Vita Förändringar

Front 1

Vad betyder Precancerosa?

Back 1

Förändringar som har högre risk att malignifiera

Front 2

Vad är Leukoplaki?

Back 2

Det är ett vitaktigt område eller vit fläck. Kan inte skrapas bort eller diagnosticeras som annan sjukdom.

Homogen Leukoplaki - Den vanligaste, välavgränsad och ytan ofta veckad eller fårad

- Erytro leukoplaki - Fläckig inslag av rodnade områden
Nodulär leukoplaki - multipla noduler omgivna av rodnade områden

Verrukös leukoplaki - inslag av hyperplastiska verrukösa vårtliknande områden.

Nodulära och verrukösa är oftast svampinfekterade och har högre malignitet.

Risken för malign förvandling beror helt på lesionens lokalisation, ex. munbotten och ventro laterala sidan av tungan har högst risk.

Behandling: exfoliationsbiopsi, rek.rökstopp och antimykotika om candida påvisas. regelbundna kontroller

Front 3

Vad är erytroplaki?

Back 3

Intensivt röd fläck eller område som ej kan påvisas som annan sjukdom.

Den är välavgränsad men kan ha inslag av vit färg.
hos män är det oftast ventrala tungan, mjuka gommen medan hos kvinnor mer varierande distribution.
Sällsynt.
etiologin. Kan ej härledas.

Histopatologiskt är det oftast skivepitelcarcinom eller carcinoma in situ
Behandling: rek. röktstopp och regelbundna kontroller

Front 4

Vad är lichen planus?

Back 4

Drabbar både hud och slemhinnor. Är en kronisk inflammation som leder till cancer i ungefär 1 % av fallen.
Histopatologiskt är det hyperkeratos, epitelet har antingen atrofi eller hyperplasi.

har basalscellsdegeneration.
Diagnos kan inte ställas på histologiskgrund utan kräver klinisk diagnos. Ofta kopplat till candida infektion. Behandlas med antimyotika om candida påvisa samt lokala steroidbehandlingar alt. Cytostatika i låg dos.

Front 5

EJ PRECANCEROSER

Vad är Moriscatio Mucosae Oris?

Back 5

Det är sugläpp. Omväxlande vita och röda områden med oregelbunden form och diffus gräns.
Nötning inducerar hyperkeratos, vita områden vilket senare orsaker röda områden. Kan likna leukoplaki eller candidainfektion. Oftast i kinderna eller insidan av läpparna.

Beror på ovana att bita

Behandling, om ovana tas bort läker det samtidigt kan man ha plastskena på tänderna.

Histopatologiskt sker det Akantos och hyperplasi av rete tapparna
ett tjockt parakeratoriskt ytlager med en ruggig yta.
Vanligast täcks ytan av baktrier.

Front 6

Smokers palate vad är det?

Back 6

Det är en vitaktig gomslemhinna med ett multinodulärt-papillärt utseende. I varje nodulus tecknar sig de accesoriska spottkörtelförsgångarna mer framträdande än normalt. röda prickar.
Slemhinnan är dessutom fissuererad. Initialt kan förändringen vara övervägande rodnad.

Namnet är vilseledande eftersom det inte är nikotin som är etiologin i det.. Förändringen är dock korrelerad med rökning men felaktigt namn eftersom den inte betingas av nikotinet. Om pat. slutar röka kommer besvären att försvinna samtidigt som det inte finns någon risk för malignitet.

Histopatologiskt-
Histopatologiskt kan lätt akantos (förtjockning av epitel lager.) ses, hyperkerortokeratos i ytepitelet, varierande grad av subepitelia lymfocyt infiltrat och ofta runt spottkörtelgångar. Körtelepitelet kan vara akantotiskt och hyperplastiskt nära ytan. Ingen dysplasi.

Front 7

vad är snuslesion?

Back 7

Snuslesion är när snusare får elefanthud, det är vita stråk samt veckbildning vestibulärt, ibland även gingivala retraktioner.

Etiologin beror på användandet av snus i slemhinnan. L

Front 8

HUDSJUKDOMAR MED ORALA MANIFESTATIONER?
Vad är Lupus Erytematosus (LE)?

Back 8

Finns två former, DLE dvs en som huvudsakligen drabbar hud och slemhinnor samt en akut systematisk (SLE) som dessutom ger kraftiga allmänsymptom.

DLE drabbar fler kvinnor än män. Karakteriseras mest av den fjärilsformade röda området på ansiktet. De sitter främst på huvudet så som ansikte, hårbotten och hals. Kan även ses i läppen. 40 % av patienterna har orala förändringar som vanligtvis förekommer i kinden.
Svårt att skilja från lichen planus kliniskt. Ett typiskt diskoid förändring har ett central atrofiskt område med lätt upphöjning, med en blek rand zon och vita stråk som radierar ut i periferin.

Man kan få munsveda och därmed svårt med munhygien

Histologiskt: Histologiskt ser det ur som en keratinplugg, lupusband dvs. Ig i dermala/epidermala gränsen. Vaskulära lesioner med fibrinavlagringar. Flamformade epitelialtappar, bascellsdegeneration och förtjockat basalcellsmebran vid PAS-positiv sam lymfocyt infiltrat.
Sjukdomen är kronisk och har remissioner. Kan därför behandlas preventivt för sekundär sjukdomar med antimyotika och optimering av munhygien. Samt lokala kortisonbehandlingar för inflammationer.

Front 9

Vad är SLE då?

Back 9

Drabbar främst yngre personer och kvinnor främst. Akut förlopp. Pat. får muskel och ledsmärtor, hudförändringar och uttalad trötthet. Kan även ske njurpåverkan och CNS-påverkan.
Hudlesionerna är identiska med DLE. Orala lesioner förekommer mellan 25 - 40 %.

Behandling är ökad munhygien och vid hud och ledmanifest - klorokinin.

Front 10

Vad är Pemfigus Vulgaris?

Back 10

Mycket ovanligt men autoimmun allvarlig sjukdom som resulterar i att epitelet avstöts.
På huden bildas det sladdriga blåsor flera centimeter stora, rupterar lätt och lämnar då rodnade fuktade ytor. ingen klåda.

i munhålan uppstår blåsor som lätt går sönder därför har patienterna ospecifika sår som drabbar ytor med hög nötning ex. läpp, palatum etc .

Histopatologiskt ses inter epiteliala blåsor och akantolys (Särande av taggcellerna i stratum spinosum i epidermis, vilket leder till atrofi i taggcellslagret. Kan iakttas vid sjukdomstillstånd som pemfigus och follikulär keratos). Detta beror på att antikroppar bildas mot ett protein i desmosomerna och att kopplingen mellan cellerna släpper.
Detta tillstånd behandlas med optimering av munhygien, kombination av steroidier och cytostatika systemiskt men även lokalt. Patienterna är infektionskänsliga och kan därför vara aktuellt med antibiotika profylax. Dessa patienter är sjukhusliggande.

Front 11

Vad är Benign slemhinnepemfigoid?

Back 11

Reltativt ovanlig sjukdom som drabbar framförallt slemhinnan, men ibland även huden. Resulterar i epitelavstötning.Drabbar framförallt personer över 60 år och kvinnor dubbelt så ofta som män. Hudlesionerna kan vara spridda över hela kroppen och består av blåsor i varierande strolek som lätt går sönder. Klåda kan förekomma. I munslemhinnan syns initialt gulaktiga eller hemoragiska blåsor på erytematös botten. Blåsorna brister och lämnar fibrintäckata ulcerationer. Lokalisationen är oftast i gingivan. Yttar sig då oftast med ilsken rodnad och avstött epitel och sitter ofta i samband med dåliga fyllningar eller tandsten. En bra protes kan ha en skyddande effekt. Även här förekommer nikolskys tecken. Liknar pemfigus väldigt mycket kliniskt. Blåsorna kan smälta ihop och läker sedan med ärrbildning. Kan även drabba ögat och kan då leda till blindhet. Okänt ursprung, men är autoimmun. Antikroppar bildas mot protein i hemidesmosomerna vilket leder till subepitelia blåsor. Kan ofta vara svårt att ta biopi eftersom epitelet lossnar lätt.
Behandlas ofta med optimerad munhygien och lokala glukokortiosteroider i hög dos och ibland även systemiskt.
Erythema multiforme exudativum (steven-johnsons syndrom)
Inflammatorisk sjukdom som drabbar hud och slemhinnor. Om häftiga symptom från hud och slemhinnor. Vid allmänpåverkan benämnes tillståndet Steven-Johnsons syndrom. Drabbar ofta unga vuxna. Erytematösa hudlesioner som återfinns oftast symmetrisk på fötter, händer men även i ansiktet och på halsen. Typiska lesioner är sk kokarder dvs rundade maculo-papulära röd-violetta efflorescenser med koncentriska linjer, liknar måltavla. Mycket vanligt är krustabildning på läpparna samt även konjunktivit.
Orala lesioner

Front 12

Vad är Erythema multiforme exudativum (steven-johnsons syndrom)?

Back 12

Erythema multiforme exudativum (steven-johnsons syndrom)
Inflammatorisk sjukdom som drabbar hud och slemhinnor. Om häftiga symptom från hud och slemhinnor. Vid allmänpåverkan benämnes tillståndet Steven-Johnsons syndrom. Drabbar ofta unga vuxna. Erytematösa hudlesioner som återfinns oftast symmetrisk på fötter, händer men även i ansiktet och på halsen. Typiska lesioner är sk kokarder dvs rundade maculo-papulära röd-violetta efflorescenser med koncentriska linjer, liknar måltavla. Mycket vanligt är krustabildning på läpparna samt även konjunktivit.
Orala lesioner finns i 40-100 % av fallen och ibland som enskilt symptom. Initialt ses erytematösa, diffusa områden samt blåsor som snabbt går sönder och bildar ytliga erosioner täckta av pseudomembran. Dessa är ordentligt smärtsamma. Man får ofta dålig andedräkt även kallat Foetor ex ore eller halitos. Vid Steve-
Johnsons syndrom är slemhinnelesionerna mer uttalade och utbredda. Vilket leder till att det blir svårt för patienterna att äta.
Histopatologisk har de en väldigt varierande och okaraktäristisk bild. Behandlas genom att finna den utlösande faktorn sedan kan ev. läkemdel sättas in. Då oftast lokal glukokortikosteroid behandling även systemiskt i svåra fall. Arbete med optimering av munhygien samt övervakning av ögon slemhinnor.