Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
33 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Vad är komparativ fallstudie? |
Jämförande studie för att analysera skillnader och likheter mellan två eller fler fall. En icke experimentell studie. |
|
|
Vad är generaliserbarhet? |
All vetenskap har generaliserande anspråk, det innebär att resultaten från en enskild studie ska ge kunskap om inte bara de fall och händelser som studerats utan även kunskap av mer generaliserande karaktär. Ex: Alfons står tre meter ifrån närmsta människa. Detta resultat går sedan att använda på varför svenskar generellt står tre meter ifrån varandra. |
|
|
Vad är problemformulering?
|
Man problematiserar den teori man vill undersöka för att ta fram specifika och mätbara frågeställningar. ELLER: Ett övergripande problem som utgår från en teoretisk genomgång av relevant forskning. |
|
|
Repilikerbarhet |
Att en annan forskare ska kunna återupprepa studien och få samma resultat. Metoden bör alltså vara väl systematiserad. Detta för att studiens resultat ska gå att kontrollera. |
|
|
Vad innebär kumulativ? |
Att forskning ska ta avstamp i tidigare teorier och forskning. |
|
|
Vad innebär teoretisk mättnad? |
Att data inte slutar samlas in förrän det är uppenbart att ingen ny information kan komma fram som kan ytterligare utveckla den framväxande teorin. (MIUN-testet) När svaren från respondenterna börjar upprepa sig snarare än att ny svarsinformation kommer fram |
|
|
Vad innebär nyttjandekravet? |
Att informationen ska användas till det den var tänkt till och inget annat. Viktigt att ha i åtanke när forskningen involverar människor och konfidentiella uppgifter. |
|
|
Vad innebär operationalisering av forskningsfrågor och varför görs det? |
Forskningsfrågan översätts till variabler för att bli undersökningsbar. Detta görs för att kunna beskriva hur man tänkt mäta fenomenet i fråga. |
|
|
Vad innebär operationalisering av ett syfte och varför görs det? |
Man problematiserar den teori/det ämne man vill undersöka för att sedan utifrån det kunna presentera mätbara frågeställningar som går att undersöka. Det går inte att undersöka allt utan studien måste avgränsas, vill man utveckla forskningen vidare kan man göra en ny undersökning, dvs en ny studie. Undersökningen måste kunna mätas på något sätt och kan därför inte vara hur bred som helst för att kunna vara genomförbar. |
|
|
Vad innebär begreppet konotation? |
Kulturella associationer som går att utläsa ur bilder. T ex en stor eld, för en grupp kan det tolkas som en majbrasa, för en annan kultur kan det vara en begravning. Vi tolkar alltså bilden på olika sätt trots att vi ser på samma sak.
|
|
|
Vad innebär begreppet denotation? |
Att identifiera vad en bild faktiskt föreställer. Den objektiva tolkningen. Färger, former och kontraster. Konnotation och denotation är begrepp inom semiotisk bildanalys. |
|
|
Vad betyder snöbollsurval? |
Rekrytering av respondenter genom att starta med ett första namn som sedan hänvisar en vidare till fler respondenter. Du"rullar" ut en snöboll för att få fler respondenter. |
|
|
Vad är urval? |
Det material du använder i just din studie |
|
|
Vad innebär forsknings- eller undersökningsmetod? |
En teknik för insamlande av data |
|
|
Vad är en teori? |
Ett system av inbördes relaterade begrepp som tillsammans ger en bild av en företeelse. Det uttalar sig om hur begreppen är relaterade till varandra så att det går att förklara och förutsäga företeelsen eller förstå innebörden av den. |
|
|
Vad är en deskriptiv studie? |
En beskrivande studie. Man beskriver egenskaper hos människor eller situationer, man har redan den grundläggande förståelsen för själva teorin. Man ändrar ej miljön. Låg tolkningsnivå. |
|
|
Vad är en explanativ studie? |
Förklarande studie. Handlar om att förklara varför något sker, reda ut och förklara orsakssamband (kausalitet). |
|
|
Vad betyder reliabilitet? |
Tillförlitlighet/noggranhet i studien.Om en studie har hög reliabilitet innebär det att två personer kan utföra samma studie och få samma resultat. |
|
|
Vad betyder validitet? |
Relevans/giltlighet. Om vi verkligen mäter det vi avser att mäta. Kan vara svårt att avgöra validiteten då det många gånger krävs en teoretisk förkunskap och förståelse inom området för att avgöra. |
|
|
Vad innebär intervjuareffekter? |
Att den som intervjuar påverkar svaren, medveten eller omedvetet, genom att påverka respondenten. Kan tex vara genom kroppsspråk, tonläge osv. |
|
|
Vad är en oberoende variabel? |
Den variabel som man tror påverkar den andra. |
|
|
Vilken metod beskrivs oftast som att man räknar? |
Kvantitativ metod. |
|
|
Vad är en enkät? |
En strukturerad form av intervju. |
|
|
Vad är ett kodschema?????? |
ingen bra förklaring på varken det eller kodning?? |
|
|
Varför bör man testa ett kodschema innan man börjar med kodningsarbetet? |
För att få en fingervisning om vilka variabler som kan ställa till med problem i arbetet, och då hinna ändra på dom. |
|
|
Nämn tre metodproblem med kvantitativ innehållsanalys: |
Kanske sida 121 i rosa boken? Kvantitet-betydelsen, den förenklade ansatsen ställer höga krav på det teoretiska ramverket. Teorin måste vara vidare än själva innehållet för att analysen inte ska riskera att falla platt. (125) Helheten-delar, att metoden helt enkelt inte förmår fånga in den betydelse som kontexten genererar (125). Objektivitet-tolkning - ett viktigt krav på innehållsmätningen är dess objektivitet. Trots tydliga kodanvisningar dyker det dock ofta upp element av tolkning. Det finns också ett problem i huruvida forskarens tolkning av innehållet kommer stämma överens med läsarens tolkning. (126). |
|
|
Beskriv tre metodproblem med intervjuer: |
1. Intervjuaren kan omedvetet påverka respondentens svar medvetet/omedvetet genom gester, kroppsspråk och tonläge tex. 2. Frågorna kan vara utformade på ett sådant sätt att respondenten förstår vilket svar intervjuaren är ute efter och svara därefter. 3. Oftast spelas intervjuerna in för att transkriberas, vissa människor kan bli nervösa när de ser medieutrustningen och därför bete sig annorlunda när de vet om att de spelas in. |
|
|
Nämn och förklara tre olika typer av urval: |
1. Obundet slumpmässigt urval (OSU) - Handlar o m att alla har lika stor chans att bli valda. Tex lotterimetoden, man lägger alla namn i en hatt och lottar eller låter ett slumpmässigt dataprogram ta fram urvalet ur populationen. 2. Stratifierat urval - man delar in populationen i olika "block" och gör därefter ett slumpmässigt urval, tex olika län i Sverige, så att urvalet inte bara blir från södra Sverige. 3. Klusterurval - man drar inte urvalet direkt från populationen utan gör urvalet i flera steg. Tex om man ska göra en undersökning av svenska dagstidningsjournalister så måste jag först definiera vilka tidningar som räknas som dagstidningar, sedan väljer jag att dela in dem efter storlek så det blir både små och stora tidningar, sedan drar jag ett slumpmässigt urval av tidningar ur varje grupp och skickar ut enkäter till dess journalister. |
|
|
Vad innebär etnografisk observation? |
När man vill undersöka något i offentlig, semioffentlig eller privat miljö, tex människors beteenden och handlingar. Observation av verkliga situationer. |
|
|
Vad innebär beroende/oberoende variabler? |
En beroende variabel, tex arbetslön, y-axeln är beroende och avgörs av den oberoende variabeln. De oberoende variabeln, x-axeln, tex antalet arbetade timmar, påverkar den beroende variabeln. I detta fall så avgör alltså den oberoende variabeln, timmar, hur mycket vi får i lön, den beroende variabeln. |
|
|
Kan oberoende variabler påverkas av beroende variabler? |
Nej det går inte. Bara tvärtom. |
|
|
Nämn fyra fördelar med en halvstrukturerad intervju: |
1. Öppenhet för att utvikningar kan ge nya perspektiv eller ämnen man inte tänkt på innan. 2. Intervjupersonen och dennes ord är i fokus. 3. ?? 4.?? |
|
|
Vad är det för skillnad på informanter och respondenter? |
Informant - ger sak- och bakgrundsupplysningar med värde för forskningsuppgiften Respondent - avger sin syn och sina uppfattningar kring en fråga. En och samma person kan vara både informant och respondent. |
