Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
36 Cards in this Set
- Front
- Back
Friedrich von Hayek |
Info avgörande för frihet. Marknaden bästa förmedlare av info. Kapitalismen bästa informationssystem. Sämre om staten lägger sig i. |
|
Jurgen habermas |
Vill gå tillbaka till idealsamhälle m "offentlig sfär", ca 1700t. Info spreds fritt på offentliga platser. Info ska ej vridas efter makt/vinstsyfte. Staten viktig aktör. |
|
Schiller |
Kapitalism. Information är handelsvara. Kritisk; hur har info producerats, av vem, syfte...finns ej infosam. Kritisk mot USA |
|
Regulationsskolan |
Ekonomi. Fordism till post-fordism. Från massproduktion till specialiserad, globaliserad marknad. Information central för kapitalismens utveckling. |
|
Bell |
Post-industrialismen: nytt samhälle. (säger nu infosam istället). Information handelsvara. Teknik & yrke grund till utveckling. Tror arbetarklass o social oro försvinner. Service viktigt. |
|
Giddens |
Modern tid, post-traditionellt. Mer frihet att göra val. Måste observera för att organisera. Folk måste ha info för sina val. Information wars. |
|
5 drivkrafterna |
Ekonomi Kultur Spatialt Yrke Teknologi |
|
Mediehistoria |
Boken är informationsbärande medium bland andra medium. Förhållanden mellan medier. Jämförs gammalt/nytt |
|
Kunskapssociologi |
Kunskap i relation till olika kunskapsformer. Hur ex samhället påverkar information. Bok/bibl ses som informationsbärande medium. |
|
Tryckpressens tid |
Gutenberg, ca 1500t. Eisenstein: revolution, "agent of change". Briggs/Burke: katalysator. Enlogt vissa är codex mer revolutionerande. Mer skriftlig kultur. Demokratiskt/religiöst verktyg. Fanns ngt liknande tidigare i Kina och Korea. Olika Olikartad reception beroende på ex läskunnighet, kom sent till Ryssland tex... fanns parallellt med andra medier. Skrivande för spridning, ej förvaring. Andra medier: kaffepauskaffehus, muntlig kommunikation. Boken ett medium bland andra. |
|
Kulturpolitiska kärnidéer 75--> |
-Territoriell struktur (3 nivåer) - Socialt medborgarskap - Tydlig ansvarsfördelning (mellan 3 nivåerna) -Offentlig finansiering - Tydlig gräns mot kommersiella - Proportionalitet - Regional rättvisa -Regional standardisering -Mångfald o fria kulturlivet -Barn o unga som prioriterad grupp |
|
Utveckling av bok |
-lerplattor 3000fkr -papyrus m hieroglyfer; rullar 2400 fkr - codex, lättare transportera/läsa religiös text ca 100-400ekr Papper i Kina ca 100ekr, 1000 år senare i europa |
|
Utveckling bibliotek --> 1400t |
-3000 fkr förvaring av plattor i Sumeria -2400 fkr Egypten, fokus på bl.a medicin -300fkr Alexandria. Samla allt egyptiskt, scholars, monopol på info. -300-1000ekr, Bysantinska/muslimska bibliotek, förvaring -500ekr klosterbibliotek -800-1200ekr katedral o universitetsbibliotek -1200-1400 privata renässansbibliotek i florens, Venedig. |
|
Sverige kring 18-900t |
Industrialisering, urbanisering. Tydliga klasser. Folkrörelser; kvinno, nykterhet, arbetar.. demokratisering o modern stat. Bibliotek: dålig samordning, avgift, dåligt utbud o lokaler, begränsad tillgång, ej statligt stöd. |
|
Valfrid Palmgren |
Visionär o entreprenör. Utbildad i slutet på 1800t, reste till Amerika i början på 1900t o kom åter med idéer baserade på deras bibliotek. Skrev utredning om bibl 1911. Jobbade bl.a vid KB. |
|
Milstolpar |
-12 myndighet, 2 bibliotekskonsulenter -30 ökar bidrag, högre kompetenskrav på personal -96 bibliotekslagen, varje kommun ska ha bibl |
|
Kulturpolitik |
Definition: formering o institutionaliseringen av kultur som politikområde. |
|
Ny kulturpolitik |
Ca 70t. Prioriterade områden: integration, decentralisering, kulturell amatörverksamhet, beredskap för ingrepp i kommersiella marknaden... |
|
Biblioteksutvecklin Sverige 80-90t |
offentlig sektor.-91 biv akademiskt ämne. Nya lärosäten -95 ny sou -80t sämre ekonomi, ideologiskt skift. Krav på förnyelse, ifrågasättande av offentlig sektor.-91 biv akademiskt ämne. Nya lärosäten-95 ny sou-96 bibliotekslagen. Sverige sist i norden, tryckta böcker fria att låna, ej e-böcker. Lag motiverad av bla hot mot fria lån, dålig ekonomi. -96 bibliotekslagen. Sverige sist i norden, tryckta böcker fria att låna, ej e-böcker. Lag motiverad av bla hot mot fria lån, dålig ekonomi. |
|
Biblioteksutvecklin Sverige 2000t |
-08 ny bibliotekslag. Samverkan, utveckling, uppföljning. -09 kulturutredning, SOU, pga teknikens inverkan på bibl, -14 ny bibliotekslag. Bla om skolbibliotek. |
|
Infosamh, kunskapssamh, mediesamh |
Info- betonar infos roll i samhället. Ny samhällsform? Kunskap- motsvarande, betoning på teoretisk kunskap Medie- motsvarande, betoning på mediers utveckling |
|
Tidiga samhällsutveckligsteorier |
-skotska upplysningen, 1700t. Idéer om samh som utvecklas etc. -comte, europacentrerat. Ansåg egna samh högst i världen -toffler, 3 vågor som påverkat samh: nomadic era --> jordbruk --> industri --> information, nutid. |
|
Teknologi som drivkraft |
"Mighty micro", att mikroteknologi skulle revolutionera allt. Kopplas mot kommunikation, sociala medier. Mer interaktivitet pga internet. Mer demokratiskt pga interaktivitet. Information superhighways. Webster: risk för teknologisk determinism, att ej se tekniken som extern utan socialt inbäddad. |
|
Ekonomi som drivkraft |
Tittar ex på hur mkt av BNP som tillhör vissa kategorier. Ex skift från jordbruk till information. Webster: svårt att riktigt se hur det ser ut. Resurser kan tillskrivas informationssektorn fast det eg inte riktigt hör dit. |
|
Yrkesmässiga aspekter som drivkraft |
Fler pers jobbar inom vissa sektorer. Om skift sker mot yrken inom information kan det ses som drivkraft. Webster: svårt att kategorisera rätt. |
|
Kulturella aspekter som drivkraft |
Hum/samhällsvetarperspektiv. Postmodernister... popkultur är transnationellt, kan ex se samma film i olika länder. Homogenisering, företag finns i hela världen. Megastäder liknar varandra. Enligt vissa: mer individualisering. Webster: svårt att analysera. Finns ej siffror el liknande att förhålla sig till. |
|
Postmodernism |
Oklart och skiftande. Finns bara subjektiva o individuella sanningar. Mer valfritt, ej lika bestämt som förr vad man ska göra.. Webster: användbart begrepp. |
|
Castells |
Nytt samh; Nätverkssamhälle. Informationsåldern. Industrisamhället ersätts av informationsstyrd o nätverksbunden logik... koppling till teknik. Ekonomi, kultur etc blir mindre beroende av staten. Webster: svårt att motsäger nätverkssamh |
|
Briggs o burkes mediehistoriska perspektiv, 3 kännetecknande drag. |
1.Boken ett medium bland andra. Att teknologi uppstår i ett samband... 2. relationen mellan medium o samhälle. 3. Att medium gör uttryck för hur samhället ser ut, och de människor som nyttjar mediet.?? |
|
Briggs o burke vs eisenstein, 3 skäl till att b&b ej håller med |
1. Ej att anse som revolution pga långsam utveckling 2. Att tryckpressen varit katalysator för msk. Är ej tryckpressen utan de som nyttjat den som stått för förändring. 3. Måste se printen i sitt sammanhang, samhälle osv.. |
|
Missions, A -C |
A, earliest, maintaining a records archive. Uppkom pga ökad handel och skrift. Lerplattor. "Keepers of tablets". Tempel center. B, religiösa o praktiska missions, egyptiska bibl. Tempel center. House of papyrus. Matte, astrologi, medicin. C, mission of scholars scholarship o research. Assyrien, ej bara gammalt material utan även för utbildning. Fler ämnen, översatt material. ALEXANDRIA. Samlade akademiker o material. |
|
Missions, D-F |
D, personal status och public use, roman libraries. Skift i biblioteks syfte. Blev statussymbol. Inspiration från Grekland, grekiska filosofer. Många privata bibliotek. Läste högt. Papyrus opraktiskt, codex kom pga praktiskt. E bevara scholarship, Bysantinska o muslimska bibliotek. Medeltiden. Konstantinopel, typ univbivl. Material på olika språk, olika religioner. Stora bibl i bla damascus. F religiös mission, klosterbibliotek på medeltiden. Kristendomen växte. Bevara o kopiera religiös text. Munkarna läste mkt |
|
Missions, G-I |
G, educational, katedral o universitetsbibliotek på sena medeltiden. Katedraler, uppmuntra studier. Mer sekulära verk. Studier i ed samhälle, ekonomi m.m, mer i lokala språk. H, humanistic mission o reemergance of library for personal status. Mkt utveckling i europa. Mer läskunnighet. Renässansen, stora privata bibl. I, promotion National pride, mission of National libraries. Nationalism växer. Nationella bibl i ex Danmark, Frankrike m.fl. på 1700t., Sverige 1800t. |
|
Svedjedal, folkbibliotek var sammanflätade av 4 tidigare bibl typer, vilka |
-kommersiellt arbetande lånebiblioteken, -föreningsanknutna bibl, -ojämnt skötta sockenbiblioteken -folkbiblioteken |
|
Milstolpar |
-12 konsulenter tillsattes, myndigh. -30 ökat bidrag, krav på kompetens. -96 lag |
|
Frenander, 4 perioder |
-inledningsfas, innan -21. Olika bibliotek, ej utbildad personal. Staten stödjer, men leder ej. -2a fasen ca 20-65t. Politiska o ekonomiska svängningar. Folkhemmet. Kvalitetskrav på bibl, ökad finansiering. Förse bildning. -3e, ca 60-90t. Nya kulturpolitiken. Mkt ekonomiska o politiska svängningar. Fokus på eftersatta grupper. Lag -96. -4e, 2000t. IT etc. Globalisering. Digitalisering. Ekonomiska skift. Samverkan mellan bibl. |