7.7 Cad/cam (Och Cement)

Front 1

7.7 CAD/CAM Gs

Varför cementeras restaurationer, 2st

Back 1

Cementering ger:
x retention
x obturation (tätning)

Front 2

Vilka temporära cement använder man 2st

Back 2

x eugenolbaserade

x icke-eugenolbaserade

Front 3

Icke-eugenolbaserade temporära cement: Varför används dessa? vad har dom istället för eugenol? Vad innehåller de för styrka?

Back 3

x eftersom eugenol är ett potent allergen

x har organisk syra istället för eugenol

x filler och PMMA för styrka men löser sig dock lätt i munnen vilket gör det temporärt

Front 4

Vad innehåller temporära non-eugenol cement, 3st

Back 4

Bestå av organiska syror med filler och pmma

Front 5

Vad används permanenta cement till för några material, 5st

Back 5

x Guldlegeringar
x kolbolt/krom-legeringar
x Titan
x Oxidkeramer
x Hybridkeramer

(glaskeramer, används bara kompositcement?)

Front 6

Vilka är dom permanenta cementen som ofta används, 3st

Back 6

x ZnO-fosfatcement
- pulver o vätska som blandas ihop varav pulvret ffa består av ZnO med lite magneisum mm. Vätskan är en vattenlösning m fosforsyra

x glasionomercement
- med mindre fillerpartiklar än för fillermaterial

x kompositcement
- mer spädionomerer för att få det mer lättflytande, då slipper man spalter
- använbart till glaskeramer
- inte rekomenderat att använda till Guld, Co/cr, titan, oxidkeram och hybridkeram?? men går bra till glaskeram. -n

Front 7

Vad består ZnO-fosfatcementet av, 3st

Back 7

Består av ett pulver med:
Zno
MgO

som blandas med en vattenlösning med fosforsyra.

Front 8

Vad händer när man blandar ihop ZnO-fosfatcementet

Back 8

Det sker en exoterm reaktion, därför använder man en kylplatta för att bromsa reaktionen

Front 9

Varför ska man vara extra försiktig då ett mtra innehåller fluorvätesyre

Back 9

Det är starkt frätande = mkt reaktivt

cementera fältspat och glaskeram, -n;
Fältspar och glaskeramer kan inte använda ZnO-fosfatcementen utan kräven en adhesiv cementering. Då använder man ett kompositcement som binder till emalj och dentin som vid vanliga fyllningar. För att sedan få den att binda till prslinet måste man etsa med H2F2 (floursyra) vilket ger en strävare yta av H2SiF6 man använder sedan en silianisering för ytterligare bindstyrka där den agerar som couplingagent.
R-X-SiY3 där R bildar en dubbelbindning med kompositen, X är bäramolekyl och SiY3 är Silanolgrupp som kan binda kovalent till kisel i kermanen. Detta görs i huvudsak på lab men kan behöva göra om silaniseringen om man prova kronan eller slipar på den.


ej klar!

Front 10

CAD och CAM förkortningarna

Back 10

CAD: Computer Aided Design
CAM: Computer Aided Manufacturing

Front 11

Hur går CAD/CAM processen till, 3 steg

Back 11

Processen består av 3 steg.
1. uppsamling av info
2. uppbyggnad och konstruktion av en bild
3. kontroll och styrning av en tillverkningsprocess

Front 12

Vad kan man göra med CAD/CAM, 4st

Back 12

x man kan gå in och justera i programmet
x man kan få tunnare kanter
x digitala avtryck m kamera kan justeras
x utgjutning med samma maskin

Front 13

Vad bör man tänka på när man använder sig av CAD/CAM teknik, 3st

Back 13

x titanpulver på tänderna för att undvika onödiga reflextioner

x tydlig prep.gräns är väldigt viktigt för avläsningen

x bäst att använda kemiskt härdande cement då det är svårt att komma åt m härdljuset (??)

Front 14

Vilka fördelar har den digitala tekniken jmf traditionell teknik, 5st

Back 14

x effektivare

x skickas till labbet utan att bakteriespridning förekommer

x hinner ej deformeras i frakten ( frakten är ju digital)

x mtrl vi annars inte hade kunna använda ex zirkonium gå nu att använda då den ej kan slipas till manuellt

x billigare