Use LEFT and RIGHT arrow keys to navigate between flashcards;
Use UP and DOWN arrow keys to flip the card;
H to show hint;
A reads text to speech;
107 Cards in this Set
- Front
- Back
|
Plåtbearbetning Redogör för felet ”buckling” (kallas ibland ”skrynkling”) vid djupdragning av plåt. Varför kan dettainträffa och vilken roll har plåthållaren i detta samband? |
Detta inträffar då det blir tangentiala tryckspänningar när materialet dras in i dynan. Plåthållarens roll är att förhindra buckling genom att utöva enkraft på plåtens yta. |
|
|
Plastisk bearbetning Varför kan deformationen vid kallt sänksmide vara mycket större än deformationen vid brottgränseni ett dragprov? |
Detta beror på att sänksmide sker i ett slutet verktyg som skapar ett hydrostatiskt spänningstillstånd. |
|
|
Tillverkningsutrustning och tillverkningssystem SMED är ett samlingsnamn för strävan efter och metoder för snabba omställningar. Med hjälp avSMED kan icke-produktiv tid minskas, alternativt kan man ställa om oftare med bibehållenproduktionskapacitet.SMED implementeras lite olika men i stort sett ofta i 7 till 8 olika steg. Redogör för 4 av dessa steg iSMED. |
* Skilja På intern ställtid till extern ställtid. * Gör om intern ställtid till extern ställtid. * Systematisera och strukturera. * Skapa parallella processer. *Undvik justeringar, testkörning osv. *Mekanisera *Dokumentera och utbilda. *Gör ovanstående om och om igen (Ständiga förbättringar). |
|
|
Toleranser Redogör för de tre huvudtyperna av ISO-passningar. Till vilken typ tillhör passningen H7/s6 |
Spelpassning - Tillåter rörelse Mellanpassning - Kompromiss mellan spel- och greppassning. Kan avlägsnas utan skada men sitter där det ska. Greppassning - Orörligt. Inte ämnat att tas isär. Pressas fast. Eller värme- och kyl förband. H7/s6 tillhör greppassning |
|
|
Svetsning Redogör för bildandet av dendriter i en svetsfog (tänk på t.ex. vilken typ av dendriter, i vilkenriktning de bildas samt i vilken svetszon). |
Bildas endast primära dendriter. Eftersom värme tillförs under kort tid och stelningen går fort. Bildas i zonen "Stelnad svetsfog". Utifrån och in. |
|
|
Gjutning Redogör för bildandet av dendriter i en göt. |
Vid gjutning bildas primära dendriter (Cellulära) och liknar julgranar. |
|
|
Svetsning Redogör för vilka svetszoner det finns och vad de innebär. |
Stelnad svets - Blandning av tillsatsmaterial och grundmassa som stelnat. Övergångszon - Finkorning struktur då det består av en zon som värmts upp och kylts ned rätt fort. (= finkorningt då det inte fått diffundera länge). Materialmässigt består det av tillsatsmaterial och grundmassa, men koncentrationsskillnader finns. Korntillväxt zon - Materialet rekristalliseras till gamma-austenit och sedan korntillväxt. detta område kan innehålla stora korn och därmed ha en försämrad hållfasthet. Rekristallations zon - Temperaturen har varit lägre här vilket innebär minskad tillväxt av kornen. Metallen här har blivit normaliserad.( jämnare fördelning). Partiellt omvandlad zon - Endast en del av den här zonen har rekristalliserat därav namnet partiellt. Anlöpt zon - Endast blivit anlöpt. Dvs. minskning av antalet dislokationer. Opåverkad zon - Inget har hänt här. Dock kan det ha uppstått termiska spänningar på grund av temperatur gradienten mellan den svetsade zonen och den opåverkade zonen. |
|
|
Tillverkningssystem SMED är ett samlingsnamn för strävan efter snabbare omställningar. En kortare omställningstidfrigör tid som kan användas för att öka produktionen, men oftast används den på ett annat sätt.Vilket sätt och varför gör man så? |
Man ställer om oftare. Pga den kortare ställtiden kan man ställa om oftare med bibehållenproduktionskapacitet. Fördelen är mindre lager (PIA) och ett jämnare flöde. |
|
|
Plasttillverkning Redogör för några tumregler vid konstruktion av plastprodukter för formsprutning (”design forinjection moulding”). |
Man kan koppla det dels till verktyget, dvs man ska undvika komponentdesign som kräver mångaejektorer eller rörliga kärnor, och i övrigt kan man ta hänsyn till: * Djupa former måste vara avsmalnande för att hjälpa till med att avlägsna den gjutna delen. * Skarpa hörn och plötsliga förändringar i väggtjocklek bör undvikas. * Avbryt plastflödet och försvaga delarna. * Ofullständig fyllning eller krävande av för högt tryck. * Stora platta ytor bör undvikas eftersom den färdiga delen ofta inte kommer uthelt platt (visuellt intryck). * Initial materialutvidgning efter gjutning, krympning under nedkylning. |
|
|
Verkstadsmätteknik Vilken funktion har friktionsknappen "ratchet" på en mikrometer? (Yttre skruven). |
Gör att mätningen görs med en bestämd kraft. |
|
|
Tillverkningsutrustning Redogör för en fixturs (spännanordningens) viktigaste funktion och egenskaper. |
Huvudfunktion: Hålla arbetsstycket. * Hålla arbetsstycket i rätt position. * Stå emot bearbetningskrafter. * Ska inte ta för mycket tid att spänna upp nästa komponent eller nästa uppspänning. * Ska inte hindra/försvåra bearbetningen. |
|
|
Verkstadsmätteknink Redogör för vilka olika toleranser det kan finnas på en komponent och dess betydelse. |
Konventionella toleranser - Numeriska - När vi vill styra viktiga mått. Funktionsmått. - Generella - När vi inte bryr oss. T.ex SS - ISO 2768 - 1 för 110mm ( medel (m)). Iso-toleranser - T.ex h7/s6 - Greppassning - Sitter fast . - Spelpassning - Rörligt. - Mellanpassning - kompromiss av de två ovan. Form- och lägestoleranser - Formtoleranser - För enskilda element. En geometrisk form. - Lägestoleranser - För samverkande element. Riktning. Läge. Kast. |
|
|
Blandade frågor - Plast Vid tillverkning av produkter i plast kan man skilja mellan två huvudgrupper av plast. Vilka? |
Termo- och härdplaster. |
|
|
Blandade frågor - Toleranser Vad kan man säga om tillverkningskostnader om man jämför en passning Ø50H6/k5 med enpassning Ø50H8/k7? Den första är? |
H6/k5 är dyrare att tillverka än H8/k7 eftersom h6/k5 är finare tolerans. |
|
|
Blandade frågor - stansning Delen i en verktygssats (kallas även verktygspaket eller verktygssammanställning) vidstansning som motverkar att plåten fastnar runt stansen när stansen dras upp heter? |
Nedhållare. |
|
|
Blandade frågor - tillverkning Tillverkningsmetoder där situationen under nästan hela bearbetningen är densamma (d.v.s.oberoende av tidpunkt) kallas? |
Stationära tillverkningsmetoder. |
|
|
Blandade frågor - fräsning Vid medfräsning krävs en stabil maskin, framförallt ska mekanismen för matningen vara..? |
I samma riktning som rotationsvinkeln. |
|
|
Plåtbearbetning Vid valsning av plåt kan olika profilfel förekomma mellan olika processteg. Exempel - Plåten har ett konkavt tvärsnitt innan valsningen medan tvärsnittet är rektangulärt efter valsningen. Redogör för minst tre avvikelser/fel som i detta fall kan inträffa. |
* Restspänningar * Sprickor vid utkanten * Spricka (delning) i mitten * "Stick-slip" märken (högre reduktion i mitten, materialet vill gå "fortare". |
|
|
Tillverkningssystem Hur beräknas OEE/TAK (overall equipment effectiveness, total anläggningseffektivitet) och varför ärdet svårt att jämföra OEE-talet för två olika företag? |
Anläggningseffektivitet = Tillgängliget * anlägningsutbyte * kvalitetsutbyte. Tillgänglighet -> Stillestånd. Anläggningsutbyte -> Takförluster och småstopp. Kvalitetsutbyte -> Kassationer. OEE är inget produktivitetsmått, det fångar inte kostnader och investeringar och det fångar heller inte förändringar i ideella vilkor. Det går inte att jämföra då olika typer av produktion inte går att jämföra och framförallteftersom olika företag mäter på sitt eget sätt. |
|
|
Plasttillverkning
Redogör för tillverkning och bearbetning av Sheet Moulding Compound (SMC) material. |
Tillverkning av smc är en kontinuerlig linjeprocess. Materialet är mantlat både uppe och nere med en plastfilm. En pasta förbereds innehållande harts, styren, värmeaktiverande katalysatorer, inerta fyllmedel, frigöringsmedel och förtjockningsmedel. Pastan sprids jämnt på bottenfilmen. Hackad glasfiber dumpas slumpmässigt över pastan. Den övre plastfilmen introduceras och "mackan" rullas ihop i förutbestämd tjocklek. Materialet får härda upp till 48 timmar tills önskad viskositet erfordras. |
|
|
Svetsteknik Vad menas med ”kolekvivalent” i svetsning? Hur är formeln uppbyggd (man behöver inte ge den exakta formeln men bara beskriva hur den ser ut i stora drag). Vill man ha en låg eller hög kolekvivalent och varför? |
Kolekvivalent - Ett mått på härdbarhet hos ett legeringsämne. Kolekvivalent - Ec = C + Mn/6 + (Cr + Mo + V)/5 + (Ni + Cu)/15 Man vill ha en låg kolekvivalens (under 0,41) för att kunna svetsa med normala metoder utan begränsningar. Vid högre kolekvivalens kan speciella åtgärder vidtas. Exempelvis kan man svetsa vid förhöjd arbetstemperatur vilket innebär att materialet förvärms innan svetsning. Då minskar avsvalningshastigheten och risken för sprickor minskar. |
|
|
Verkstadsmätteknik
Vad är skillnaden mellan fasta mätdon och visande mätdon? Ge gärna några exempel. |
Fasta mätdon - Oftast tolkar, innebär att man kollar ifall det som mäts får plats inom tolken. Exempel: Passbitar eller tolkar.
Visande mätdon - Dessa har en huvudskala och en nonieskala. Exempel: Skjutmått, bygelmätskruv, mikrometer eller mätkraftsindikator, skänkelmätklocka, Axelindikator. |
|
|
Gjutning Vad menas med begreppet kallflytning vid gjutning och hur kan det undvikas? |
Beror på att temperaturen är för låg vid gjuttillfället. Vid kallflytning stelnar metallen innan formen fyllts, inträffar ofta vid krökar. Kallflytning undviks genom att ha en värmd form. |
|
|
Blandade frågor - Svarvning Vilken av följande skärparameter vid svarvning påverkar ytfinheten mest: skärdjup, matning, eller skärhastighet? |
Matningen |
|
|
Blandade uppgifter - Smide Vid sänksmide måste man kunna ta bort komponenten ur verktygen. För att möjliggöra detta förser man komponenten med.. |
Släppvinklar. |
|
|
Blandade uppgifter - CNC Kulmutterskruvens viktigaste egenskap för CNC-maskiner är att den är.. |
Glappfri. Kulmutterskruv för omvandling av rotationsrörelse till linjär förflyttning. |
|
|
Blandade uppgifter - djupdragning
Öronformning vid djupdragning orsakas av..? |
En följd av anisotropi. |
|
|
Blandade uppgifter - SMED SMED är ett begrepp som avser? |
En princip som handlar om att minimera inre respektive yttre ställtider för maskiner. |
|
|
Blandade - uppgifter Vad kan man jämföra med hjälp av modulen M i Chvorinov’s rule (inte: hur beräknas M)? |
När olika sektioner stelnar. |
|
|
Plastisk bearbetning Hur kan man beräkna hastigheten av en extruderad profil? |
Volym in = Volym ut |
|
|
Blandade uppgifter - Plasttillverkning En skillnad mellan formsprutning, formblåsning, sträckblåsning på ena sidan och extruderingformblåsning (extrusion blow moulding, t.ex. av ketchup flaskor) på andra sidan är attskruven vid formblåsning.. ? |
Vid extruderingformblåsning så roterar den endast. Vid de andra metoderna både roterar och pulserar den. |
|
|
Blandade uppgifter - Laserbearbetning En viktig faktor vid laserbearbetning är materialets¨.... avlaserljuset. |
... absorptionsförmåga ... ? |
|
|
Blandade uppgifter - Mätteknik Hur avläses en mikrometer? |
Horisontellt - mm (T.ex 7.00mm) Vertikalt - 0.xx mm (T.ex 37 = 0.37mm) |
|
|
Plåtbearbetning Redogör för felet ”buckling” (kallas ibland ”skrynkling”) vid djupdragning av plåt. Varför kan dettainträffa och vilken roll har plåthållaren i detta samband? |
Buckling uppkommer pga. för hög tryckspänning eller för låg plåthållarkraft. Plåthålleren eller nedhållaren håller plåten på plats. För att undvika böjning och för att hålla emot plåten. |
|
|
Tillverningsmetoder Hur ser ett diagram ut över: En valsning? En stansning? |
Dragprov - Elastisk zon – Plastisk zon med deformationshärdning – Återfjädring. Valsning - Valsning är efter ett initialt skede en stationär process. Stansning - Vid stansning dras stansen upp genom ett nyklippt hål vilket ofta ger friktion dvs en negativprocesskraft. |
|
|
Tillverkningssystem Vad menas med ”inre ställtid” och ”yttre ställtid” inom SMED? Vilken ska man minska främst ochvarför? Vilka effekter brukar ett företag eftersträva främst när man inför SMED? |
Inre ställtid avser omställningar som endast kan göras när maskinen inte producerar. Yttre ställtid ärdet som kan förberedas när maskinen är i drift. Således ska man främst minska den inre ställtiden. |
|
|
CNC - teknik När är användandet av ett CAM system i praktiken oundvikligt för programmering av en CNCmaskin? |
När produktgeometrin är komplex, t.ex. dubbelkrökta ytor i turbinmotorer. |
|
|
Plåtbearbetning För CNC stansning av plåt, redogör för nedhållarens huvudsakliga funktion(er) och hur de(n)påverkas av glappet mellan stansen och dynan. |
Nedhållaren ska undvika böjning av plåten när stansen går ner, och undvika att plåten följer med uppnär stansen dras upp. Ett större glapp ökar risken för böjning medan ett mindre glapp genom enfinare/större blankzon ökar risken att plåten följer med upp. |
|
|
Tillverkningssystem Ett viktigt mätetal (engelska ”Key Performance Indicator, KPI) är total anläggningseffektivitet, TAK(engelska: overall equipment effectiveness, OEE). a) Hur beräknas TAK? b) Varför är det svårt att jämföra TAK för två olika företag? |
a) Tak = Tillgänglighet x Anläggningseffektivitet x Kvalitetsutfall. b) Det går inte att jämföra då olika typer av produktion inte går att jämföra och framförallteftersom olika företag mäter på sitt eget sätt. |
|
|
Plasttillverkning Redogör för vanliga defekter som kan förekomma vid formsprutning av plast. |
* Silverstrimmor (silver streaks) - Kollaps av gasformiga komponenter i plasten uppträder vid ytan. - beror på otillräcklig torkning, inkluderande av luft, degradering. * Kort dos, kort gjutform (Short Shot, Short Mold) - Det injicerade materialet når inte vissa delar av insidan av munstycket innan det stelnar. Typiska faktorer som påverkar denna typ av problem. - plastens flyt- och viskositetegenskaper, formdesignen, gjutningsförhållanden, gjutmaskinens prestanda. * Färgstrimmor (Color Streaks) - Lokaliserade förändringar i färgen. - Dålig fördelning av färgämne, plastavlagring i gjutmaskinen. * Blänk (fenor eller kladd) (Flash (fins or spew)) - överflödigt gjutmaterial tränger in i formhålan. * Nedsjunkningar Sink marks (or shrink marks) |
|
|
Skärande bearbetning En aluminiumdetalj med diameter 90 mm svarvas med ett verktyg som har nosradie 0,8 mm ochbiskärsvinkel 5ⁿ. Skärdjupet är 2 mm och matnigen är 100 mm/min. Skärvätska används. Den totalalängden som ska svarvas är 160 mm. a) Saknas någon uppgift som krävs för att kunna beräkna avverkningshastigheten? b) Om ditt svar på a) är ”ja”, vilken parameter saknas i så fall? Om ditt svar är ”nej”, beräknaavverkningshastigheten |
a) Det går utmärkt att räkna ut. b) omkrets * skärdjup * matning ger 56000 mm3/min |
|
|
Diverse Vad har sänksmide, djupdragning, gjutning av metall i permanenta former, och formsprutning avplast gemensamt? Hur påverkar det produktionen? |
De har alla dyra verktyg. Det betyder att man måste ha en tillräckligt stor sammanlagd produktionsvolym för att fördela verktygskostnader så att tillverkningskostnader per komponent inte skenar iväg. |
|
|
Verkstadsmätteknik och kvalitetskontroll Inom statistisk processtyrning (SPS, på engelska ”statistical process control”, SPC) används blandannat styrdiagram. a) Hur fungerar ett styrdiagram? b) Hur bestämmer man (i stort sett) styrgränserna UCL och LCL? |
a) Man tar stickprov från produktionen och mäter viktiga mått. Måttet sätts ut i ett diagram(ett för varje mått). Överskrider ett stickprov UCL eller LCL då anses avvikelsen vara för stor. b) UCL och LCL ligger något inom toleransgränserna då man måste ta hänsyn tillmätosäkerheten och dessutom kan tillverkningsprocessen försämras (t.ex., p.g.a. drift)mellan tillverkning och mätning. |
|
|
Blandade uppgifter Modulen M i Chvorinov’s rule är ett mått för: a. Proportion volym/yta för olika delar av ett gjutgods inklusive mataren. b. Stelningstid för ett gjutgods som helhet. c. Risken för turbulens vid gjutning. d. Andelen sekundära dendriter efter stelning |
a. Proportion volym/yta för olika delar av ett gjutgods inklusive mataren |
|
|
Blandade uppgifter Begreppet mellanpassning kan vara aktuellt om: a. Man svetsar två olika material. b. Man monterar ett kugghjul på en axel. c. Man använder passbitar som referensmått. d. Man svetsar två delar som har ett stort glapp |
b. Man monterar ett kugghjul på en axel |
|
|
Blandade uppgifter Begreppet ”släppvinklar” är viktigt vid: a. Formsprutning. b. Formsprutning och Gjutning. c. Ytprofilometri. d. Gjutning. |
b. Formsprutning och Gjutning |
|
|
Blandade uppgifter Spånbildning vid skärande bearbetning påverkas av: a. Arbetsstyckets material. b. Verktygsmaterial. c. Skärparametervärden och arbetsstyckets material. d. Skärparametervärden och verktygsmaterial |
c. Skärparametervärden och arbetsstyckets material. |
|
|
Blandade uppgifter Abbes komparatorprincip uppfylls för ett skjutmått: a. Ja b. Nej c. Det beror på hur man använder skjutmåttet d. Det beror på hur noga man ska mäta |
c. Det beror på hur man använder skjutmåttet |
|
|
Skärande berabetning En detalj ska svarvas invändigt. Utgångsdiameter är 40 mm och skärdjupet är 1,5 mm,skärhastigheten är 50 m/min. Avverkningshastigheten är 12000 mm3/min. Verktyget har en nosradiepå 0,8 mm. a) Hur mycket blir slutdiametern? b) Hur mycket är varvtalet? c) Hur mycket är matningen uttryckt i mm/min? d) Hur mycket är matningen uttryckt i mm/varv? e) Hur mycket blir den teoretiska ytjämnheten Ri (se formeln nedan)? f) Vilka två effekter av eventuell tillämpning av skärvätska skulle vara särskild viktiga medtanken på att det handlar om invändig svarvning? Ri = (f^2)/(32NR) |
a) 43 mm b) 370 varv/min c) 60 mm/min d) 0,16 mm/varv e) 0,001 mm f) invändig svarvning har två särskilda problem och det är spånborttagning ochvibrationer pga klent skaft. De kan minskas med skärvätska. |
|
|
Plåtbearbetning Vid bockning av plåt på en kantpress finns olika metodvarianter, en möjlighet är att dornen flyttasned hela vägen (”bottoming”) och vid fribockning (air bending) flyttas dornen tillen viss position. Redogör för de viktigaste skillnaderna mellan dessa två metodvarianter. |
Vid bottoming bestämmer verktygsgeometrin vilken vinkel plåten har innanåterfjädring. Det ger bättre geometrikontroll innan återfjädring men det betyder också att verktygetmåste bytas om återfjädringen blir annorlunda (pga material, tjocklek), eller om man vill ha enannan vinkel. Vid air bending tränger dornen in till en viss position och således kan man nå olikavinklar med samma verktyg. Geometriska avvikelser förekommer dock oftare. Air bending kräver CNCstyrning. |
|
|
Produktionsutveckling ”Incurred cost” visar den aktuella kostnad som är upparbetad under projektet medan ”committedcost” är den kostnad som kommer att uppstå som följd av olika beslut som är tagna vid olikatidpunkter i projektet. Redogör för problem som kan uppstå i slutet av projektet (då ”incurred cost”blir mycket brant). |
I slutet då man börjar producera kan det uppstå problem som man inte har tänkt påtidigare. Exempel onödig dyra verktyg eller montering som inte fungerar. Då måste man oftakompromissa och ändra på produkten, skaffa sig nya verktyg/maskiner osv. Det kan t.ex. hända attman tidigt i processen målat in sig i ett hörn vilket stänger möjligheten till smidigareproduktionslösningar. Kan undvikas med concurrent engineering. |
|
|
Plasttillverkning - Härdplast Redogör för hur SMC (Sheet Moulding Compund) produceras och hur produkter baserade på SMCsom utgångsmaterial tillverkas |
En blandning av resin och fiber sprids ut på och täcks av en skyddsfölie. Materialetrullas upp och förvaras på en låg temperatur. Vid bearbetning klipps delar ut och pressas i en varmform. I övrigt se Powerpoint om SMC. |
|
|
Gjutning Redogör för gjutmetoden ”vaxursmältningsmetoden” (investment casting). |
Två huvudsakliga metodvarianter: Den enabaseras på ett träd av vaxmodeller som täcks av en slurry som bakas till ett hårt skal. Den andrabaseras på en vaxmodell som används som engångsmodell för sandgjutning (även frigolit användsibland). |
|
|
Verkstadsmätteknik Mätfel kan indelas i tre huvudgrupper. Vilka är de? Ge en kort beskrivning (eller typiskt exempel) avvarje grupp. |
Grova fel - Felavläsning, trasiga mätdon Systematiska fel - är enkelsidigt riktade och beror exempelvis på olämpligheter eller felaktigheter i mätutrustningen eller mätprincipen. Slumpmässiga fel - olika mätkraft, fel avläsningsvinkel |
|
|
Skärande bearbetning/fixturering Redogör för de problem som kan uppstå vid bearbetning av tunnväggiga komponenter. |
Problem som kan uppstå är elastisk deformation och därmed geometriska avvikelser,och risk för vibrationer. |
|
|
Plastisk bearbetning Redogör för begreppet ”tåga” vid kallsmide. Förekommer den även vid varmsmide? |
Tåga är en fiberliknande struktur som görmaterialet segt om tågan belastas med dreagspänning. Dean inträffar inte vid varmsmide då rekristallation inträffar. |
|
|
Blandade frågor Fyll i ordet eller begreppet som saknas. Ni behöver inte motivera svaren. a) Vid stansning och klippning av plåt finns följande zoner: vankant, …, brottzon, och grad. b) En verkstad där maskinerna är grupperade efter maskintyp kallas för en … c) Skillnaden mellan en elektrod för TIG svetsning och elektroder för MIG/MAG eller MMA äratt en TIG elektrod inte ... d) I gjutning finns olika typer av krympning, bland annat krympning i fast fas. En matare harsom roll att kompensera för 2 andra typer av krympning, nämligen … och ... |
a) Blankzon b) Funktionell verkstad c) Förbrukas d) Stelningskrympning och smältkrympning |
|
|
Blandade frågor Abbes komparatorprincip är ett viktigt begrepp inom: a. Gjutning b. Plåtbockning c. Verkstadsmätteknik d. CNC programmering |
c) verkstadsmätteknik |
|
|
Blandade frågor Öronformning vid djupdragning beror mest på a. Materialets deformationshärdning b. Glappet mellan dorn och dyna c. Polymerernas orientering d. Materialets anisotropi |
d) Materialets anisotropi |
|
|
Blandade frågor Modulen M i Chorinov’s rule är ett mått för: a. En komponents proportion yta/volym b. Relativ stelningstid för olika delar av ett gjutgods c. Risken för turbulens vid gjutning d. Diameterreduktionen vid tråddragning |
b) Relativ stelningstid för olika delar av ettgjutgods |
|
|
Blandade frågor Mätning med en stopp & gå tolk är ett exempel på a. Direkt metod – visande mätdon b. Indirekt metod – visande mätdon c. Direkt metod – icke visande mätdon d. Indirekt metod – icke visande mätdon |
c) Direkt metod – icke visande mätdon |
|
|
Räknefråga Ett spår med djup 4 mm svarvas med ett stickstål med bredd 4 mm i en axel med diameter 80 mm. Skärhastigheten är 25 m/min och avverkningshastigheten är 2000 mm3/min. a) Hur mycket är varvtalet? b) Hur mycket är matningen uttryckt i mm/varv? |
Skärhastighet Vc - meter per minut - Vc = (n*pi*D)/1000 Matning f - tex. 0.2mm - om chucken roterar med 600 rpm, så gör den 600*0.2 mm på en minut. Dvs 120 mm på en minut. Delat på 60 = 2mm/sek Skärdjupet ap är tjockleken på det materialskikt som verktyget avverkar. Nominella spånarean AD = ap * f är tvärsnittsarean av det material som momentant tas bort av eggen. |
|
|
Slitage Ett skärverktyg påverkas av olika typer av slitage. Redogör för begreppengropförslitning och fasförslitning. |
Gropförslitning bildas genom att värmen ger upphov till diffusion mellan spåna och verktyget när det är jättevarmt. Fasförslitning uppkommer på skärets flanker. När fasförslitningen blir för stor ger den upphov till dålig yta, dålig noggrannhet samt ökad friktion eftersom eggen ändrar form. |
|
|
Tillverkningssystem Redogör för begreppet nesting (att arrangera komponenter i en stor plåt) vid stansning. |
* Sparar material (inte lika mycket spill). *Sparar tid för byte/positionering. * Kortare bearbetningstid - Kortare totalsträcka för individuella verktyg, antalet byten. - Stansa två sidor (olika komponenter) simultant. |
|
|
Fixturer Vid svarvning förser man chucken ibland med ”mjuka backar”. Vad är mjuka backar och när och huranvänder man dessa? |
Mjuka backar används när man vill fördela klämkraften eller om man behöver spänna upp produktenvälcentrerad.De är av ett mjukare stål än vanliga backar och man monterar mjuka backen i chucken, sen svarvarman ut dem på rätt diameter.De används vid inspänning på bearbetade ytor med hög krav på ytfinhet, när man måste fördelakraften för att minska elastisk deformation, när man ska svarva delar med höga krav på koaxialitet,eller för att spänna upp skivor. |
|
|
Plasttillverkning För komponenter gjorda i härdplast kan SMC (Sheet Moulding Compound) material användas.Beskriv övergripande hur processen från utgångsmaterial till färdig produkt går till (hur gör man SMCoch hur bearbetas det till färdig produkt?). |
Vid tillverkning av SMC blandas resin, katalysator (härdare) och ev. fibrer, färgämnen osv. som man ”valsar” till skivmaterial mellan skyddsfolie. De kapas till skivor eller rullas upp på en rulle. Deförvaras på låg temperatur så att inte materialet reageras. Vid komponentstillverkning pressas materialet (rulle klippas till skivor först) i varma former så attreaktionen kommer igång och materialet får sin slutgiltiga form. Efterbearbetning kan krävas. |
|
|
Plastisk bearbetning Man extruderar en H-formad aluminiumprofil. Utgångshastigheten av profilen är 20 m/soch ämnet har en diameter på 180 mm. Hur mycket är kolvhastigheten (kolven trycker ämnetgenom extruderingsverktyget)? Visa beräkningen. |
Volym in är lika med volym ut som gerA1 v1 = A2 v2A2 = 31,5 mm2 och A1 är 25450 mm2 (avrundat)v1 = 20/810 m/s = 25 mm/s |
|
|
Svarvning En aluminiumdetalj med diameter 63 mm svarvas med skärhastigheten vc = 400 m/min. Krav påytjämnheten är Ri = 1 μm (eller bättre). Verktyget har en nosradie NR på 0,8 mm. |
Man kan direkt mata in i formelnf = SQRT(32 Ri NR) = SQRT (0,0256 mm2) = 0,16 mm/varvFör de som vill uttrycka matningen i mm/min blir den 320 mm/minObservera att f enligt formeln är matningen i mm/varv: i. Skulle den vara i mm/min då skulle varvtalet spela en roll och det är mot all logik ii. Dimensionsanalys på formeln visar att det inte finns någon tid (s, s-1 eller dyl) i formeln. iii. Resultatet 0,16 mm/min skulle dessutom vara helt orimligt. |
|
|
Svetsning Redogör för de viktigaste fördelar och nackdelar (t.ex. begränsningar) av MIG-/MAG-svetsning. |
MIG = Metal Inert Gas – Dess elektrod förbrukas, dess skyddsgas är MISON, eller blandning mellan Argon och Helium. MAG = Metal Active Gas – Dess elektrod förbrukas, skyddsgas blandning mellan Argon och koldioxid. MIG-/MAG: + Hög produktivitet. + Klent gods (0,5mm). + Mekanisering. + Rel. Miljövänligt. - Komplicerad utrustning. - Stationär. - Gas, störningskänslig. - Svetsdata känsligt. |
|
|
Plåtformning När man ska bocka en kallvalsad plåt, hur ska bockningslinjen då helst ligga? Parallell medvalsriktningen, vinkelrätt mot valsriktningen, eller under en 45° vinkel? Varför? |
Vid kallvalsning ligger materialkornen i valsriktningen (jämför med ”tåga”) som gör materialet segare i denna riktning. Bockar man vinkelrätt mot valsriktningen då minskarman risk för sprickor i på utsidan. Detta är således att föredra. |
|
|
Svetsning Redogör för de viktigaste fördelar och nackdelar (t.ex. begränsningar) av TIG- svetsning. |
TIG = Tungsten Inert Gas – Dess elektrod förbrukas inte. Dess skyddsgas är Argon. + Hög svetskvalitet. + Känsliga material (Al, Ti). + Långsam - styrbar. - Låg produktivitet. - Gas, störningskänslig. - Omständig. - Svårt mekanisera. |
|
|
Svetsning Redogör för de viktigaste fördelar och nackdelar (t.ex begränsningar av MMA- svetsning. |
MMA, Pinnsvets = Metal Manual Arc - Dess elektrod förbrukas. + Belagda elektroder. + Enkel utrustning. + Tillgänglig, flexibel. + Säker inträngning. - Opperatörsberoende - Slagg, rök. - Ej mekanisering. |
|
|
Plåtbearbetning Vid valsning av plåt kan olika profilfel förekomma mellan olika processteg. Exempel - Plåten har ett konvext tvärsnitt innan valsningen medan tvärsnittet är rektangulärt efter valsningen. |
* Restspänningar * Sprickor, orange peel * Plåten vill vrida sig * Vågiga kanter, även skrynkliga kanter |
|
|
Tillverkningssystem Ett företag expanderar och ska så småningom flytta sin tillverkning till nya lokaler. Företagettillverkar olika högteknologiska komponenter i mindre serier, en typisk beställning är 5-10 styckenmen allt mellan 1 och 20 förekommer. För denna typ av produktion har företaget ett 30-tal ”fasta”kunder som var brukar beställa 4-10 helt olika komponenter per år, därtill kommer enstakabeställningar från andra kunder. Företaget har även två större kunder, en som beställer omkring5000 komponenter per år i 4 olika varianter, och en som beställer omkring 3000 komponenter per åri 3 varianter. Om man tänker i termer av fabrikslayout (t.ex., fixed position layout, löpande bandm.m.), vad skulle då vara en lämplig layoutlösning för den nya fabriken? |
För de 30-tal falska kunder som beställer småserier av många olika produkter varje år är ett "spaghettidiagram" ibland ett måste. Erbjuder man så pass många olika produkter så har man ibland inget val. Om möjligt så kan man försöka att göra om det till flödesgrupper. För de större kunderna som beställer ett par komponenter i 1000+ serier så hade en funktionell layout varit att föredra. En kombination av dessa två hade varit mest lämplig för fabriken. |
|
|
Gjutning När man utför ett hårdhetsprov på ett sintrat material, ska man då använda en lägre, samma, ellerhögre kraft än vid ett hårdhetsprov på ett vanligt legerat stål? Varför? |
Lägre kraft. (Sintrat material HB150, låglegerat 175 - 380HB). |
|
|
Tillverkningsteknologi - Spåntyp Spåntyper. |
1. Diskontinuerliga spånor. 2. Kontinuerliga spånor utan lösegg. 3. Kontinuerliga spånor med lösegg. 4. Segmenterade spånor. |
|
|
Tillverkningsteknologi - Spånform Spånformer. |
Tre vanligaste spånorna: * Raka spånor * Skruvspån * Brytspån |
|
|
Tillverkningsteknologi - Spånavverkningshastighet Avverkningshastighet Bearbetningstid |
Z = pi x D x a x f x n t = (L)/(f x n) |
|
|
Tillverkningsteknologi - Skärhastigheten Skärhastigheten ges utav |
vc = (D x pi x n)/(1000) |
|
|
Skärande bearbetning - Spånbildning Redogör för begreppet spånbildning |
Vid svarvning sammanhänger det med verktygsformen, typen av verktygsmaterial samt skärdata. - Spröda material bildar oregelbundna formade ur materialet lösryckta spån i form av korn eller element. - Segare material bildar däremot, genom sammansvetsning av ett antal efter varandra avskilda element, mer eller ḿíńdre fast sammanhängande långa spån. - En störningsfri spånavgång är en absolut förutsättning för en automatiserad bearbetning. |
|
|
Tillverkningsteknologi - skärande bearbetning Redogör för begreppet borroperationer. |
- Fullborning - Innebär att hålet borras i massivt material i en enda operation till förutbestämd diameter. Den vanligaste metoden. - Uppborrning - Vidgar ett befintligt hål. Detta görs t.ex. när tillgänglig maskineffekt begränsar den diameter som kan fullborras. - Stegborrning - Innebär borrning av hål med två eller flera diametrar. Denna operation kan utföras med en normal borr med diametern i spetsen nedslipat till önskat mått. - Cylinderförsänkning - Innebär försänkning av hålmynning till cylindrisk form. - Planförsänkning - Innebär planbearbetning av ytan runt ett håls mynning. - Upprymning - Innebär upptagning av diametern på ett tidigare borrat hål samtidigt som justering av läge, rundhet, och rakhet sker. - Centrumborrning - Används framförallt i revolversvarvar, före själva borroperationen. Med centrumborren gör man en tillräckligt djup försänkning, så att spiralborren vid den efterföljande borrningen börjar skära med huvudskärens ytterhörn, innan tvärskäret nått centrumhålets botten. - Kärnborrning - Innebär att endast en rörformad del närmast hålets mantelyta bortarbetas, så att en kärna i solitt material lämnas. |
|
|
Tillverkningsteknologi - Skärande bearbetning Redogör för vilka fräsoppertioner som finns. |
- Planfräsning - Är mest effektiv vid bearbetning av ytor. - Valsfräsning - Tillämpas i bearbetning av öppna spår och profiler. - Pinnfräsning - Används i bearbetning av ansatser och spår. |
|
|
Tillverkningsteknologi - Skärande bearbetning Redogör för Planfräsning, Valsfräsning och pinnfräsning. |
Planfräsning - Bearbetningen utförs av skäreggarna på verktygets perriferi, men till viss del även av eggarna på verktygets ändyta. Fräsverktygets rotationsriktning bildar rät vinkel med den radiella matningen. Valsfräsning - De skärande eggarna på verktygets perriferi används. Verktyget roterar kring en axel som är parrallel med den tangentiella matningen. Verktyget är i allmänhet tillverkat i snabbstål och har ett antal eggar runt perriferin. Varje egg verkar som ett enskärigt verktyg. Fräsverktyget har raka- eller spiralformade eggar som utför ortogonal eller snedbearbetning. Pinnfräsning - Här bearbetas samtidigt två eller tre ytor. Pinnfräsen har ett arbetsområde som definieras av erktygets diameter och det möjliga skärdjupet. Pinnfräsning tillämpas vid spår eller ansatser. Vid spårfräsning eller slitsfräsningbearbetas tre ytor. Spåret kan antingen vara öppet i bägge ändar eller slutet i enda ändan. Spår som är slutna i bägge ändar kallas fickor. |
|
|
Tillverkningsteknologi - Skärande bearbetning Redogör för varför man bör använda skärvätska vid fräsning. |
Om skärvätska måste användas bör den tillföras i stora mängder runt skäreggarna under hela processen. Skärvätskor tillförs vid fräsning av följande anledningar. - Spånevakuering - För att hålla nere temperaturen i arbetsstycket och på så sätt upprätthålla noggrannheten. - För att förbättra ytstrukturen vid operationer i rostfritt stål. - För att samla och skölja bort damm vid bearbetning av gjutjärn. - För att skölja bort spånor från fixturer. |
|
|
Tillverkningsteknologi - Skärande bearbetning Redogör för de viktigaste slipmetoderna. |
De viktigaste slipmetoderna indelas i följande grupper: - Rundslipning - Planslipning - Innerslipning - Centerlesslipning |
|
|
Verkstadsmätteknik Inom statistisk processtyrning (SPS, på engelska ”statistical process control”, SPC) används blandannat styrdiagram. a) Hur fungerar ett styrdiagram? b) Hur bestämmer man (i stort sett) styrgränserna UCL och LCL? c) Varför tar man ofta stickprov vilka innehåller t.ex. 5 komponenter som tillverkades direktefter varandra? |
a) I ett styrdiagram plottar man mätvärden från stickprov. Värden ska inte överskridastyrgränserna (UCL, LCL) då detta skulle betyda att avvikelserna kan bli för stora. b) Eftersom man har mätosäkerhet och det dessutom går tid mellan tillverkning och mätningska styrgränserna vara något snävare än toleransgränserna. c) Om det finns för mycket variation i komponenter som tillverkas direkt efter varandra dåtyder det på en icke-stabil tillverkningsprocess, vilket måste åtgärdas. |
|
|
Plåtbearbetning Ett viktigt fenomen i plåtbockning är återfjädringen. Hur påverkas återfjädringen av a) Elasticitetsmodul E b) Flytspänningen (sträckgränsen) c) Deformationshärdningen d) Brottspänningen (brottgräns) e) Plåttjocklek |
a) Högre värde för E, styvare material ger lägre återfjädring. b) Ger högre spänningar vilket resulterar i mer återfjädring. c) Ger högre spänningar vilket resulterar i mer återfjädring. d) Ingen påverkan, man deformerar inte till brott. Alternativt svar: skulle materialet gå av dåförstörs komponenten och då har vi ingen återfjädring. e) Tunnare plåt har lägre motståndsmoment mot böjning vilket resulterar i mer återfjädring. |
|
|
Skärande bearbetning Utöver den s.k. ”serrated chip” (bokstavligen översatt ”sågtandsformad spån”) vilkenkan inträffa vid bearbetning av besvärliga material finns två andra huvudsakliga typer av spånform.Vid en av spånformarna kan dessutom en oönskad effekt inträffa under spånbildningen. Vilka är de andra två spånformar och vid vilken inträffar den oönskade effekten? Vad kallaseffekten? |
De två typerna är kontinuerlig spån och diskontinuerlig spån. Vid den första typen kan lösegg uppstå,vilket betyder att metall kletar fast på verktygets spånyta. När det blir för mycket material kan detkallsvetsas på produktens yta. |
|
|
Gjutning I gjutning: a) Hur beräknas modulen M enligt Chvorinov? b) Vilken kroppsgeometri har störst M och hur stor är den? c) Vad är betydelsen av modulen M i konstruktion och beredning för gjutning? |
a) Volym delad med ytan för en komponent eller del av en komponent b) Klot, den har M = r/3 c) Det är viktigt att ett gjutgods stelnar i rätt ordning (mataren sist). M.h.a. M kan mandimensionera komponenten på ett bra sätt samt analysera om man behöver kyla/isoleravissa delar. |
|
|
Skärande bearbetning Vad visar ett stabilitetsdiagram för skärande bearbetning? Vad är av särskiltintresse i diagrammet? |
Diagrammet visar när processen är stabil och när det kan finnas vibrationer (chatter), beroende påskärdjup och varvtal/skärhastighet. Av särskilt intresse är att det finns ett gränsvärde för skärdjupetunder vilket chatter inte inträffar. |
|
|
Verkstadsmätteknik a) Vilken typ av passning är kombinationen F7/n6 b) Vilken typ av passning är kombinationen G6/g7. |
a)Mellanpassning (såväl lite spel som lätt press kan förekomma) b)Spelpassning |
|
|
Plastisk bearbetning a) Vad menas med skäggdesign” inom sänksmide och varför är den viktig? b) Gör det någon skillnad för skäggdesign vilken typ av press man använder för sänksmide (t.ex. hydraulpress eller excenterpress)? |
a) Skäggdesign vid sänksmide betyder att verktygen utformas på ett sådant sätt att överflödigt material har möjligheten att flytta mellan halvorna. Detta är ett sätt att garantera fyllning av verktygen utan att kraften stiger okontrollerad. b) Ja, vid en hydraulpress har man en säkerhetsventil som öppnar sig när hydraultrycket och därmed processkraften blir för stor. Vid en excenterpress kan krafterna bli mycket stora vid för mycket material i kombination med bristande skäggdesign. |
|
|
Svetsning Vad uttrycker CE i ekvationen nedan och vad är betydelsen av CE vid svetsning? CE = C+Mn/6+(Cr+Mo+V/5)+ (Cu+Ni/15) |
CE betyder kolekvivalent och ekvationen hur vissa element har samma effekt som C fast inte lika stark. För höga värden av CE ökar risk för martensitbildning och sprickor. CE ska inte vara högre än 0,6 och helst inte högre än cirka 0,4. |
|
|
Tillverkningssystem Vad är fördelen av en produkt layout jämfört med en funktionell verkstad (”functional layout”)? Vad krävs för att en produkt layout ska fungera väl? |
En fördel med produkt layout där maskinerna är arrangerade på ett sådant sätt att linor bildas är att man får ett mycket bättre produktionsflöde och minskade transporter. För detta krävs dock att man kan indela produkterna i olika ”familjer” och att efterfrågan är tillräckligt stabil.
|
|
|
Plasttillverkning Metoden att tillverka Sheet Mould Compound (SMC) baseras på att man färdigblandar härdplast som rullas upp och som lagras. Senare klipps rullen i delar som man pressar till färdig form. Hur är det möjligt att göra så, d.v.s. varför reagerar inte härdplasten när den lagras på rulle? |
Man förvarar materialet på en låg temperatur vilket gör att materialet inte reagerar. |
|
|
Hur kan man på ett relativt enkelt sätt mäta flytbarheten av smältan? För en givenmaterialsammanställning, vilken är den absolut viktigaste parameter som bestämmer smältansflytbarhet? |
Flytbarhet mäts: L, längden en smälta hinner flyta i ett rör med givet trvärsnitt innan den stelnar. Temperatur är den vigtigaste parametern. |
|
Figuren nedan visar principen på räcksmide.
Man kan se olika materialstrukturer.Redogör för vad som händer i/med materialet under och efter formningen. |
Vi ser att kornen deformeras (de blir plattare och längre) när materialet deformeras. Till höger ser vi rekristallisation och längst till högerkorntillväxt, det handlar således om varmt räcksmide. |
|
|
Om man vet verktygsgeometrin för ett skärstål, den teoretiska ytfinheten av den svarvade ytan, längden på delen som svarvas, samt hur lång tid svarvningen tar, kan man då beräkna: a)Varvtalet? b)Skärhastigheten? Om det går, visa hur man gör beräkningen. Om svaret är nej, ange vilket till parametervärde man skulle behöva veta för att kunnautföra beräkningen. |
a)Ytfinhet och verktygsgeometri ger matning i mm/var, längd och tid ger matning i mm/min, vilket gör att vi kan beräkna varvtalet.
b)Nej, vi skulle behöva veta diametern och vi har ingen information för att kunna beräkna den. |
|
|
a) När man vid formsprutning av komponenter i plast relativt ofta får defekter av typen ”shortshot”, vilka åtgärder kan man då ta i produktionen för att minska risken på ”short shot”? b) Ge exempel på potentiella konstruktionsfel som kan ha gett upphov till ”short shot”. |
Short shot betyder att formen inte fylls korrekt.
a)I produktionen kan man höja insprutningstrycket eller temperaturen (främst plastens temperatur men även formens temperatur). b)Typiska konstruktionsfel kan vara för trånga passager eller för skarpa hörn / kantiga former. |
|
Vilket tvärsnitt hade nedanstående plåt innan valsningen? Rita gärna och motivera varför tvärsnittet hade denna form innan valsningen.
|
Plåten är skrynklig på vänster sidan vilket indikerar att den är kantlång på vänster sidan. Sprickorna på höger sidan indikerar att plåten är mittlång på höger sidan. Man ser även att plåten förvränger sig något. Då tvärsnittet på plåten verkar vara normalt (rektangulärt), är förklaringen att den innan valsning varit tjockare på vänster sida.
|
|
|
Redogör för begreppen gå-tolk och stopp-tolk.
|
Gå-tolk och stopp-tolk (kombineras ofta i en stopp & go tolk) är exempel på fasta (icke-visande) mätdon för direkt mätning. Ge gärna ett exempel på stopp & gå tolk för hål eller för axlar.
|
|
|
Vid uppspänning av ett arbetsstycke i ett skruvstycke vid fräsning, åt vilket håll borde skärkrafternahelst rikta sig då och varför?
|
Skärkrafterna ska riktas mot skruvstyckets fasta anslag. Detta då den är stabilare d.v.s. elastisk deformation är mindre, och på så sätt minskas även risken för vibrationer.
|
|
|
När man gör en beredning för fribockning på en kantpress med antagandet att plåttjockleken är nominell 2 mm, men i verkligheten är plåten 2,1 mm tjock (vilket är inom toleransen för standard plåt), hur blir vinkelfelet då och varför?
|
När plåten är 0,1 mm tjockare än vad man tror då kommer dornen (öververktyget) i kontakt med plåten tidigare vi lket gör att man bockar plåten mer än vad som är meningen.
|
|
|
Man ska bygga upp ett mått 8,255 mm med passbitar. Ge ett realistiskt exempel på hur man brukar göra detta (vilka bitar man väljer och i vilken ordning).
|
Eftersom det inte finns passbitar som är 0,005 mm måste man börja med den minste decimalen, och sen välja passbitar. Exempel:Först en bit på 1,005 mm. Sedan 1,05 mm. Som tredje 1,2 mm. Till slut 5 mm.
|
|
|
Vad menas med SMED? Redogör för 4 aktiviteter (av 8) som vanligen ingår i SMED
|
SMED är strävan efter kortare omställtider.
* Skilja På intern ställtid till extern ställtid. * Gör om intern ställtid till extern ställtid. * Systematisera och strukturera. * Skapa parallella processer. *Undvik justeringar, testkörning osv. *Mekanisera *Dokumentera och utbilda. *Gör ovanstående om och om igen (Ständiga förbättringar). |
|
|
Vad menas med begreppet ”anisotropi” för plåtmaterial? Hur uppstår anisotropi och hur påverkas det plåtformning (d.v.s. tillverkning av produkter som formas med plåt som utgångsmaterial)? |
Anisotropi betyder att materialet har olika egenskaper i olika riktningar. * Detta är vanligt i kallvalsad plåt, där kornen är längre i valsriktningen än vinkelrätt på valsriktningen. * I djupdragning leder detta till öronformning då materialet flyttar lättare under 45 grader med valsriktningen. * I plåtbockning kan det betyda att risken för sprickor är olika i olika riktningar, bockning vinkelrätt på valsriktning minskar risken. |
|
|
Form- och lägestoleranser är att föredra över bl.a. konventionella toleranser eftersom dess betydelse och tolkning är tydligare. Vad är en viktig skillnad mellan formtoleranser och lägestoleranser? |
Formtoleranser avser enskilda element, till exempel planhet av en yta, rakhet av en axel, osv. Lägestoleranser avser samverkande element på en komponent, till exempel placering av ett hål med viss distans till kanterna, eller vinkelrätthet av två kanter i ett hörn. |
