Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
48 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Ge exempel och beskriv kortfattat två viktiga tropismer hos växter ! |
Fototropism - tillväxtrörelse hos växter mot ljuset. Orsakas av en förlängning - under inflytande av hormonet auxin - av cellerna på skuggsidan av skottet, vilket skapar en krökning av skottet. Auxin omfördelas från solsidan till skuggsidan med hjälp av en fotorecepter, nämligen två flavoprotein: phototropins 1 och 2. Fototropismen är triggad av de blå våglängderna av ljuset (400 - 500 nanometer)
Gravitropism - tillväxtrörelse hos växter som respons på gravitationen. Frön som ligger på sidan får rötter som kröks nedåt och skott som kröks uppåt. Det finns olika hypoteser om orsaken och om hur växten känner in gravitationen. Orsakas det av att auxin omfördelas i växten eller av olika känslighet för auxin i olika delar av växten? Studier indikerar att kalcium har en viktig roll i responsen och att responsen medlas av proteinet calmodulin. |
|
|
Ge exempel och beskriv kortfattat två nastier hos växter ! |
Nyctinastic movement kallas rörelsen hos växter där bladen fälls ut eller ihop som respons på den dagliga rytmen av ljus och mörker. Bladen orienteras vertikalt i mörker och horisontalt i ljus.
Thigmonastic movements kallas rörelsen hos växter där de fäller ihop blad som respons på beröring, skakningar, elektrisk eller värmestimulans. |
|
|
Vad är skillnaden mellan tropismer och nastier? |
Tropism är tillväxtrörelse hos växter som respons på yttre stimulans. Den kan vara positiv - växten rör sig mot stimulansen, t.ex. växter kröks mot ljuset - eller negativ - växten rör sig från stimulansen, t.ex. skottet från ett lutande frö kröks uppåt, från gravitationen. Nastier är rörelse hos växter som respons på yttre stimulans, men är oberoende av riktning från vilken stimulansen kommer. Det kan vara t.ex. blad som fälls ihop som respons på mörker eller beröring. |
|
|
I vilken typ av miljö / klimatförhållanden växer de flesta CAM-växter ? Beskriv hur CAM-växterna är väl anpassade med sin fotosyntes till att växa i denna miljö! |
Miljöer med hög ljusintensitet och vattenstress. CAM-växter fixerar CO2 på natten genom aktivitet av PEP-karboxylas i cytosolen. Den ursprungliga karboxylationsprodukten är oxalacetat, som omedelbart reduceras till malat (äppelsyra), vilket lagras i vakuolen och känns igen genom sur smak. Under den följande ljusperioden hämtas malatet från vakuolen, dekarboxyleras och CO2 överförs till RuBP i Calvincykeln i samma cell.
Detta innebär att växterna har sina stomata öppna på natten och stängda på dagen. Det gör att de minimerar sin vattenförlust vid intaget av CO2. |
|
|
Ananas hör till denna grupp: C3-växter C4-växter CAM-växter |
CAM-växter |
|
|
Det sägs att CAM-växter smakar sött på dagen men surt på natten. Förklara kortfattat varför ? |
CAM-växter fixerar CO2 på natten. Det lagras då som äppelsyra i vakuolen, vilket ger den sura smaken. På dagen sedan omvandlas äppelsyran tillbaka till CO2 och förs vidare till Calvincykeln, varför växterna smakar sötare på dagen. Detta medför att CAM-växter har sina stomata öppna på natten och stängda på dagen, vilket minimerar deras vattenförlust. Det är en bra anpassning , då CAM-växter ofta lever i varma och torra klimat. |
|
|
De flesta av våra svenska växter hör hit t.ex. vete och havre: C3-växter C4-växter CAM-växter |
C3-växter |
|
|
Den första mätbara produkten av koldioxidfixeringen är 3- fosfoglycerat, PGA: C3-växter C4-växter CAM-växter |
C3-växter |
|
|
Den första mätbara produkten av koldioxidfixeringen är oxaloacetat: C3-växter C4-växter CAM-växter |
C4-växter CAM-växter |
|
|
Denna grupp har snabbast tillväxt av de tre grupperna vid hög temperatur och stark sol: C3-växter C4-växter CAM-växter |
C4-växter |
|
|
Dessa växter har oftast öppet stomata på natten: C3-växter C4-växter CAM-växter |
CAM-växter |
|
|
I mesofyllcellerna sjunker pH i vakuolen märkbart under natten: C3-växter C4-växter CAM-växter |
CAM-växter |
|
|
Kaktusar hör till denna grupp: C3-växter C4-växter CAM-växter |
CAM-växter |
|
|
Koldioxid fixeras enbart med hjälp av enzymet Rubisco: C3-växter C4-växter CAM-växter |
C3-växter |
|
|
Majs och sockerrör hör till denna grupp: C3-växter C4-växter CAM-växter |
C4-växter |
|
|
Malat transporteras från mesofyllcellerna till ledningssträngsskidecellerna: C3-växter C4-växter CAM-växter |
C4-växter |
|
|
Typiska växter i denna grupp har Kranz-anatomi: C3-växter C4-växter CAM-växter |
C4-växter |
|
|
Dessa växter har hög fotorespiration: C3-växter C4-växter CAM-växter |
C3-växter |
|
Figuren visar en enkel modell av en kloroplast med en delförstoring. Skriv de följande delarna vid rätt pil i figuren! Stroma Stromatylakoider Tylakoidlumen Yttre membran |
|
|
|
Var i kloroplasten finns det klorofyll? På insidan av den yttre membranen |
I tylakoidmembranerna |
|
|
Var spjälkas vatten? På insidan av den yttre membranen |
På insidan av tylakoidmembranerna I tylakoidlumen |
|
|
Var bildas det socker? På insidan av den yttre membranen |
I stroma |
|
|
Var bildas det syre? På insidan av den yttre membranen |
På insidan av tylakoidmembranerna |
|
|
Var i kloroplasten sker elektrontransporten? På insidan av den yttre membranen |
På utsidan av tylakoidmembranerna I tylakoidmembranerna |
|
|
Var finns det karotenoider? På insidan av den yttre membranen |
I tylakoidmembranerna |
|
|
Var i kloroplasten bildas det ATP? På insidan av den yttre membranen |
På utsidan av tylakoidmembranerna |
|
|
Var i kloroplasten bildas NADPH? På insidan av den yttre membranen |
På utsidan av tylakoidmembranerna |
|
|
Var finns ATP-syntetas? På insidan av den yttre membranen |
På utsidan av tylakoidmembranerna I tylakoidmembranerna |
|
|
Var anrikas det protoner H+ i samband med belysning? På insidan av den yttre membranen |
I tylakoidlumen |
|
|
Vad beror fotorespirationen på ? Vilka cellorganeller är involverade i fotorespirationen ? |
CO2 konkurrerar med O2 om tillgång till enzymet Rubisco, som när det fixerar CO2 håller Calvincykeln i rullning för att producera PGAL, som sedan används i syntetisering av socker, stärkelse, aminosyror och fettsyror. När Rubisco istället katalyserar kondensationen av O2 med RuBP så bildas en 3-fosfatglycerat-molekyl och en fosfoglycolat. I den reaktionen fixeras inget kol, och energi måste spenderas för att rädda kolet från fosfoglycolat. Räddningsvägen är lång och involverar kloroplast, perixom och mitokondrie. |
|
|
Beskriv principen för hur ett fotosystem är uppbyggt hos de högre växterna! Ange även vilka olika typer av pigment som ingår i de olika delarna och vad de har för funktioner! |
Fotosystemen består av två delar, antennkomplex och reaktionscenter. I antennkomplexen finns mellan 250 och 400 pigmentmolekyler, som fungerar som "uppfångare" av ljusenergin. Pigmenten kan vara klorofyll a/b samt olika karotenoider. I center av antennkomplexen finns reaktionscenter, som består av två speciella klorofyll a-molekyler och deras funktion är att omvandla ljusenergin till kemisk energi. När ljusenergin fångas upp av någon av pigmentmolekylerna transporteras den till nästa molekyl genom resonance energy transfer och vidare tills den nått reaktionscentret. När någon av molekylerna där absorberar energi så stärks en av dess elektroner, som överförs till en elektronacceptermolekyl, vilket initierar elektrontransporten. Molekylen i reaktionscentret får då en ny elektron som kommer från spjälkningen av vatten. I fotosystem 1 så kallas de speciella klorofyll a-molekylerna i reaktionscentret P700, och i fotosystem 2 kallas de P680. P = pigment, 700 och 680 står för molekylernas optimala absorberingstopp i nanometer. |
|
|
Långdagsväxten L har en kritisk dagslängd på 15 timmar. Kommer växten att blomma efter behandlingen om hela växten får 16 timmars ljus och 8 timmars mörker varje dygn? Motivera dina svar! |
Ja. Långdagsväxter blommar om de får minst sitt kritiska värde av ljus varje dygn. |
|
|
Långdagsväxten L har en kritisk dagslängd på 15 timmar. Kommer växten att blomma efter behandlingen om hela växten får 14 timmars ljus och 10 timmars mörker varje dygn? Motivera dina svar! |
Nej. Långdagsväxter behöver minst sitt kritiska värde ljus varje dygn för att blomma. |
|
|
Långdagsväxten L har en kritisk dagslängd på 15 timmar. Kommer växten att blomma efter behandlingen om toppskottet får 16 timmars ljus och 8 timmars mörker varje dygn, medan bladen är inslagna i ljustät folie under hela perioden? Motivera dina svar! |
Nej, det behöver vara fullt utvecklade blad som får minst det kritiska värdet av ljus varje dygn för att långdagsväxter ska blomma. |
|
|
Långdagsväxten L har en kritisk dagslängd på 15 timmar. Kommer växten att blomma efter behandlingen om toppskottet får 14 timmars ljus och 10 timmars mörker varje dygn, medan bladen är inslagna i ljustät folie under hela perioden? Motivera dina svar! |
Nej, fullt utvecklade blad behöver få minst det kritiska värdet av ljus varje dygn för att långdagsväxter ska blomma. |
|
|
Långdagsväxten L har en kritisk dagslängd på 15 timmar. Kommer växten att blomma efter behandlingen om bladen får 16 timmars ljus och 8 timmars mörker varje dygn, medan toppskottet är inslaget i ljustät folie under hela perioden? Motivera dina svar! |
Ja, om fullt utvecklade blad får minst det kritiska värdet av ljus varje dygn får det långdagsväxter att blomma. |
|
|
Långdagsväxten L har en kritisk dagslängd på 15 timmar. Kommer växten att blomma efter behandlingen om bladen får 14 timmars ljus och 10 timmars mörker varje dygn, medan toppskottet är inslaget i ljustät folie under hela perioden? Motivera dina svar! |
Nej, fullt utvecklade blad behöver få minst det kritiska värdet av ljus varje dygn för att långdagsväxter ska blomma. |
|
I figuren ser du absorptionen för ett viktigt pigment hos växter. Vad heter pigmentet? |
Fytokrom |
|
I figuren ser du absorptionen för ett viktigt pigment hos växter. |
Pr absorberar rött ljus (ungefär 660 nanometer) och Pfr absorberar ljuset vid ungefär 730 nanometer (far-red). När Pr träffas av rött ljus så konverteras de snabbt till Pfr. När Pfr träffas av far-red ljus så omvandlas de snabbt till Pr. Pfr är biologiskt aktiva, de triggar alltså en respons, men Pr är inaktiva. När växten hamnar i mörker så kommer nivån Pfr stadigt sjunka under flera timmar. |
|
I figuren ser du absorptionen för ett viktigt pigment hos växter. |
När salladsfröer t.ex. belyses med rött ljus (vilket gör att Pr konverteras till Pfr) så sätter det igång groningsprocessen hos fröet. Om fröet sedan belyses med far-red ljus så omvandlas Pfr tillbaka Pr, vilket stoppar effekten från det röda ljuset. Långdagsväxter och kortdagsväxter regleras av pigmentet i om de slår ut i blom eller inte. Kortdagsväxter blommar bara om de får mindre ljus än deras kritiska värde, t.ex. om kritiska värdet är 8 behöver växten minst 16 timmar mörker för att börja blomma. Om mörkret avbryts under mitten av mörkerperioden av ljus under bara en minut så kommer det att förhindra blomning. Men om växten belyses med far-red ljus efter ljusavbrottet så kommer växten fortfarande kunna blomma. Om en långtidsväxt behöver 16 timmar ljus per dygn för att blomma, så kan växten fortfarande slå ut i blom om den får 8 timmar ljus i följd och sedan får en timme ljus i mitten av mörkerperioden. Det hela förklaras med att växterna behöver Pr och Pfr i olika mängd för att blomma, och vid ljus och far-red ljus så regleras mängden Pr och Pfr, vilket i sin tur reglerar reaktionerna hos växterna. |
|
|
Syre som utvecklas i fotosyntesen kommer från a. koldioxid b. vatten c. glukos d. (CH2O) e. stärkelse |
b. vatten |
|
|
Inom antennkomplexen överförs energin från en pigmentmolekyl till en annan genom a. Fluorescens b. Överföring av en elektron c. Överföring av två elektroner d. Resonansenergiöverföring e. Oxidation |
d. Resonansenergiöverföring |
|
|
Vid icke-cyklisk elektrontransport bildas följande: b. endast NADPH c. endast O2 d. endast ATP and O2 e. ATP, NADPH, and O2 |
e. ATP, NADPH, and O2 |
|
|
Vilka cellorganeller deltar i reaktionerna i fotorespirationen? b. Kloroplast, peroxisom och mitokondrie c. Kloroplast, peroxisom och endoplasmatiskt nätverk d. Cellkärna, peroxisom och mitokondrie |
b. Kloroplast, peroxisom och mitokondrie |
|
|
Vid cyklisk elektrontransport bildas följande: b. endast NADPH c. endast O2 d. endast ATP and O2 e. ATP, NADPH, and O2 |
a. endast ATP |
|
|
Fotorespirationen gynnas under följande förhållanden: b. Hög koldioxidhalt c. Varmt och torrt d. Mörker |
c. Varmt och torrt |
|
|
Vad betyder positiv gravitropism? |
Rötterna växer i riktning mot jordens gravitation. |
|
|
Vad betyder nyktinasti? |
Bladrörelser där bladen är utfällda på dagen och ihopfällda under natten. |
