp i plasma ( 7%).

2. binder till hemoglobin (20%)
3. transporteras i blodet i form av vätekarbonat/bikarbonat - denna sker i båda riktningar.

Front 47

Spjälkningsprocess: AMLIPETRYMALASA

Back 47

AMylas = spjälkar stärkelse och glykogen till matlos i munhåla, utsöndras även i pancreas. fungerar ej i magsäck.
LIpas = spjälkar fetter(estrar) frisätts av pancreas in i duodenum
PEpsin - spjälkar proteiner till aminosyror. aktiveras pga kontakt med saltsyra i magsäck.
TRYpsin = spjälkar protein till aminosyror. pancreas.
MAltas = spjälkar maltos till glukos. tillverkas av pancreas -> duodenum. i tunntarm
LAktas = laktos till glukos. av pancreas -> duodenum. i tunntarm.
SAckaras = sackaros till glukos. av pancreas -> duodenum. i tunntarm.

Front 48

Spjälkningsprocess av kolhydrat

Back 48

- Amylas spjälkar stärkelse och matos till glukogen i munhåla.
- utsöndras även av pancreas men funkar ej i magsäck pga lågt pH.
- ut i duodenum, bikarbonat neutraliserar pH och amylas fungerar igen.
- MALASA - maltas, laktas, sackaras i tunntarm.
GAFRU - galaktos -> glukos i lever
fruktos -> glukos i lever.

Front 49

förklara urinvägen.

Back 49

börjar med bowmans kapsel -> proximal tubulus -> henles slynga -> distaltubulus -> samlingsrör.

Front 50

Syrabasbalans; vad finns det för några bufferts? 4st.

Back 50

kolsyra-bikarbonat buffert.
proteinbuffert
hemoglobin buffert
fosfat buffert

Front 51

vad kallas en sur miljö? ( lågt ph ) och hur kan lungor och njurar kompensera då?

Back 51

Acidos. hyperventilation så pco2 minskar. njur: kissa ut vätejoner, spara bikarbonat.

Front 52

vad kalls en basisk miljö? och hur kan lungor och njurar kompensera?

Back 52

alkalos. hypoventilation så pco2 ökar. njur: vätejoner sparas och bikarbonat kissas ut.

Front 53

Vad kallas det om man inte ligger mellan 5,0-5,6 kPa? och om man inte ligger mellan 21-27mmol/l?

Back 53

-att man är respiratorisk.
- metabolisk rubbning.