Reading...
Play button
Play button
Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
71 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad har huden för funktioner? 6st
|
Huden är kroppens största organ och har som uppgift att:
- Stå emot yttre påfrestningar ( tex. infektioner, strålning) - Immunologisk reglering - Skydda mot vätskeförlust - Reglerar kroppstemperaturen - Förmedlar känselsignaler till nervsystemet - Producerar tillsammans med solljuset vitamin D |
|
|
Vilka 3 huvudlager består huden av?
|
1. Överhud
- Epidermis 2. Läderhud - Papillära dermis och retikulära dermis 3. Underhud - Subkutis |
|
|
Vad i sin tur består epidermis av för lager?
|
1. Hornlagret
- Keratinlagret. Stratum corneum 2. Kornlagret - Granulära lagret. Stratum granulosum 3. Taggcellslagret - Stratum spinosum 4. Basallagret - Stratum basale 5. Basalmembranet |
|
|
Vilka cellförbindelser förekommer i epidermis? 3st
|
X Desmosomer
- Sammankopplar celler mekaniskt för ökad motståndskraft och stabilitet i vävnad X Hemidesmosomer - Förankrar basalceller till basalmembranet X Basalmembran - Har ngt som kallas Lamina lucida och Lamina densa. - Dessa ligger båda mellan epidermis och dermis |
|
|
Vad betyder följande:
Squama Papel Macula Bulla Vesikel Fissur eller rhagad Pustel Ulcus Erytem Krusta Cicatrix |
Squama= Fjäll
Papel = Knottra Macula = Fläck Bulla = Blåsa Vesikel = Liten blåsa Fissur/Rhagad = Spricka Pustel = Varblåsa Ulcus = Sår Erytem = Rodnad Krusta = Skorpa Cicatrix = Ärr |
|
|
Dermatit (vad är det, vilka kan man få 4st)
|
- inflammation i huden, ger ofta upphov till nån slags eksem.
- allergiska eksem - Psoriasis - Lichen planus - Lupus Erythematosus |
|
|
Vilka olika grupper av infektioner kan man få? 3st
|
- Svampinfektion
- Bakterieinfektion - Virusinfektion |
|
|
Vilka olika kvisslor/blåsor och sår kan man få? 5
|
X Akne vulgaris
X Bensår X Pemfigus (blåsbildande hudsjukdom) X Pemfigoid X Epidermylosis bullosa |
|
|
Vilka sorters hudcancrar kan man få? 3
|
X Basalcellscancer
X Skivepitelcancer X Malignt melanom |
|
|
Vad är egentligen eksem ( icke allergiska 2st, allergiska 4st)
|
x Det är icke-specifika utslag som kan ha varierande orsaker. Det kan antingen vara:
Icke-allergiska eksem - Kan vara irritationseksem - Venöst eksem (som kan uppkomma pga venös insufficiens) Allergiska eksem (sk. Atopisk dermatit) - Kan vara böjveckseksem - Kontaktallergi - Läkemedelsallergi - Erythemamultiforme Akut eller kronisk dermatit |
|
|
Hur skiljer man akut 4st och kronisk 3st dermatit åt histologiskt sett?
|
Akut:
-”Svampiga” blåsor - Kan vara vätskefyllda - Ej tydliga retepegs. - Lymfatiska celler invaderar vävnad genom dilaterade kärl. Kronisk: - Tydligare retepegs - Kollagen - Tjockt keratinlager |
|
|
Vad är Erythema multiforme? (hur ser det och lokalisation, kan utlösas av vad, svårare varianter, histopatologi)
|
- Det är en allergisk reaktion som ofta visar sig på händer, fötter, armar och ben som ett cirkulärt utslag. I vissa fall är det mer utbrett.
- Erythema multiforme kan utlösas av infektioner (tex herpes), sol eller pga läkemedel. - Det finns svårare former av denna sjukdom som även drabbar slemhinnor i ögon och mun - Histopatologin är varierande och okaraktäristisk så man brukar ta en biopsi för att utesluta andra hudsjukdomar |
|
|
Vad är lichen planus? (vad är det och lokalisation 4st)
|
x Det är en autoimmun lichenoid dermatit
x Den uppträder på hud (handleder, underarmar, underben) och slemhinnor (munhåla, kön). |
|
|
Psoriasis (vad är det, vilka får den, uppträder vart 3st, vad sker cellulärt)
|
x Autoimmun psoriasisdermatit.
x Den är kronisk med ärftlig benägenhet. x Uppträder främst på armbågar, knän, bål och hårbotten x Karaktäriseras av en hög omsättning av epidermis (ca. 4 dagar) |
|
|
Vad är lupus erythematosus? Skillnad på SLE och DLE
|
x En autoimmun lupusdermatit. Finns två sorter. DLE och SLE.
DLE = Discoid lupus erythematosus - Är begränsad till huden - Uppträdet främst på ansikte, huvud och öron SLE = Systemisk lupus erythematosus - Är en systemisk sjukdom som inte alltid ger hudförändring - Kan angripa hjärta, leder, lungor, lever, njure och nerver |
|
|
Vilka hudsjukdomar orsakas av virus? 7st och vilka virus
|
x Herpes
- HSV typ 1 och 2 x Vattkoppor - Herpex zoster- varicella x Vårtor - Papilloma x Smittkoppor - Poxvirus x Mollusker - Molluscumcontagiosum x Höstblåsor - Coxsackievirus |
|
|
Vilken vanlig bakteriesjukdom orsakas av stafylokocker och streptokocker?
|
Svinkoppor
|
|
|
Svampinfektioner som drabbar huden 2 st och svampsort
|
Fotsvamp
- Trichophyton - Epidermophyton Ringorm - Microsporum - Tricophyton rubrum |
|
|
Acne vulgaris (vad är det, uppstår hos vilka, vad kan påverka acne, inflammation)
|
x Det är kvisslor som uppstår på huden till följd av överproduktion av talg från talgkörtlar, i anslutning till hårsäck.
x Uppstår främst hos unga i puberteten x Könshormoner påverkar produktionen av talg x Kan bli inflammation till följd av infektion av hudbakterier |
|
|
Hur kan bensår uppkomma? 2st
|
på grund av:
- Venös och arteriell insufficiens - Ischemi och nekros |
|
|
Blåsbildande sjukdomar syns ofta pga spongios eller akantolys. Vad menas med dessa termer?
|
Dessa två ger intraepidermala blåsor.
Spongios: - Är ett ödem i epidermis. Överflöd av vätska mellan keratinocyter - Typiskt tillstånd för atopisk dermatit Akantolys - Sjukligt tillstånd där interaktionerna cellerna emellan än brutna och då cellerna lossnar från varandra uppstår en blåsa - Typiskt för Pemfigus |
|
|
Pemfigus(vad är det, hur uppstår den, vart uppträder sjukdomen, vad kännetecknar)
|
x Det är en blåssjukdom som ger intraepidermala blåsor. Detta uppstår pga autoimmunitet.
Antikroppar påverkar hur epitelcellerna sammanfogas, antikroppar som binder nämligen till proteiner i desmosomer så att dessa förbindelser blir svaga. Kännetecknas av akantolys (som var just att interaktionerna mellan cellerna bryts). x Sjukdomen uppträder inledningsvis på munslemhinnor och senare även på delar av huden tex Skalp, bröst, armhålor, ljumskar och rygg. x Ett tecken på pemfigus är att om man trycker på blåsan så ska den flyttas. |
|
|
Vilka blåssjukdomar ger blåsor som involverar basalmembranet? och vad är skillnaden på dom
|
X Pemfigoid (till skillnad från pemfigus som har akantolys cell-cell)
- Som har autoimmuna grunder X Epidermolysis bullosa - Som har genetiska grunder |
|
|
Pemfioid (vad är det, hur uppstår den, sjukdomsförlopp, lokaliseriing, histologiskt)
|
x Autoimmunitet som resulterar i blåsor som involverar basalmembranet. Kroppens har antikroppar som påverkar hur epitelcellerna kopplas via hemidesmosomer till basalmembranet och liksom för pemfigus är cellförbindelserna svaga. Då cellerna lossnar från varandra uppkommer blåsorna.
x Inleds med kliande utslag, senare uppkommer stora, spända blåsor som först drabbar underbenen för att sedan drabba extremiteter och bål. - Finns också en slemhinner-pemfigoid som domineras av blåsor i munslemhinnan x Histologiskt ses pemfoid som subepidermala blåsor som är inflammatoriskt infiltrerat av eosinofiler. |
|
|
Epidermylosis Bullosa (EB) (vad är det, pg av vad uppstår den, när utlöses sjukdomen, vilka tre grupper finns)
|
x Det är en genetisk åkomma med ärftlig benägenhet för blåsbildning i huden. Beror på dysfunktioner i basalcellernas cytoskelett eller att felet även här beror på förankringsproteiner
x Denna hudsjukdom visar sig tidigt (vilket är vanligt vid ärftliga sjukdomar) och i svåra former redan vid födseln. x Blåsbildningen är indelade i 3 grupper och kan antingen ligga intraepitelial eller subepitelial: - Epidermolytisk - Junktionell - Dystrofisk Histologiskt ser man ingen infiltration av inflammatoriska celler. |
|
|
Hur går epidermolytisk blåsbildning till?
|
Den ger intraepitelial blåsbildning. Dysfunktionellt cytoskelett uppkommer i det här fallet pga mutation i gener som kodar för intermediära filament. Intermediära filament är en del av cytoskelettet.
|
|
|
Hur går junktional blåsbildning till?
|
Det resulterar i subepiteliala blåsor. Det uppkommer pga mutationer i gener som kodar för förankringsproteiner (lamininer och integriner) som ska förbinda basalceller via hemidesmosomer till basalmembranet.
|
|
|
Hur går dystrofisk epidermolytisk blåsbildning till?
|
Bildar subepiteliala blåsor och uppkommer pga mutationer i gener som kodar för förankringsproteiner som föränkrar dermis till basalmembranet.
|
|
|
hudcancer (uppstår i 2 celler, vilka cancer 3st)
|
X Keratinocyter
- Basalcellscarcinom - Skivepitelcarcinom X Melanocyter - Malignt melanom |
|
|
Basalcellscarcinom (vilka celler, hur vanlig, mutationer, växtsätt)
|
x Urspringer från keratinocyter och är den vanligaste formen av hudcancer.
x Är starkt associerad med mutationer i tumörsupressorgenen PTCH x Det är en lokal, invasiv cancer som sällan metastaserar. |
|
|
Basalcellscarcinom kan yttra sig på 3 sätt. Vilka? och hur ser de olika formerna ut?
|
Superficiell basalcellscarcinom
- Ligger ytligt och buktar inte ut ngt från epidermis - Tydligt avgränsad från underliggande strukturer Nodulär basalcellescarcinom - Det sker en knutformad (nodulär) tillväxt i dermis - Den har ytliga kärl - Distinkt gränszon Morfeiform basalcellscarcinom - Tillväxt i dermis - Diffust avgränsad, är liksom utsmetat på och med närliggande hud. - Små, oregelbundna tumörförband i tät, fribrös stroma |
|
|
Skivepitelscarcinom SCC. (hur vanlig, mutation, växtsätt)
|
x Det är den näst vanligaste formen av hudcancer.
x Beror ofta på mutationen på tumörsupressosgenen p53. x Även den en lokalt invasiv cancer men denna har även potential att metastasera. x Aktinisk keratos och SCC in situ är förstadier till SCC men det är låg risk att det faktiskt utvecklas till fullvärdig Skivepitelscarcinom |
|
|
Vad skillnaden mellan SCC in situ och SCC histologiskt sett?
|
X SCC in situ
- Atypiska keratinocyter i epidermis - Ökad mitos och apoptos X SCC - Atypiska keratinocyter i epidermis OCH i dermis - Ökad mitos och apoptos - Förhorningar |
|
|
Födelsemärke/naeuvus vad är det?
|
x Det beror på ökad tillväxt av melanocyter, sk. hyperpigmentering. De är benigna.
|
|
|
Vilka tecken kan ses på ett födelsemärke på att malignt melanom har utvecklats? 5st
|
x Asymmetry
x Border irregular x Colour varation (olika grad av pigmentering) x Diameter större än 6mm x Evolution - att den förändras |
|
|
Malignt melanom (växtsätt, mutation, vart på huden etc)
|
- Det är en invasiv cancer som metastaserar
- Uppkommer ofta pga mutationer i onkogenen B-Raf - Superficiellt malignt melanom är vanligast. Ytligt spridande. - Kan växa både radiellt och vertikalt. Vid radial tillväxt finner man atypiska och ofta missfärgade melanocyter spridda i hela epidermis. Vid vertikal spridning hittar man dessa i dermis också. - Det finns olika typer av malignt melanom tex nodulärt melanom, Lentiga maligna, Lentigo maligna melanom och dessa yttrar sig olika på huden. |
|
|
28. Klinik hudsjukdomar
Kontakteksems 2 indelningar vad dom uppkommer av |
icke allergiskt/irritationseksem
- Orsakas av långvarig kemisk eller fysialisk påverkan, hudens barriär skadas. allergiskt eksem - Om huden har blivit sensibiliterat efter långvarig exponering (eller starka allergen) |
|
|
Irritationseksem/icke allergiskt (drabbar vem, orsaken till att det uppstår, diagnos)
|
x Kan drabba alla, dos och barriärfunktion är avgörande men har man torr och atopisk hudtyp är man mer mottaglig
x Orsakas vanligen av långvarig kemisk, fysikalisk påverkan, eksemen startar ofta under ringar. x Diagnos: genom uteslutning, kan ej testas. vanligaste orsak till handeksem |
|
|
Hur uppkommer irritationseksem?
|
Efter intensiv/långvarig påverkan med avfettande ämnen och/eller till följd av genetisk defekt produktion av lamellära lipider kan hudbarriären brytas ned och skadliga ämnen nå viabla celler (inflammation) och vatten avdunsta (torr hud)
|
|
|
Allergiskt kontakteksem (reaktionens förlopp, varför det uppstå och hur man ställer diagnos)
|
x långsam Reaktion, timmar-dagar
x sensibilisering sker normalt efter långvarig exponering (undantag starka allergen) x testas med lapptest (epicutantest) |
|
|
Varför kan man få Allergiskt kontakteksem vid bensår
|
bärriärskada, inflammatiom, ocklusion disponerar (bensår)
- (Om blodet har svårt att pumpas från benen till hjärtat kan benen bli svullna och man få åderbråck och bensår. Huden blir då ofta skör och tunn och man kan lättare få eksem) - vårdguiden |
|
|
Vilken allergityp är är allergisk kontakteksem (1-4)
|
typ IV
|
|
|
Epicutantest, wiki
|
Vid allergiskt kontakteksem används lapptest, även kallat epikutantest. Allergen appliceras på ryggen. Testet sitter kvar i 2 dygn och avläsning sker 3 och 7 dygn efter applikationen. Vid allergi mot en testsubstans, uppkommer ett litet eksem där allergenet suttit.
Vanliga kontaktallergener, 7st; metaller (ni,co, cr) parfymämnen konserveringsmedel (formalin) gummikemikalier (tillsätts på fabrik) plastmonomerer (epoxi, akrylater) lokala behandlingsmedel övrigt (primin) |
|
|
Nickelallergi 3st
|
x vanligaste kontaktallergin, ca 15% kvinnor 2% män
x Leder i ca 30% till handeksem, med dålig prognos vid vårarbete x EUs nickeldirektiv begränsar nickelhalten i föremål avsedda för hudkontakt |
|
|
Andra vanliga allergier, 4st
|
Gummikemikalier
kontaktallergi i munnen guldallergi nickelhaltig tandställning |
|
|
Kontaktallergi i munnen (klinisk bild och vilka allergener)
|
x yttrar sig som lichenoida slemhinneförändringar, blåsor, sår eller rodnad.
x Vanligaste allergenen är metaller, plastämnen och smakämnen |
|
|
Guldallergi, 4st
|
x näst vanligaste allergen bland tested patienter på hudmottagning
x relevansen av postitv test är låg x guldallergi är associerad till förekomst av dentalt guld x test med guld är inidicerad vid oral lichen och burning mouth syndrome |
|
|
Nickelhaltig tandställning
|
x inducerar troligen oral tolerans mot nickel
x tandställning (med nickel) före piercing minskar risken för nickelallergi |
|
|
Urtikaria, wiki
|
Urtikaria, nässelutslag eller nässelfeber (jämför brännässla, med det vetenskapliga namnet Urtica dioica) innebär utspridda, kortlivade, kliande upphöjda rodnader i huden, så kallade kvaddlar.
|
|
|
Kontakturtikaria immunologisk och icke-imunologisk
|
immunologisk:
- relativt ovanlig - IgE-medierad, atopi disponerar - kan åtföljas av rinokonjunktivitit, astma, anafylaxi - RAST-/pricktest - ex latex, djurprodukter icke-immonulogisk - vanlig - ex perfumer, utvärtes läkemedel, nässlor mm |
|
|
vilken allergityp är allergisk urtikaria
|
typ 1
|
|
|
"gummiallergi"
|
ej gjord
|
|
|
När gör man Pricktest/serologi
|
Indikation: misstänkt typ-1 allergi
allergisk urtikaria/kontaktartikaria ex mot pc eller latex |
|
|
Atopiskt eksem Etiologi/patogenes
|
- ärftlighet
- torr och klådbenägen hud - IgE-medierad överkänslighet i form av födoämnesallergi finns framförallt hos barn - icke-allergiska mekanismer dominerar |
|
|
Kliniska fomer atopiska eksem
|
- spädbarnsfas
- barnfas - vuxenfas - andra "typiska" varianter |
|
|
atopiskt eksem behandling 7st
|
mjukgörande kräm
lokala steroider uv-ljus eksemskola yrkesrådgivning tacrolimus - immunsupressiv pimecrolius |
|
|
Psoriasis (vad är psoriasis och vad utlöser det 3st)
|
x autoimmun sjukdom
x infektion, stress, läkemedel kan utlösa |
|
|
Vilka olika former av psoriasis finns det, 4st
|
plaque
guttat pustlös artirti oral? genital? mm |
|
|
Behandling av psoriasis 5st
|
Lokala steroider
d-vitaminanalog methotrexate, cyclosporin TNF-alfahämmare |
|
|
Chronic cutaneous LE/discoid LE (är vad, risk för SLE)
|
x autoimmun sjukdom
x liten risk för SLE vid begränsad CCLE |
|
|
Hur ser dom klinska symtomen för Chronic cutaneous LE/discoid LE ut, 4st
|
rodnad
fjällning ärrbildning vanligast vid ansikte och skalp |
|
|
behandling av Chronic cutaneous LE/discoid LE, 3st
|
solskydd
lokala steroider klorokinfosfat |
|
|
Lichen planus etiologi och varför det uppstår
|
etiologi/patogenes:
- cellulär immunologisk reaktion - lichenoida reaktioner vid GVH, läkemedel och kontaktreaktioner |
|
|
lichen planus kliniska symtom 3st
|
- platta rödviolette papler på hud (handleder underarmar, underben)
- vita stråk i munslemhinna, (vitt lager el. runda vita lager på tunga) - bullös/erosiv form (bullös: blåsor) |
|
|
Behandling av lichen planus, 3st
|
- orala steroider
- lokal steroid III-IV - ev. PUVA |
|
|
Epidermolysis bullosa (hur uppkommer det, 3 varianter, behandling)
|
x ärftliga defekter i proteiner som förankrar basalmembran/celler till dermis
x Finns tre varianter: Simplex, dystrofisk, letalis x behandling endast symtomatisk |
|
|
Kliniska symtom på epidermolysys bullosa
|
Blåsor som läker till svårt ärrbildande lesioner
|
|
|
Skillnad på dom tre olika varianterna av epidermolysys bullosa
|
simplex innebär att blåsorna finns i överhudens nedre skikt. De ger inga ärr och besvären begränsas ofta till händer och fötter men kan också vara utbredda på kroppen.
letalis: uppträder blåsorna i övergången mellan överhuden och läderhuden (junktionen). Det kan även finnas blåsor i slemhinnorna. Denna form leder ibland till en utbredd hudavlossning, som inte ger några ärr, men huden tunnas ut vid upprepad blåsbildning. Junktional epidermolysis bullosa kan vara livshotande i spädbarnsåldern, på grund av vätskeförluster och infektioner. Dystrofisk epidermolysis bullosa innebär att blåsorna uppstår i läderhuden strax under överhuden, ibland även i slemhinnorna. Blåsorna bildar ärr och ger ofta bara lokala besvär, men vid en svår form orsakar de omfattande funktionsnedsättningar, särskilt om slemhinnorna också är påverkade. |
|
|
Pemfigus (vad är det, kliniska bild och behandling)
|
x Autoimmun sjukdom med antikroppar mot intercellulär substans (Antikroppar påverkar hur epitelcellerna sammanfogas via desmosomer i peidermis)
x slappa blåsor på ickerodnande hud och slemhinna, i munnen ulcerös stomatit, sällan blåsor x behandling: systemiska steroider |
|
|
Pemfigoid (vad för sjukdom, klinisk bild, behandling)
|
autoimmun sjukdom med antikroppar mot hudens basalmembran
klinisk bild och behandling vid pemfigoid; x Ofta klåda, sega blåsor på icke rodnande hud och slemhinna (ögon) i munnen ulcerös stomatit x Behandling: lokala/systemiska steroider, azathioprin |
|
|
Erythema multiforme (vad är det, klinisk bild och behandling)
|
x Reaktiv dermatos som kan utlösas av infektion, läkemedel och sol.
x symmetrisk maculopapulär efflorescenser med bullöst centrum, slemhinnor (steven johnsons syndrom) x Behandling: Ingen eller systemiska steroider |
