2 & 1 Orala

Front 1

1.1 Det orala ekosystemet/mikrofloran

Ge exempel på vanliga orala infektionssjukdomar 3st

Back 1

1. Gingivit - tandköttsinflammation

2. parodentit- tandlossningssjukdom, tandens stödjevävnad bryts ner

3. karies - tandens hårda vävnader bryts ner

Front 2

Varför är munnens miljö ett unikt ekosystem och hur påverkas det

Back 2

x Eftersom det är öppet och flodliknande med saliv och gingivalvätska.

x Tänder, artificiella konstruktioner t.ex implantat

x Specialiserade ytepitel

Som påverkas av:
x födointag
x luftgenomströmning
x Tillträde för MO

Front 3

Varför är munnens mijö en bra plats för bakterier att växa 2st

Back 3

x Eftersom det har en regelbunden luftgenomströmning och födointagvilket ger bakterier tillträde och näring

x Det finns platset där bakterierna kan få fäste så som i tänder, artificiella konstruktioner, tunga och i vissa ytepitel. (särskilt där tänder möter epitelet)

Front 4

Vad har saliven för funktion 3st

Back 4

x Sköljer ner mikroorganismer i magsäcken
x Buffrar pH
x Innehåller antimikrobiella mekanismer (t.ex mucin, lysozym, laktoferrin, mm) och Antikroppar mot patogener- främst IgA. IgG, IgM och IgA är komplementfaktorer och kommer främst från gingivalvätska

Front 5

Vilka är dom antimikrobiella mekanismerna i saliv och vad gör dom, 7st

Back 5

x Mucin - kan agglutinera bakterier
x Lysozym - basiskt protein som lyserar och aggregerar bakterier
x Laktoferrin - bidner upp järn så att bakterierna inte kommer åt järnet
x Sialo-peroxidas - oskadliggör frätande ämnen (thiocyanit)
x Histatiner - basiska peptider med brett spektrum, antifungalt, antibakteriellt och antiviralt
x Defensiner - peptider med brett spektrum, antifungalt, antibakteriellt och antiviralt
x Antikroppar - Sekretoriskt IgA, IgG och IgM.

Front 6

På vilket sätt är saliv och gingivalvätska både bra och dåligt

Back 6

Det sköljer bort och motarbetar bakterier på massa olika sätt, men innehåller även födoämnen för bakterier i form av kolhydrater och proteiner.

Front 7

Varför är bakterier inte synonymet med patogerner

Back 7

Bakterier behöver inte vara synonymt med patogener eftersom våran normalflora utgörs av bakterier och dessa konkurrerar med utomstående organismer om näring och utrymme. Det är när våran normalflora rubbas som vi får ett sjukdomstillstånd

Front 8

Vilka nischer/habitat finns i munhålan, aeroba/anaeroba

Back 8

Det finns lite olika nischer av bakterier.

x De flesta är mer eller mindre anaeroba.
x De obligata anaeroba dör av syre, så de lever i syreftaiiga miljöer som t.ex tandköttsfickor.
x Det finns även kapnofila bakterier, vilka kräver koldioxid.

xDet finns inga strikt aeroba bakterier i munhålan

Front 9

Vilka bakterier finns i munhålan med tanke på pH

Back 9

x De flesta växer bäst i neutralt pH

x Det finns vissa som är syratoleranta och överlever i lågt pH. T.ex karies bakterier (mutans streptokocker och lactinobacillus)

x Några enstaka bakterier (t.ex porphyromonas gingivalis) är anaeriba bakterier som trivs bäst vid alkalisk miljö.

Front 10

Hur många bakterier finns det i vårat naturliga ekosystem

Back 10

700 olika bakteriearter, varav ungefär hälften inte går att odla i labb.

Front 11

Hur kan vårt ekosystem/normalflora påverkas, 5st

Back 11

x medfödda och adaptiva immunförsvar - påverkar hur vårat ekosystem ser ut.

x Sjukdom - Vid olika sjukdomstillstånd där immunförsvaret rubbas finns stor risk att våran bakterieflora också rubbas + även sjukdomar med påverkan på salivflödet kommer också påverka floran, även diabetes påverkar.

x miljöfaktorer - har också stor effekt

x Födointaget - är av störst relevans

x munhygien- oral hygien, rökning och intag av mediciner

Front 12

Sialo-peroxidas och histatiner

Back 12

x Sialo-peroxidas - oskadliggör frätande ämnen (thiocyanit)


x Histatiner - basiska peptider med brett spektrum, antifungalt, antibakteriellt och antiviralt

Front 13

Hur förändras munhålan fram till 16år

Back 13

Den tid munnen utsätts för flest förändringar är från födseln till omkring 16 årsåldern. Då kommer första tanden uppkomma, följt av resterande mjölktänder som senare byts ut mot permanent uppsättning tänder.

Front 14

Kariesutvecklling hos barn

Back 14

Under den allra första tiden är det ovanligt med någon typ av karies eller annan sjukdom i munhålan.

Från 8år kan man börja se karies-utveckling hos vissa individer även om det är högst ovanligt. Dock så blir det allt vanligare från denna ålder och senare i tonåren så är det förekommande om man inte sköter sin munhygien.

Front 15

Tandlossning (parodontit) i olika åldrar

Back 15

Tandlossning finns i vissa ovanliga aggresiva fall i yngre år men börjar först bli vanligt i 40-årsåldern.

Front 16

munnen från 6 mån till 70+

Back 16

6månader - Första tanden

2,5 år - Mjölktandsuppsättning klar

11-16 år - Under puberteten får de flesta en permanent tanduppsättning.

under denna period 0-16 är problem som tandsprickning det vanligaste.

16-40 - Är det vanligast att drabbas av karies.

40 -70 är karies fortfarande ett problem, tillsammans med parodontit

70+ - tandlöshet.

Front 17

När börjar man se tandlöshet hos individer

Back 17

Runt 70-årsåldern och framåt

Front 18

Vad har munnen för försvarsmekanismer mot inkräktare, ( i saliven) ej ingående 3

Back 18

x Saliv som sköljer ner mo till magsäckens sura miljö
x Antimikrobiella mekanismer
x Antikroppar - främst IgA. IgG, IgM och IgA är komplementfaktorer och komemr främst från gingivalvätska

Front 19

Hur mkt saliv utsöndras per dag och vad kan skillnader i hastigheten bero på

Back 19

Flödeshastigheten är ca 0,5-1 liter/dag.

Skillnadena i hastighet beror på om det är natt/dag, vila/stimulering, om man är stressad eller äter vissa mediciner

Front 20

Vad består saliv av? 4st

Back 20

x 98% vatten
x oorganiska ämnen - t.ex natrium, kalium, kalcium, bikarbonat, fosfat

x organiska ämnen - t.ex proteiner, peptider, aminosyror, glykoproteiner, kolhydrater, urea

x Olika celler som -
Miljontals levande bakterieceller
hundratals döda och levande leukocyter
tusentals döda epitelceller
immunoglobuliner

Front 21

Vad är salivs helhetsfunktion, 6st

Back 21

Den bibehåller god munhälsa genom:

x Buffrar och neutraliserar syror som produceras i plack.

x Smörjer munhåla och bevara slemhinnornas fuktighet

x Matspjälkning (amylas)

x fysisk borrtagning av främmande MO (flöde-aggregering)

x näringskälla för bakterier (kolhydraterna och proteinerna)

x antimikrobiella mekanismer

Front 22

IgAs fuktion, 3st

Back 22

Antikropp i saliva. Fungerar som first line of defense.

x agglutinerar bakterier
x modulerar enzymaktivitet
x inhiberar bakteries egenskaper att kunna binda till ytor i munhålan(neutraliserar?)

Front 23

Synergisk effekt i saliv

Back 23

De olika antimikrobiella funktionerna har synergisk effekt, dvs de stärker varandras effekt.

T.ex
lysozym + sekretorisk IgA + mucin
lysozym + sialoperoxidas
sekretoriskt IgA + sialoperoxidas

Front 24

Vad är gingivalvätskans (GCF) uppgift 4st

Back 24

x Att försöka skölja bort bakterier som ännu inte har fått fäste

x vid ökat flöde blir det "ny" näringskälla för MO. t.ex hemoglobin

x innehåller även flera antimikrobiella mekanismer t.ex leukocyter, antikroppar, peptider och komplementfaktorer

x enzymaktivitet - från fagocyter och bakterier = collagenas , elestas, trypsin (kan dock bidra till vävnadsnedbrytning vid parodontit)

Front 25

Hur är gingivalvätskans flöde hos friska

Back 25

ca 0,3 ml/timme

Front 26

Hur ökar flödet av gingivalvätska vid gingivit och parodontit

Back 26

gingivit - flödet ökar ca 1,5 ggr
Parodontit - ökar 30ggr

Front 27

Vad innehåller gingivalvätskan, 5st

Back 27

x leukocyter - neutrofiler, monocyter och lymfocyter
x antikroppar - IgG, IgA och IgM
x komplementsystemfaktorer och peptider
x Oorganiska ämnen - t.ex natrium, kalium, kalcium, bikarbonat
x organiska ämnen - protener, peptider, aminosyror, glykoproteiner mm

Front 28

2.2 Den orala mikrofloran

Vad består den orala mikrofloran av (svamp och sånt)5st

Back 28

Olika arter av:
bakterier
jästsvampar
virus
mykoplasma (slemhinneytor)
protozoer (ibland)

= stor diversitet

Front 29

Vad har den orala mikrofloran för funktion 3st

Back 29

Främsta funktionen är att skydda munhålan från patogena mo.

Det gör den genom att:
x ockupera kolonisationsstöllen/ytor - så att patogena mo inte får plats att binda in till

x ta upp näring så att inte patogena bakterier får deen istället

x kan utsöndra antimikrobiella substanser som påverkar patogener

Front 30

Vilka virus kan finnas i normalfloran 2st

Back 30

Herpesvirus och cytomegalovirus

Front 31

Vilka bakterier finns på kinder, läppar och gom?

Back 31

Steptococcus dominerar.

Mykoplasma finns också på slemhinneytor

Front 32

Vilka MO är associerade med orala infektionssjukdomar?

Back 32

-Karries:
Främst Streptococcus mutans och Lactobacilli, men även andra syraproducerande Streptococcusbakterier.

- Pariodontala sjukdomar:
Gramnegativa anaerober såsom Spirochaetes, Porphyromonas gingivalis, Tannerella forsythia, Treponema denticola osv.

Aggregatibacter actinomycetemcomitans står för den aggresiva formen av parodontit.

Gingivit (Tandköttsinflammation): Beror på plackbildning där det sker en omfördelning från streptococci-dominerat plack till en där Actinomyces arter, Capnocytophaga arter och obligata anaeroba gramnegativa bakterier är dominanta.

Front 33

Varför är det en så låg diversitet på kinder,läppar och gom

Back 33

x Saliv har stor påverkan
x Ömsning - epitelcellerna byts ut hela tiden

Front 34

Varför trivs bakterier på tänderna

Back 34

x ytan på tänderna ömsar inte
x matrester kan klibba sig fast (stagnera)
x det bildas pellikel på tänderna

Front 35

Vilka bakterier finner man på tänderna

Back 35

treptococcus,
actinomyces
veillonella
fusobacterium
prevotella
treponema
och andra icke-odlingsbara organismer.

Front 36

Varför trivs bakterier på tungan

Back 36

x papillerad yta
x har veck med anaeroba miljöer.

Front 37

Bakterier vid parodontit

Back 37

Gramnegativa bakterier finns mest i dentalplack och dess artdiversitet ökar ofta vid parodontit (tandlossning).

Andra bakterier som är inblandad i paradoni är t.ex. :
aggregatibacter actinomycetemocomitan
porphyromonas gingivalis

Front 38

Faktorer som främjar halitos 4st

Back 38

x inflammation
x parodontit
x dålig oral hygien
x förhöjd mängd polypeptiddelande MO

Front 39

Fylotyp

Back 39

en fylotyp är ett begrepp som används ganska ofta inom mikrobiologin. Förenklat kan man säga att det är ett begrepp som används synonymt med begreppet art. Det där med art är ju nämligen ganska svårt att använda sig av eftersom de flesta DNA-sekvenser man hittar (där man letar) inte visar sig tillhöra någon redan beskriven art - de är bara mer eller mindre lika olika redan beskrivna bakteriearter. Därför bestämmer man sig helt enkelt för en viss nivå av likhet över vilken man klassar alla sekvenser som samma fylotyp. I det här fallet klassades 16s rRNA-gener med över 97% likhet som tillhörande samma fylotyp.

Front 40

Diversitet i mikrofloran, hur många fylotyper

Back 40

Man har hittat 619 fylotyper i den mänskliga mikroflorna, varav 65,5% går att odla.

Front 41

Hur fördelar sig MO på olika habitat (hos en frisk individ)

Back 41

x Kinder, läppar, gom: Låg diversitet och mest fakultativa anaerober. Streptococcus (G+) arter är dominanta

x Tänder: mångfaldig mikroflora och både fakultativa och obligata anaerober. Vanligaste är streptococcus (G+), Actionmyces (G+), Rothia (G+), Neisseria (G+) och några anaerober.

x Tunga: Mångfaldig mikroflora och både fakultativa och obligata anaerober. Vanligast är streptococcus (G+), Actionmyces (G+), Rothia (G+), Neisseria (G+) och några anaerober

Front 42

Dominerande nyckelarter hos en frisk person, 5st

Back 42

Streptococcus, Actionmyces, Rothia, Neisseria och några anaerober.

Front 43

Vilka mo är främst associerade med karies 3st

Back 43

Främst streptococcus mutans och lactobacilli, men även syraproducerande streptococcusbakterier

Front 44

Associerade med pariodentala sjukdomar 4st

Back 44

Gramnegativa anaerober såsom:
Spirochaetes
Porphyromonas gingivalis
Tannerella forsythia
aggregatibacter actinomycetemcomitans

Front 45

Associerade med gingivit (tandköttsinflammation)

Back 45

Beror på plackbildning där det sker en omfördelning från streptococci-dominerat plack till en där

actinomyces arter, Capnocytophaga arter och obligata anaeroba gramnegativa bakterier är dominanta.

Front 46

Associerade med parodentit, vanlig och aggresiv

Back 46

Parodentitbakterier: bl.a P. gingivalis, T. forsythia. T.denticola osv

Aggresiv: Förekomst av Aggregatibacter actinomucetemcomitans

Front 47

Varför är en del av muhålans bakterier inte odlingsbara? 2st

Back 47

x odlingsmediet i labb saknar essentiella näringsämnen och/eller är toxiska för bakterier

x Orala bakterier har co-evolverats som komplexa bakteriesamhällen (biofilmer) en del behöver andra arter av bakterier för att gynnas och växa.

t.ex har viss pga co-evolutionen deaktiverat (muterat) vissa gener för biosyntes av essentiella näringsämnen eftersom dom förses av det från grannarna i biofilmen

Front 48

Hur uppkommer halitos

Back 48

Vanligaste orsaken till halitos (dålig andedräkt) är att man har bakteriebeläggningar kring tunga och/eller på tänderna som följd av dålig oral hygien.

Halitos kan även uppstå vid infektioner, dabetes, magsår, systematiska sjukdomar osv.

Det som sker är att när bakterierna kommer i kontakt med proteiner från maten så frigörs svavelföreningar

Front 49

Vilka faktorer påverkar MOs distribution (vart och om dom bosätter sig)i munhålan, kortfattat 5st

Back 49

x Habitates lämplighet för kolonisation
x MOs förmåga att kolonisera sig
x Vävnadstropism
x Receptorer hos värden
x Bakterieadhesiner

Front 50

Habitates lämplighet för kolonisation 4st

Back 50

x redoxpotential, syre, pH, temp, näringsämnen
x konstanta avlagringar från de flesta slemhinneytor, vilket leder till MO ej får fäste
x papillerade ytan på tungan är mer lämplig för kolonisation
x dentalplack är den mest diversa mikrofloran. Hög artrikedom förhållande till individanatal

Front 51

MOs förmåga att kolonisera sig 2st

Back 51

x Hitta habitat där de är skuddade från bortsköljning. t.ex tungan, mellan tänder osv.
x MO måste ha specifika mekanismer för adhesion till ytor

Front 52

Vävnadstropism, 1

Back 52

x distrubitionen av orala MO beror på deras förmåga att binda (adherera) till specifika ytor. Interaktion mellan adhesiner och receptorer

Front 53

exempel på Receptorer hos värden, 3st

Back 53

t.ex sialinsyror på epitelceller, pellikel-proteiner och kollagenfibrer.

Front 54

Bakterieadhesiner, 5st

Back 54

x Proteiner, ofta i form av fimbrier och/eller fibriller
x kolhydratbindande proteiner (lektiner)
x proteinbindande adhesiner
x multifunktionella (binder till många olika receptorer)
x glykostransferaser

x biofilm, alltså komplexa bakteriesamhällen på ytor, bildas när bakterier med hjälp av adhesiner binder till varandra och skapar bakteriekomplex. Det kallas co-adhesion/co-aggregation, när adhesiner hjälper bakteriet att binda till varandra.

Front 55

Exempel på receptorer i munhålan för adhesinerna (3st)

Back 55

x sialinsyror på epitelceller
x pellikelproteiner
x kollagenfibrer

Front 56

Hur etableras den orala normalfloran hos en individ

Back 56

Den vanligaste källan för normalflorabakterier är att de överförs via saliv från munhålan hos personer som har nära kontakt med barnet. Denna källa visar sig även vara den mest sannolika källan av bakterier som är associerade till tandsjukdom. Flera studier har även visat att bröstmjölk kan vara en källa av normalflorabakterier till nyfödda barn

Front 57

Vad är pellikel

Back 57

Pellikel är den skyddande film av saliva komponenter och glykoproteiner, som binder till tanden yta och skyddar mot bakteriers angrepp. (wikipepedia)

Pellikeln fungerar som ett fäste för bakterier som har förmågan att binda sig fast till de olika beståndsdelarna i pellikeln.

Vad består pellikel av

Front 58

Vad består pellikel av

Back 58

Pellikeln bildas av salivproteiner och glykoproteiner (tex Mucin) som selektivt absorberar till tandytorna