Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
66 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Kontaktberoende signalering
|
Här krävs inte något frigörande av en sekretmolekyt, istället finns en membranbunden signal som direkt fäster på receptorn hos 'target cell'
|
|
|
Paracrin
|
Den här signalformen innebär att en 'local mediator' som untsöndras från cellen, diffunderar i området och påverkar de kringliggande cellerna, även autocrin signalering förekommer ibland där cellen reagerar på sin egen local mediator
|
|
|
Neural
|
Neural signalering som kan ske på långt håll pg.a nervcellernas lägngd upp till 1 meter.
|
|
|
Hur sker neural signalering fram till synapsen?
|
När en nervimpuls aktiveras öppnas Na+-kanaler. eftersom det finns en högre konc. av Na+ utanför cellen än konc. av K+ inne i cellen kommer Na+ diffundera in i cellen vilket skapar en nervimpuls. Nervimpulsen förs genom axonet till slutet och där öppnas spänningskänsliga Ca2+ kanaler som släpper in Ca2+ som fungerar som en signalsubstans och säger åt vesikeln med neurotransmittorns att den ska släppa ut dem till synapsen, då binder de till receptorerna på target cell.
|
|
|
endocrin signalering
|
Sker genom blodomloppet, där signalmolekylen är en hormon som produceras av endocrina celler
|
|
|
Hormon
|
är en signalmolekyl som produceras av endocrina celler antingen till blodomloppet, i andra kroppsvätskor (endokrina hormoner) eller direkt till närliggande vävnad (lokala hormoner)
|
|
|
Omkopplingsbeteende
|
Många intracellulära signalproteiner har ett sk. omkopplingsbeteende där de kan växa från ett inaktivt till ett aktivt tillstånd. Som aktiva kan de påverka aktiviteten hos andra proteiner i en signalkedja och på så vis föra signalen vidare. de är aktiva tills en annan process stimulerar inaktivering. omkopplingsproteiner: fosforyleringsstyrda och GTP beroende
|
|
|
Omkopplingsproteiner, fosforylerings styrda
|
Intracellulära signalproteiner som styrs hurvidare de är aktiva eller inaktiva av kinaser och fosfataser. Kinaserna kopplar på fosfatgrupper från ATP och fosfataserna kopplar bort dem. Många proteiner som styrs av fosforylering är själva kinaser, dvs är det aktiva fosforylerar och aktiverar dom ett annat protein i signalkedjan osv.
|
|
|
GTP-beroende omkopplingsmolelyler
|
intracellulära signalproteiner som aktiveras eller inaktiveras via GTP. I aktivt tillstånd (GTP bundet) har dom själva en inbyggd hydrolyseringsmekansism så att de själva kan inaktivera sig själv genom att hydrolysera GTP till GDP
|
|
|
Anti-onkgener
|
Är gener som kodar för proteiner (enzymer) som bromsar eller hindrar celldelning. t.ex Rb, P21 och P53. Kallas även tumor supressor-gener
|
|
|
Apoptos, hur går processen till i 4 steg
|
Programerad celldöd:
- cellen krymper och kondenserar - cytoskelettet kollapsar - kärnmembranet faller isär och dna delas upp i fragment - plasmamembranet förändras så att den attraherar speciella fagocytotiska celler (ofta makrofager) som äter upp cellen innan den totalt kollapsar. |
|
|
Bax
|
Ett protein som stimuleras vid svår skada, bax framkallar apoptos
Cdk-cyklin-komplex |
|
|
Cdk-cyklin-komplexets 2 uppgifter
|
1. De aktiverar enzymer som driver cellcykeln framåt, specifika cdk-cyklinkomplex måste vara aktiva för att cellen ska kunna passera de olika checkpoints som finns.
2. De bryter ner tidigare fasspecifika cykliner så att cellcykeln inte kan gå tillbaka till föregående stug utan måste drivas framåt |
|
|
Cdk1
|
Är huvudsaklig under M-fasen och är beroende av Cyklin B. Kallas även MPF (m-phase promoting factor)
|
|
|
Cdk1s uppgifter
|
x Bildar nytt pre replication complex som innebär att nästa cell har möjlighet att dela sig senare
x hjälper till med kondensationen av kromosonerma, nedbrytning av kärnhölje och bildning av mitotisk spole. x Aktiverar enzymet APC, som blockerars tills alla kromosomerna har kontakt med spolen |
|
|
CDK2 och Rb
|
RB blockerar cellens inträde till syntesfasen (S) Så Rb måste inaktiveras och det gör den av ett enzym som heter CDK2 (tilllsammans med cyklinE som binder till CDK2) som fosforylerar Rb
|
|
|
Cdk2
|
Cdk2 är hucudsaklig i sen G1-fas och tidig S-fas och är beroende av cyklin E och A. Kallas även SPF (S-phase promoting factor) Under s-fasen kommer alltså cellen bilda mer cyklin E/Cdk2 och cyklin A/Cdk2. De fosforylerar DNA-polymeraser så att dessa kan starta replikationen
|
|
|
CDK
|
Cyklin dependent kinases: proteinkinaser som får cellcykeln att rulla. Dessa är beroende av proteinerna cykliner för att kunna fungera. Cyklinerna styr alltså kinaserna om de kommer vara aktiva eller inaktiva
|
|
|
Cellautonom nivå (basal)
|
Innebär reglering hos cellcykeln vid övergång av de olika faserna. T.ex att cellen noga kontrollerar att dnat har kopierats korrekt innan cellen går in i M-fas. (checkpoints) i denna nivå finns alltså mekanismer som ser till att cellcykeln sker på ett korrekt sätt m.h.a proteinkinaser
|
|
|
cellcykel
|
Är en process är en modercell delar sig i två identiska dotterceller. Cykeln startar efter en celldelning och fortsätter tills cellen ska dela sig igen. Består av faserna G1, S- och G2-fas. M-fas är själva celldelningen, mitosen
|
|
|
celldödens två olika typer
|
Extrinsic och intrinsic
Intrinsic celldöd är den celldöd som sker pg.av intracellullära signaler, ofta en dna-skada. Dessa signaler går via p53 (som slutar förstöras) och som i sin tur aktiverar proteiner som är proapoptotiska. |
|
|
Check-points
|
Vid regelring av cellcykeln finns checkpoints som kontrollerar att alla stegen skett korrekt innan cellen går vidare till nästa fas. Checkpoints är nödvändiga för att kontrollera att inget blivit fel, vilket i så fall skulle innebära att dottercellerna inte skulle vara identiska modercellen.
|
|
|
Cohesin
|
Cohesin är proteiner som binder systerkromatiderna till varandra, kan brytas ner (klippas) av separas
|
|
|
Cyklin Es funktion
|
Är ett protein som måste bilda ett komplex m. CDK2 för att CDK2 ska kunna fosforylera Rb (och därmed inaktvera Rb så att blockeringen för celldelningen försvinner)
|
|
|
Cykliner
|
En viss proteingrupp som binder till proteinkinaserna som arbetar i cellcykeln, väljer om proteinkinaserna ska vara aktiva eller inaktiva
|
|
|
Den externa nivån (nivå 2)
|
Innehåller faktorer som reglerar föregående nivå, exempel på faktorerna är tillväxtfaktorer. Finns även tillväxthämmande faktorer som motverkar celldelningen. Den här nivån sker vid övergång till S-fas (G1-S-restriktionspunkt)
|
|
|
Early response genes
|
Tillväxtfaktor signalerar till cellkärnan att aktivera sk. tidiga gener t.ex c-fos, c-jun och c-mys. Dom är transkriptionsfaktorer som i sin tur aktiverar ett stort antal sena gener som uttrycks efter några timmar. De sena genprodukterna är proteiner so behövs för att driva cellen genom cellcykeln t.ec cykliner och cyklinberoende kinaser (CDK)
|
|
|
Från G1- till S-fas
|
För att cellen ska grå från G1 till S-fas krävs yttre tillväxtfaktorstimulering från den basala cellcykelregleringen (hormoner t.ex) När den passerar här passerar den restriktionspunkten och då kommer celldelning ske oberoende på yttre tillväxtfaktorer
|
|
|
Hur inaktiveras Rb?
|
Genom att fosforyleras, som görs av CDK2 och cyklin E tillsammans i ett komplex
|
|
|
Kalcium som second messenger
|
Ca kan fungera som second messenger pg.av att konc. av Ca i cytosolen normalt är väldigt låg medans den i extracellulär vätska och ER är väldigt hög. Mellan cytosolen och ER finns jonkanaler som öppnas vid en specifik signal. Gradientskillnaden är hög
|
|
|
Kinetochors funktion och placering
|
Är ett proteinkomplex som gör att mikrotubuli kan fästa i kromosomerna under prometafas. Sitter på centromregionen sedan profasen
|
|
|
Metafas
|
Kromosomerna radas upp i 'ekvatorn' av spolen där de pendlar fram och tillbaka och justerar positionerna
|
|
|
MPF
|
M-phase promoting factor, samma som Cdk1. Är beroende av Cyklin B
|
|
|
Nekros
|
Oplanerad celldöd. Om en cell utsätts för akut skada, sväller och brister den ofta som resultat av skadan. När den har brustit hamnar allt runtomkring dess granceller. Resulterar ofta i en inflammatorisk respons
|
|
|
P53
|
Är ett av cellens viktigaste bromsproteiner för cellcykeln
Är en transkriptionsfaktor som ökar i konc. hos en skadad cell. Den stimulerar bildningen av en inhibitor p21 som hämmar flera olika cyklin-cdk-komplex så att cellen stannar tills reparation skett. Vid svår skada stimulerar p53 vissa proteiner, tex bax som framkallar apoptos |
|
|
Proapoptotiska proteiners funktion vid celldöd
|
Intrinsic celldöd. Signaler går via p53 som i sin tur aktiverar proapoptotiska proteiner, dessa skapar porer i kitokondrien och släpper ut proteinet cytosome C som finns mellan membranen i mitokondrien. (cytosome c bildar komplex med APAF1 som finns i cytosolen, detta komplex aktiverar caspase 9 som bryter ner cellen)
|
|
|
Profas
|
Första fasen. kromatinet kondenseras, kromosomerna består av två systerkromatider ihophållna av cohesin. Snabbt växande och krympande mikrotubuli breder ut sig från centrosomerna och den mitotiska spolen bildas
|
|
|
Prometafas
|
Kärnmembranet bryts ner till små kärnmembranvesiklar, detta triggas av fosforylering och demontering av kärnporproteiner och intermediära filament-proteiner, Mikrotubuli fäster nu i kromosomerna
|
|
|
Proteinkinaser
|
I den cellautonoma nivån hos cellcykeln finns proteinkinaser för att kontrollera att så att ingenting är fel. Allt som sker i cellcykeln beror på att proteinkinaser direkt eller indirekt fosforylerar molekyler vars struktur och funktion ändras. Speciellt för dessa kinaser är att det är beroende av ett slags protein för att kunna fungera, cykliner.
|
|
|
Rbs funktion
|
Är ett protein som binder och blockerar olika transkriptionsfaktorer som behövs för att tillverka proteiner nödvändiga för dna-syntes, därmed hindrar rb cellen från att kopiera sitt dna --> Rb blockerar cellens inträde i s-fas
|
|
|
Reglering av cellscykeln kan ske på två olika nivåer
|
Cellautonom nivå (basala): Innebär reglering vid övergång av de olika faserna.
Externa nivårn (nivå 2): innehåller faktorer som reglerar föregående nivå, t.ex tillväxt faktorer |
|
|
Reglering genom tillväxtfaktorer
|
För att celler ska kunna dela sig krävs påverkan av tillväxtfaktorer. Tillförseln av dessa framkallar en transkription av många gener. De binder till speciella receptorer som ofta har tyrosinaktivitet el. är kopplade till andra tyrosin-kinaser som startar signalvägar in till cellkärnan. Efter några min aktiveras early response genes. t.ex gener för c-fos, c-jun och c-mys
|
|
|
S-phase promoting factor
|
SPF, heter också Cdk 2 och är beroende av Cyklin E och A
|
|
|
Separas
|
Separas är ett enzym som kan bryta ner de proteiner (cohesin) som binder systerkromatider till varandra (loss of cohesin) hämmas av securin (som APC ubiquinerar)
|
|
|
Telofas
|
De två uppsättningarna av kromosomer anländer vid de två polerna, kärnmembran återuppbyggs runt de båda uppsättningarna --> två nya kärnor bildas
|
|
|
Tillväxtfaktorer är ett samlingsnamn för? Deras huvudfunktion
|
Flera olika ämnen, t.ex cytokiner och hormoner som fungerar som signaler och påverkar celldelning och tillväxt
|
|
|
Tumor supressor- gener
|
Är gener som kodar för proteiner (enzymer) som bromsar eller hindrar celldelning. t.ex Rb, P21 och P53. Kallas även anti-onkgener
|
|
|
Vad gör Rb?
|
Rb binder och blockerar olika transkriptionsfaktorer som behövs för att cellen ska gå in i s-fa. Så för att en cell ska kunna börja kopiera sitt DNA måste RB inaktiveras, vilket sker genom fosforylering av Rb.
|
|
|
Vad innebär en hög konc. Cyklin
|
Mkt cyklin betyder att man snart ska gå in i S-fas, sen efter ingång där bryts alla cyklin ner igen. Fungerar som en biologisk klocka
|
|
|
Vad krävs för att mitos ska ske?
|
Innan cellcykeln går in i mitos måste dna ha replikerats och centrosomern delas i två poler i den mitotiska spolen
|
|
|
Vad sker under M-fas
|
M-fas är själva celldelningen, mitosen. Under denna fas sker kondensation av kromosomerna, mitotisk spole bildas och drar isär kromosomerna sen delas cellen
|
|
|
Vad är CDC? Vilka ingår?
|
cell division cycle protein. är en stor grupp m. funktioner i cellcykelmaskineriet. cykliner och cyklinberoende kinaser ingår här. Finns ca 70 st. En del är kinaser, fosfataser, enzymaktivatorer eller inhibitorer
|
|
|
Vad är polyaminer, t.ex vilka?
|
Är positivt laddade kolväten försedda m. flera aminogrupper. t.ex putrecin, spermidin och spermin. Dessa påskyndar replikationsfasen, dvs S-fas
|
|
|
Vad är tillväxtfaktorer och dess funktion
|
Cellen börjar normalt bara tt dela sig om den får signaler utifrån. Dessa signaler är ofta vattenlösliga proteiner som kallas för tillväxtfaktorer (growthfactors) Signalen fångas upp av receptoarer på cellernas ytor och som sen för signalen vidare in i cellen och ändrar där transkriptionsfaktorerna
|
|
|
Vilka proteinkinaser behöver Cyklin A, E och B
|
Cdk2, SPF: Cyklin A och E
|
|
|
Vilka är de sena generna? late response genes och vad har de för g.funktion
|
t.ex cykliner och cyklinberoende kinaser. De är proteiner som behöbs för att driva cellen genom cellcykeln
Cdk1, MPF, Cyklin B |
|
|
Cellens olika signaler, vilka grupperingar finns
|
endokrina: signaler eller hormoner är de som produceras i en cell för att sen transporteras i blodet till en annan cell.
Parakrina: dessa signaler verkar på intilliggande celler, gäller ofta neurotransmittor, t.ex acetylkolin. Autokrina: Påverkar samma cell som signalen har producerats i, alltså sig själv |
|
|
Vart har vattenlösliga hormoner har sina receptorer? ex på vattenlösliga hormoner?
|
De har i allmänhet sina receptorer belägna i plasmamembranet. t.ex peptidhormoner och neurotransmittorer
|
|
|
Vart har hydrofba hormoner ofta sina receptorer? Ex på dessa hormoner
|
Dom passerar cellmembranet och har sina receptorer i cytoplasman eller i cellkärnan. t.ex steroidhormoner och fettsyraderivat
|
|
|
signaltransduktions definition
|
Kallas de mekanismer och signalvägar som används av cellen för att överföra yttre signal till cellens insida
|
|
|
Vilka receptorer finns för hormoner? 3 st
|
1. De som är kopplade till G-protein
2. De som är kopplade till en jonkanal 3. De som själva är enzymer, dvs katalytiska eller associerar till enzymer efter aktivering |
|
|
G-proteinkopplade receptorer
|
Dessa receptorer binder till G-protein, som fått sitt nam ifrån att de kan binda GTP. När hormonet bundit till receptorn aktiveras g-proteiner som överför signalen till cellens insida där det sker en aktivering av olika enzym. (består av 3 subenheter i viloläge)
|
|
|
G-proteinkopplade receptorer består av? i viloläge och aktivt läge
|
Ett komplex av 3 subeneheter i viloläge, alfa beta och gamma. Vid inbindning till ett hormon sker en dissocation av komplexet och alfa-enheten frigörs och aktiverar målenzymet under hydrolys av GTP
|
|
|
Kanalkopplade receptorer
|
Jonkanalreceptorer: Dessa är stängda tills en ligand binder till receptorn och öppnar kanalen så att joner kan vandra genom den vattenfyllda poren i enlighet med koncentrationsgradienten, de flesta receptorer för neurotransmittorer är jonkanalreceptorer
|
|
|
Hur fungerar den kanalkopplade receptorn för acetylkolin?
|
Denna receptor för acetylkoli är en jonkanal för natriumjoner. När liganden acetylkolin binds in sker en konformationsändring så att kanalen öppnas, den har en negativt laddad insida så att positivt laddade Na+joner kan strömma in
|
|
|
Hur fungerar katalytiska receptorer, ex på deras ligander
|
Är receptorer som själva kan vara enzymer eller så aktiverar de direkt enzymer. De har på insidan en katalytisk eller enzymbindande del. ex på ligander tillväxtfaktorer och insulin
|
