1,2,3,4,5,6,7 Ny 2

Front 1

Mikrobiologi FLASHCARDDB

vad menas med 'ren kultur'?

Back 1

endast EN typ av bakteriecell, alla bakterier i en koloni är kloner av en enda ursprunglig bakterie.

Front 2

Vilka är de fyra kriterier, enligt Koch, som bevisar att mikroorganismer (MO) är de som kan orsaka sjukdomar?

Back 2

● Organismen måste finnas i alla sjuka patienter men inte i några friska.

● Organismen kan odlas i en ren kultur in vitro.

● Organismen från den rena kulturen in vitro måste orsaka en infektion på ett friskt djur eller människa.

● Man måste kunna isolera samma organism från den nyss infekterade värden.

Front 3

Vad menas med kemoterapi?

Back 3

Är ett sätt att förhindra att MO växer. Förhindrar infektionssjukdomar genom att inhibera eller döda skadliga mikrober.

Front 4

ex på ämnen för kemoterapi (kemoterapuetiska agenter)

Back 4

antibiotika (produceras av svamp eller bakt.)
eller syntetiska droger.

Front 5

Vilken del i GI-kanalen har både störst bakteriepopulation och flest antal bakterietyper?

Back 5

Colon innehåller mellan 300-1000 olika typer av bakt. En population omkrig 10^9 - 10^11.
(Munnen innehåller ca 400 olika sorter och erhåller en population på ca 10^9 )

Front 6

Var i människan hittar man normal flora, många 5/några 2?

Back 6

Många:
- övre andningsvägar
- tarmen
- genitalier
- vävnader
- huden

Några:
- Esophagus
- Magsäcken

Front 7

Vilka delar är normalt sterila? 4st (har ingen bakterieflora)

Back 7

- Urinblåsa
- Urin
- Blod
- Nedre luftvägarna

Front 8

Vilken nytta gör normal flora? 5st

Back 8

- Produktion av näringsämnen (tex vitaminer)

- Produktion av antimikrobiella substanser (inhiberar eller dödar andra patogena bakterier)

- Stimulerar immunförsvarets produktion av antikroppar

- Stimulerar framväxt av viss vävnad. t.ex peyers plack

- Tävlar med patogener om näring och fästplats (förhindrar deras kolonisering)

Front 9

Vilka är det bakomliggande orsakerna till opportunistiska infektioner? 6st

Back 9

- Brännskada (förstör vävnad, frigör näring, förändrar normal flora)

- Kortikoidbehandling (reducerad inflammatorisk respons och reducerad antikroppsproduktion)

- sjukdomar som ger defekter i immunförsvaret (tex leukemi, aids)

- Störning i metaboliska balansen ( tex diabetes, njur- och leversjukdomar)

- För lång antibiotikabehandling (förändrar och påverkar normal floran)

- påverkan på blodflöde , urinflöde (tex kateter)

Front 10

Vilka viktiga strukturer/organeller och viktiga molekyler hittar man i bakteriecellens cytoplasma? 4st

Back 10

- Genom/kromosomer (med arvsanlag)

- Ribosom (sköter proteinsyntes)

- Granula (förråd för ansamlade näringsämnen såsom tex glykogen, polyfosfat och lipider)

- Cytosol (innehåller enzymer, tRNA, mRNA, aminosyror, nukleotider, näringsämnen)

bakterier kan också ha: fimbrie, pili, flagell, plasmider, kapsel, dubbel membran (lipopolysackarider) eller cellvägg (peptidoglycan)

Front 11

Vad är en plasmid 2st?

Back 11

- Små DNA- molekyler som är viktiga för överföring mellan bakterierna. Plasmider kan lätt tas upp av andra bakt. och kan tex överföra resistens eller på vilket sätt de orsakar sjukdomar.

- är ett extra kromosomt genetiskt element som tillsammans med genomet kodar för all genetisk info.

Front 12

Vilka är de viktigaste funktionerna hos cytoplasmatiska membranet? 6st

Back 12

- Osmotiskt barriär

- permeabel barriär

- transport via proteiner

- plats för flera enzymer (som medverkar i tex andningskedjan och cellväggssyntes)

- involverad i kromosomdelning (septumformation)

- Upprätthåller membranpotentialen (vilket ger energi till transport över bla flagellens rörelse)

Front 13

Varför är cellmembranet med dess osmotiskt och permeabelt barriär viktigt?

Back 13

Ger upphov till membranpotentialen som ger energi till transport över membranet samt till rörelse av flagellen som fäster i membranet.

Front 14

Vad är skillnaden mellan bakteriernas cellväggar: G+ och G-

Back 14

g+
- positiv cellvägg (vid infärgningen, blir färgad?)
- Tjockt lager (ca 90% av cellväggen) av peptidglycan i 3D-struktur
- Innehåller Teichoic- och lipoteichoic acid
- Har olika länkningar i strukturen

G-
- negativ cellvägg
- Mer komplex än G+.
- Ingen Teichoicsyra
- tunnare lager med peptidgycan
- 2D-struktur
- Har ett yttre membran som bestämmer många egenskaper hos G- .(fosfolipider på insidan, lipopolysackarider på utsidan och proteiner)

Front 15

Vad är periplasma?

Back 15

området mellan yttre och inre membran hos G-

Front 16

Vilka olika strukturer/molekyler hittar man i periplasman? (i området mellan yttre och inre membran hos G-) 3st

Back 16

- Hydrolytiska enzymer (som bryter ned makromolekyler)

- Virulensfaktorer (faktor som avgör bakteriens förmåga att orsaka sjukdom då den nått en värd)

- Transportsystem (Som transporterar olika molekyler in och ut från periplasman, porer bland annat)

Front 17

Var hittar man LPS?

Back 17

Lipopolysackarider hittar man på utsidan av det yttre cellmembranet hos G-.

Front 18

Vad är flagellens funktion?

Back 18

Gör att bakterien kan röra sig och rotera.

Front 19

Vad är pilis resp. fimbrias funktion? (Skillnad på dem? fråga nån)

Back 19

Fimbrias: Ger bakterien förmåga att fästa vid ytor tex i urinvägarnas epitel. Typiskt för patogena bakterier. t.ex e.coli.

Pili: möjliggör konjugation (överföring av DNA mellan bakterier) genom ihåliga hårliknande strukturer där DNA kan färdas inuti till en annan cell. (och fästa i ytor eller?)

Front 20

10. Vilka funktioner kan en kapsel ha?

Back 20

Bakterien kan omges av en kapsel eller ett slemlager. Dessa fungerar som skydd mot uttorkning, fagocytering, kroppsegna cellerna och gör att bakterien kan fästa sig på kroppsegna celler. Kapseln består av antingen polysackarider eller polypeptider och finns hos både G+ och G- bakterier. Om polysackariderna/polypeptiderna ligger organiserat bildas det som kallas kapsel och om de ligger oorganiserat bildas ett slemlager.

Front 21

Vad består kapseln av

Back 21

Kapseln består av antingen polysackarider eller polypeptider och finns hos både G+ och G- bakterier.

Front 22

Skillnad på kapsel och slemlager

Back 22

Om polysackariderna/polypeptiderna ligger organiserat bildas det en kapsel och organiserat blir det ett slemlager.

Front 23

Vad är en bakteriespor?

Back 23

En extremt stark struktur som innehåller arvsanlag och kan lämna bakterie, innehåller alla komponenter som gör att den kan växa till en ny bakterie men ligger och väntar tills det blir rätt miljö utanför. t.ex antrax (mjältbrand) bildar sporer. Kan enbart bildas av G+

Front 24

Vad kan en bakteriespor tåla

Back 24

Skyddas mot värme, strålning och uttorkning.

Front 25

Hur och när äger sporuleringen rum? ej gjord

Back 25

steg:
1. Kromosomer replikeras och separeras inuti bakterien --&gt plasmatiskt membran åt sporen och septum börjar ta form

2. septum klart --&gt sporen omsluts av bakteriens membran

3. Peptidglykan ansamlas i ett tjockt lager runt sporen. DNA i bakterien börjar försämras.

4. Proteinbeläggning runt peptidglykanen tar form

5. Bakterien lyserar --&gt sporen frigörs

6. Under bättre förhållanden sen---&gt sporen gror och växer till sig till en virulent bakterie.

Front 26

Hur kan närvaro av syre bli ett problem för en bakterie?

Back 26

Den toxiska formen av syre, superoxid, måste neutraliseras av mikrobens enzymer för att inte vara farligt för bakterien.

Utan dessa kommer syre omvandlas till den dödliga superoxiden. Många av de obligata anaeroba bakterierna saknar just dessa enzymer.

Front 27

Superoxid

Back 27

Är den en toxiska formen av syre, superoxid, måste neutraliseras av mikrobens enzymer för att inte vara farligt för bakterien.
(obligata anaeroba bakterier saknar dom enzymerna)

Front 28

Villa enzymer neutraliserar syre för en bakterie, 3st

Back 28

- superoxid dismutase
- katalas
- peroxidas

Utan dessa kommer syre omvandlas till den dödliga superoxiden. Många av de obligata anaeroba bakterierna saknar just dessa enzymer.

Front 29

Var kan bakterier stöta på anaeroba förhållanden under infektion? ej gjord fattar inte?

Back 29

Anaeroba bakterier frodas ofta i:
- munnen runt tandköttet

- i djupa sår, t.ex. de som orsakas av punktering på huden.

- sår orsakade av brutna ben, där benet har brutit igenom till ytan

- djupa bett från..djur.

Anaerob infektion bör misstänkas när ett sår läker mycket långsamt.

Front 30

3. Varför behöver man sterilisera ”culture media” innan vi låter bakteriekulturen tillväxa?

Back 30

Är inte “culture medium” (näringsrikt material för bakterietillväxt, exempelvis agarplatta) sterilt så finns det en risk att en annan typ av bakterie än den vi vill studera växer till sig i lösningen och därmed ger oss felaktiga observationer

Front 31

Var i kroppen finner patogena bakterier förhållanden med hög osmolaritet?

Back 31

Främst i tarmkanalen där människan har ett förhöjt osmotiskt tryck.

Front 32

Var i kroppen finner patogena bakterier förhållanden med lågt pH? 2st

Back 32

x Magsäcken.

x Vissa patogener har även anpassat sig för att växa inuti fagosomer (cellulärt kompartment för att döda eller smälta MO.)

Front 33

Vad är en ”enrichment” och ett selektivt media?

Back 33

Selektivitet: media innehåller en substans som antingen undertrycker eller stimulerar tillväxten av en viss MO

Berikning: är ett selektivt medium som dock är bredare än överstående. Det tillåter tillväxt av flera organismer då det inte innehåller de inhiberande ämnena som “selective media” gör. Är användbart för att odla fram bakterier ur en lösning med en, från början, lägre andel bakterier.

Front 34

Hur ser en typisk tillväxtkurva ut då man inkorporerar en liten mängd bakterier in till en flytande kultur?

Back 34

Bakteriell tillväxt sker exponentiellt.

1. Lag phase - Då bakterier anpassar sig till media och bildar de enzymer som behövs. Händer inte så mycket.

2. Exponentiella fasen - tillgången på näring är obegränsat (optimala förhållanden) och tillväxten ökar kraftigt. Här räknas generationstiden ut dvs. den tid det tagit för bakterien att fördubbla sig i antal.

3. Stationära fasen - då näringsämnena börjar ta slut och avfallsprodukter från bakterierna ökar. Antalet nybildade bakterier är lika stort som antalet döda.

4. Dödsfasen - Då näringsämnen är bristande och antalet döda överstiger antalet levande.

Front 35

Vad avgör mest hur tillväxtstiden blir för en bakterie i ett media

Back 35

det som avgör mest hur tillväxtstiden blir är beroende på vilken sockerkälla bakterierna har att tillgå.

Front 36

rangordna vilka näringskällor bakterier växer bra i

Back 36

Bäst = glukos , sen laktos, sen succinate

Front 37

Ge tre olika exempel på hur man kan mäta bakterietillväxt?.

Back 37

Direkt mätning: Totala cellantalet av levande celler.

Total cell count: Färgar in bakteriekulturen och tittar sedan på det i mikroskop. Tidskrävande. Ser bara levande celler. Lättare att se eftersökt bakt. vid infärgning.

Viable count: Räknar antalet bakterier direkt på LA-plattan. Tidskrävande. Ser bara levande celler.

Indirekt mätning:
OD/Turbidity= grumlighet. Går fort då man inte behöver låta bakterierna växa ett dygn men man ser ingen skillnad på levande och döda. (Om bakterierna även har lyserat så minskar OD)

Front 38

Vilka olika funktioner i en bakteriecell är mål för de olika metoderna som används vid sterilisering och desinficering? 6st

Back 38

1. Vilka olika funktioner i en bakteriecell är mål för de olika metoderna som används vid sterilisering och desinficering?
● Cellväggen (värme)
● Membranet (phenol, tvål, rengöringsmedel)
● Proteiner (fuktig värme, alkoholer)
● DNA (strålning)
● Hämning av enzymer (torr värme, halogener)
● Hämning av biosyntes (sulfa som hämmar bakteriers syntes av folsyra)

Front 39

Vilka olika faktorer och parametrar påverkar effektiviteten vid sterilisering och desinficering? 9st

Back 39

1. Antalet mikroorganismer från början.
2. Mikroorganismernas känslighet.
3. Tiden de utsätts för steriliseringen.
4. “Dosen” av sterilisering.
5. Temperatur.
6. pH.
7. Ytspänning.
8. Det behandlade områdes natur.
9. Formation av biofilm.

Front 40

Vilka mikroorganismer är lättast respektive svårast att döda, ej gjord fattar inte frågan?

Back 40

Svårast: Sporer (pga stor motståndskraftigt)


Det är framför allt sporbildande bakterier och resistenta bakterier som är svåra att döda. Även nakna virus utan hölje är besvärliga att ta kol på.

“Växtlighet” (vegetative), svampar och höljesvirus (med proteinhöljen) är generellt lättare att döda, dock finns undantag för alla och de flesta typer finns i någon mer svårdödad form

Front 41

Namnge några fysiska metoder som kan användas vid sterilisering och desinficering.

Back 41

- Värmesterilisering tex. Dry heat, wet heat, pastörisering, kokning, tyndalisation, UHT

- Strålningssterilisering
UV-strålning förstör DNA och skapar Thymindimerer (för luft och ytor)
Joniserad strålning förstör DNA och proteiner (används i plastindustri och i tex kryddor vilket skyddar mot förruttnelse)

- Filtersterilisering, filtrerar efter partiklars storlek tex HEPA-filter (används för värmekänsliga lösningar, luft och vatten)

- Torka och kyla (för mat)

Front 42

*exempel på värmesterilisering och desinficering, 6st samt vilka som är steriliserande

Back 42

- Dry heat, för tex glas och kirurgiska verktyg. STERILISEING

- wet heat, ångning under tryck för lösningar (Autoklav) STERILISERING

- pastörisering, snabb upphettning och nedkylning (för mjölk och öl)

- kokning, växande celler dör, ej sporer (tex för nappflaskor)

- Tyndalisation, repeterad uppkokning och bearbetning (så att sporer luras till att gro och elimineras sedan)

- UHT (ultra heat treatment), delvis steriliering av mat genom upphettning under kort tid.

Front 43

Strålningssterilisering, 2st

Back 43

UV-strålning förstör DNA och skapar Thymindimerer (för luft och ytor)

Joniserad strålning förstör DNA och proteiner (används i plastindustri och i tex kryddor vilket skyddar mot förruttnelse)

Front 44

Filtersterilisering

Back 44

Filtersterilisering, filtrerar efter partiklars storlek tex HEPA-filter (används för värmekänsliga lösningar, luft och vatten)

Front 45

Namnge några olika kemikalier som kan användas vid sterilisering och desinficering GASER 4st..

Back 45

1. Ethylenoxid -mkt effektiv gas men även mkt giftig. Orsakar kemiska förändringar hos flera biomolekyler. Tar lång tid att avlägsna

2. Formaldehyd gas - Används som filter. Giftigt och ligger kvar länge.

3. Plasmagas - Fria radikaler vilket gör den till ett starkt oxidationsmedel (frambringad ur väteperoxid). oxidativa medel stannar ej kvar länge efter användning.

4. Halogener - skadar enzymer via oxidation eller denaturering

Front 46

Namnge några olika kemikalier som kan användas vid sterilisering och desinficering 7st..

Back 46

5. Alkohol - Denaturerar protein och skapar kaos i cytoplasmatiska membraner. avdunstar snabbt = För- OCH nackdel.

6. Oxidationsmedel - dödar genom oxidation av enzymer. tex väteperoxid och ozon.

7. Phenol/ Phenolics - denaturerar protein, stör cellmembran

8. Tungmetaller - tex joner kan ändra 3D-formen på proteiner.

9. Aldehyder - denaturerar protein och inaktiverar nukleinsyror

10. Detergenter - förstör membran

11. Syra/baser - mot pH-känsliga bakterier

Front 47

En bra kemikalie för att ta död på en medelsvår-dödad mikroorganism?

Back 47

Alkohol, Dess effekt är att denaturera proteiner och förstöra det cytoplamiska membranet.. Försvinner sen av sig själv.

Front 48

Vilka kriterier är viktiga för en kemiska ämnen som används vid sterilisering och desinficering? 7st..

Back 48

- effektivitet

- brett intervall

- kemiskt stabilt

- ingen förändring eller frigörelse av toxiska substaner

- snabb process

- lätthanterligt

- billigt

Front 49

Varför är 16S RNA-genen en bra molekyl att transkribera med?

Back 49

Den är mycket välbevarad och de få skillnader den har bakterier emellan är mkt tydliga.

Front 50

Vilka är de tre livsdomänerna som delades in av Woese?

Back 50

- Bakterier (prokaryot)

- Arkéer (prokaryot)

- Eukaryota

Front 51

Vilka ingår i eukaryota livsomänen 4st

Back 51

Fungi, algae, protozoa, multicellulära djurparasiter.

Front 52

Vad karaktäriserar arkéer? 3st

Back 52

- prokaryot

- saknar peptidoglykan (huvudsaklig komponent i bakteriers cellvägg)

- Många lever i extrema miljöer tex extrema halofiler (saltberoende), extrema termofiler och methanogener (producerar metan)

Front 53

Amöbor delar några egenskaper med en viktig typ av human cell, vilken då och hur är de lika varandra på två liknande egenskaper?

Back 53

De är lika fagocytiska celler tex makrofager då även amöborna absorberar och 'äter' organiska ämnen som den bryter ned med liknande enzymer som makrofagen.

Front 54

Namnge några egenskaper som används vid indelning av bakterier 5st

Back 54

● Hur cellen ser ut: Om bakterien är rund(coccus t.ex. staphylococcus), stavliknande(bacillus t.ex escherichia coli) eller spiral(spirochete t.ex psyfilis och borelia)

● Hur cellerna är arrangerade: Om de är två bredvid varandra(diplococci), på enda rad(chain), två rader intillvarandra(tetrad) eller i en klump(cluster)

● Cellväggsstruktur: Gram-negativa eller gram-positiva

● Kolonimorfologi
● Speciella cellstrukturer
● Biokemisk karaktärisering

Front 55

Två eukaryota cellorganeller finns i bakteriedelen av det universella livsträdet. Förklara relevansen av det, ej gjord

Back 55

Kloroplaster (fotosyntes) och mitokondrier (andningskedjan).

Dessa har en gång i tiden varit fristående prokaryoter (innan växt- och djurceller omslutit dem) vilket förklarar likheterna med det bakteriella genomet.

Kloroplaster härstammar från cyanobakterien och mitokondrier från proteobakterier

Front 56

Hur skriver man en bakteries släkt och art?

Back 56

Understruket eller med kursiv stil t.ex Escherichia coli (fast kursivt då)

Front 57

Vad är unikt med Phylum Chlamidiae(Klamydia) 3 (2st)?

Back 57

De är intracellulära patogener och kan bara tillväxa inuti eukaryota celler där de kan leva i vesiklar eller vakuoler.

När den befinner sig extracellulärt är den smittsam.

Det är svårt att få dessa bakterier att växa i “ren kultur” i lab genom att den enbart växer i närvaro av värdcellen

Front 58

Vad är den unika morfologin för Phylum Spirochetes? Namnge några viktiga patogener hos Phylum, ej gjord

Back 58

De är flexibla, spiralformade celler med ett modifierat yttre membran och en modefierad flagell.

Exempel på sjukdomsframkallande spirocheter är Borrelia, Treponema (syfilisframkallande) och leptospira

Front 59

Vad är katabolism och anabolism?

Back 59

Katabolism:
Biokemiska reaktioner som är verksamma vid nedbrytning av organiska (tex. kolhydrater,lipider,protein) och oorganiska (tex. metan) källor. Ger energi, vanligen ATP, och byggstenar.

Anabolism:
Summan av alla syntentiska reaktioner. Uppbyggnad av tex cellulära komponenter, cellväggar, proteiner, fettsyror, nukeinsyra

Front 60

Vad är phototroph, chemotroph, autotroph och heterotroph?

Back 60

ENERGIKÄLLOR
Phototroph:
använder ljus som energikälla (fotosyntes)

Chemotroph:
använder energi bunden i kemiska föreningar

KOLKÄLLOR:
Autotroph:
använder oorganiskt kol från tex CO2 i luften

Heterotroph:
använder sig av organiskt kol

Front 61

Vad menas med respiration och jäsning och vilket steg är gemensamt för dessa? ej gjord

Back 61

Respiration = cellandning.
aerob: glukos används vilket först bryts ner via glykolysen-> citronsyracykeln --> elektrontransportkedjan
.
Anaerob: kan utföras av vissa prokaryoter som använder en annan elektronmottagare än syre till exempel sulfatjoner. I övrigt liknar det vanlig aerob respiration.

Jäsningen:
en anaerob process som kan tex leda till att organiska syror, alkoholer, vätgas eller koldioxid bildas. Jäsningsprocesserna är exoterma (frigör energi).
Vanliga substrat för jäsning är enkla sockerarter och andra kolhydrater. Glukos går även i detta fall in i glykolys och omvandlas till pyruvat. Pyruvatet jäser sedan (anaerobt) och bildar energi och olika sorters kolföreneringar beroende på bakterie/svamp-sort.

Likheter:
- Använder samma substrat
- Bildar pyrovat genom glykolys
- Generar energi

Front 62

Vilka är slutprodukterna vid aerob respiration?

Back 62

Energi i form av ATP, NADH och FADH2. Och koldioxid och vatten.

Front 63

Vad använder cellen ATP, NADH och FADH2 till?

Back 63

Cellen använder föreningarna som en energikälla för att driva andra kemiska reaktioner i cellplasman och cellkärnan.

Front 64

Jäsningens slutprodukter kan användas diagnostiskt. Hur?

Back 64

Eftersom olika arters pyrovatjäsning ger olika slutprodukter kan man lätt se vilken mikrob som har tillverkat produkten. Kan tex bli ethanol, mjölksyra eller en blandning av organiska syror. Detta är även ett sätt att klassificera mikrober på

Front 65

Ge en översikt av glykolysen, vad är slutprodukten ej gjord

Back 65

Glykolysen är en metabol process där en glukosmolekyl bryts ner till pyruvat i aerob miljö och laktat i anaerob miljö i 10 steg.

Ur stegen utvinns energi som sedan kan användas i elektrontransportkedjan.

Slutprodukten är ATP (då glukos omvandlar till pyrovat i reaktionen)
och NADH (genom reducering av NAD+)

Front 66

Är syre alltid nödvändig i glykolysen?

Back 66

Syre är ej nödvändigt då vissa bakterier kan använda sig av andra elektronacceptorer än O2 tex nitratjoner eller sulfatjoner. Dock blir energivinsten mkt lägre

Front 67

Citronsyra cykeln är central för aerob respiration men också viktig för anabolism. Hur?

Back 67

Den bidrar bla med byggstenar för aminosyror. Även fettbildning och en del andra viktiga ämnen som krävs vid biosyntes.

Front 68

Hur produceras energi i elektrontransportkedjan under aeroba förhållanden?

Back 68

Den anaeroba elektronkedjan använder oorganiska elektronacceptorer tex nitratjoner, järnjoner, sulfatjoner, karbonatjoner istället för syre.

Genererar bara 2 ATP per Glukosmolekyl istället för 38/glukosmolekyl

Front 69

Vad menas med begreppet infektionsmetabolomik och hur kan det här användas i framtida diagnoser av infektioner ej gjord?

Back 69

Metabolomik: kvantifiering och mätning av alla små molekyler som är en del av cellen. Är tänkt att det ska indikera förloppet till en specifik infektion. En ögonblicksbild av en cell, vävnad eller organism som visar statusen för just den tiden.

Egenskaper:
- kan skilja mellan infektioner med närbesläktade patogener

- De flesta förändringarna sker i värdens metaboliter (nedbrytningsprodukter) men några metaboliter som härrör från patogener kan identifieras och användas som unika markörer för en specifik infektion

- skulle kunna användas för att övervaka infektion och behandlingsföring över tiden

- Resistenta mikroorganismer kan också ge unika metaboliska profiler beroende på behandlingsföring

-unik metabolisk profil även när antalet infekterande mikrober är mycket låg jämfört med den normala tarmfloran

Front 70

Vad är grunden till och fördelen med serological/immunological dignostik?

Back 70

Fördel:
- snabb för att det inte kräver en renad kultur eller ens behöver vara odlad i labbmiljö
- specifik
- enkelt

Används för diagnos av tex sjukdomar, mikrober och även olagliga droger.

Mekanism:
Tekniken är beroende av specificiteten hos bindningen mellan antikroppar och antigener.
Antikroppar, specifika för en önskad antigen, kan vara konjugerat med en radiomärkning , fluorescensmärkning, eller färgbildande enzym och användes som en 'prob' för att detektera den.

Front 71

Vad står ELISA för

Back 71

Enzyme linked immunoabsorbent assay

Front 72

Vad används ELISA till?

Back 72

ELISA är en metod att se om immunförsvaret klarar av en viss mikroorganism, se om vi har antikroppar mot ett visst antigen.

Front 73

Hur utförs ELISA(Enzyme linked immunoabsorbent assay, 4 steg

Back 73

1. Mikroorganismerna (antigenet) som man vill undersöka tillsätts i en mikrotiterplatta.

2. Blod tillsätts. Om blodet har antikroppar mot mikroorganismerna, kommer antikropparna att fästa sig på antigenet(bakterien).

3. Därefter tillsätts en lösning med en sekundär antikropp från ett annat djurslag (tracern) som enbart har specifictet för den primära (på blodet/mikroben för att den ska binda till mikrobens antigener och ta upp dom, sen spolas bort??) antikroppen. Till tracern har man kopplat (konjugerat) ett enzym.

4. Överskottet av tracern tvättas bort och det enzym som finns bundet ger sedan i nästa steg en signal genom en enzymreaktion där produkten är ett färgat eller fluorescent ämne. Om antikroppar finns i blodet mot antigenet kommer då en infärgning att ske.

Ju starkare infärgning desto bättre immunförsvar mot denna mikroorganism.

Front 74

Hur kan man specifikt identifiera bakterier med fluoroscence mikroskop?

Back 74

Ljus med viss våglängd skickas igenom preparatet. Olika bakterier absorberar ljuset olika mkt.

Detta gör att bakterierna gör våglängden längre än ljuset från mikroskopet och en annan färg syns då här.

Byter man våglängd på ljuset, blir andra bakterier synliga.

Front 75

Vad är PCR

Back 75

PCR är en metod för att kopiera DNA. Med hjälp av ett amplikon (DNA-kopia) kan man ta reda på om en viss bakterieart finns i ett prov.


Användbart för diagnostisering.

Front 76

Hur kan PCR användas till att diagnostisera? Vad behöver man för att ta fram en specifik diagnostisk PCR?

Back 76

(PCR är metod för att kopiera DNA. Med hjälp av ett amplikon (DNA-kopia) kan man ta reda på om en viss bakterieart finns i ett prov, därför mkt användbart vid diagnostisering)

Detta gör man genom att köra den på agaros-gel och PCR-produkten (amplikonet) kommer då synas som ett distinkt band.

Produktens DNA-sekvens bestäms och körs sedan i ribosomala databasen.

Front 77

Vad menas med ”microbial forensics” ej gjord fattar inte

Back 77

Är en framtida utveckling (NGS= Next-Generation Sequencing)

- hela genomsekvenser av flera patogena stammar av MO blir tillgängliga

- Sekvensering av fullständiga prokaryota genom blir billigare och enklare. Kräver endast liten mängd mikrober.

- Databaser av genom är tillgängliga vilket underlättar en snabb jämförelse av hela genom

- även väldigt lika stammar kan särskiljas med små och unika skillnader

- Då man fått fram en fullständig genomsekvens ska den specifika mikrobens ursprung kunna utläsas. Man kan då bygga en behandling tex utifrån där infektionen startat och förhindra spridning osv.

Front 78

Ge ett exempel på fenotyper (fysikalisk skepnad eller en specifik egenskap) som kan överföras via plasmider i bakterier.5st

Back 78

- Antibiotikaproduktion (tex de bakterier som tillverkar penicillin)

- Konjugering (förmågan att överföra DNA genom cell-cell-kontakt)

- Fysiologiska funktioner (tex nedbrytning av olika ämnen)

- Resistens ( tex mot antibiotika)

- Virulens (tex ändring av eller tilldelad förmåga till vidhäftning och toxiner)