Teoridel Materiallära

Front 1

Nämn fyra porös material

Back 1

1. Betong

2. Tegel

3. Gips

4. Trä

5. Mineralull

Front 2

Nämn fyra kompakta material

Back 2

1. Metaller (stål, aluminium, koppar)

2. Plaster

3. Glas

Front 3

Nämn 3 olika portyper

Back 3

1. Öppna porer

2. Slutna porer

3. Genomgående porer

Front 4

Vad är värmekonduktiviteten för betong?

Back 4

1,7 W/mC

Front 5

Vad är värmekonduktiviteten för lättbetong?

Back 5

0,15 W/mC

Front 6

Vad är värmekonduktiviteten för värmeisolering?

Back 6

0,04 W/mC

Front 7

Vad är värmekonduktiviteten för trä?

Back 7

0,15 vinkelrätt med fibrerna

0,4 parallellt med fibrerna

Front 8

Vad är värmekonduktiviteten för tegel?

Back 8

0,7 W/mC

Front 9

Vad är värmekonduktiviteten för vatten?

Back 9

0,6 W/mC

Front 10

Vad är värmekonduktiviteten för luft?

Back 10

Luft har ingen (ytterst liten)

(0,026 W/mC)

Front 11

Ange 3 fysikaliska angrepp

Back 11

1. Temperatur rörelser

2. Frost- och saltsprängning

3. Fukt rörelser

Front 12

Ange ett kemiskt angrepp

Back 12

Syror och baser.

Front 13

Förklara begreppet biologiskt angrep och ge två exempel

Back 13

Levande organismer eller mikroorganismer från djur- eller växtriket, angriper materialet direkt eller indirekt.

1. Insekter

2. Växtangrepp

3. Svampangrepp

Front 14

Vilken är den väsentliga strålningskällan för vanliga byggnader.

Back 14

Solljus (solstrålning) påverkar endast organiska material.

1. Ultraviolett ljus

2. Infrarött ljus

Front 15

Nämn det vanligaste elektrokemiska angreppet och hur detta inträffar

Back 15

Korrosion på metaller.

Genom syre och fukt.

Front 16

Nämn alla 5 nerbrytningsmekanismer

Back 16

1. Kemiskt angrepp

2. Elektrokemiskt angrepp

3. Fysikaliska angrepp

4. Biologiska angrepp

5. Strålnings angrepp

Front 17

Vilka egenskaper anses mycket viktiga för stommaterial?

Back 17

1. Hållfasthet

2. Deformationsegenskaper

3. Volymbeständighet

4. Beständighet mot frost, korrosion, röta m.m

5. Beteende i samband med brand

Front 18

Vad är hydroskopi?

Back 18

När ett material suger upp fritt vatten,

ex kapillärsugning.

Front 19

Vad är hygroskopi?

Back 19

När ett material dra till sig fukt genomluften,

ex vattenånga.

Front 20

Vad är adsorption?

Back 20

När finfördelade partiklar binds till ytan på/inuti ett material (porväggarnas yta).

Front 21

Vad är absorption?

Back 21

När det ena materialet upptas och fördelas i det andra (materialet tar upp vätska t.ex kapillärsugning).

Front 22

Nämn ett anisotropt material

Back 22

1. Trä

2. Mineral ull

Front 23

Förklara bruttodensitet?

Back 23

Hela materialets densitet inklusive alla hål (håltegel).

Front 24

Förklara nettodensitet?

Back 24

Tegelmassans densitet i en tegelsten.

Front 25

Vad är kraven för porositeten för ett material för att det skall kunna användas som ett värmeisolerande material?

Back 25

Materialet bör ha minst 80% porositet.

Front 26

Nämn tre värmetransportmekansimer

Back 26

1. Strålning

2. Konvektion

3. Ledning

Front 27

Vid en måttlig ökning av fukthalten försämras vad?

Back 27

1. Värmeisoleringsförmågan

2. Hållfasthet

Front 28

Nämn de sex viktigaste fuktkällorna

Back 28

1. Fuktighet i utomhusluften

2. Fuktproduktion inomhus (ex avdunstning från personer, matlagning, tvätt m.m)

3. Regn, särskilt slagregn (regn och vind)

4. Markfukt

5. Läckage från installationer

6. Byggfukt

Front 29

Vad är fuktkonvektion?

Back 29

Fukt följer med luftströmmar.

Front 30

Vad är diffusion?

Back 30

Vattenmolekylerna rör sig från områden med hög ånghalt till områden med låg ånghalt.

Front 31

Några exempel på fuktrelaterade skaddor

Back 31

Trä: Röta, svällning/krympning

Organiska material (ex målarfärg och tapet): Mögel, dålig lukt, flagning.

Betong/Tegel/Puts/Natursten: Frostsprängning

Metaller: Korrosion

Front 32

Skillnad mellan elastiska och plastiska deformationer?

Back 32

Elastiska deformationer återgår till ursprunglig när lasten avlägsnas.

Plastiska deformationer är permanenta.

Front 33

Nämn de två perspektiv man kan se begreppet livslängd på?

Back 33

Teknisk livslängd

Ekonomisk livslängd

Front 34

Vilka miljöfaktorer kan påverka beständigheten för nedbrytning av ett material?

Back 34

1. Atmosfär

2. Klimat

3. Vatten

4. Mark

5. Övrigt

Front 35

Vad är den generella maximala krympningen/svällningen för de svenska träslagen?

Back 35

Fiberriktning: 0,2-0,6%

Radiell riktning: 3,8-5,3%

Tangentiell riktning: 6,9-10,9%

Front 36

Hållfastheten för betong?

Back 36

20-50 MPa (tryck)

Front 37

Typisk porositet för betong?

Back 37

12%

Front 38

Fukthalt respektive fuktkvot för betong utomhus?

Back 38

Fukthalt: 60-80kg/m^3

Fuktkvot 3-4%

Front 39

Kryptalet för betong efter 1 år?

Back 39

0,5-2,5

Front 40

Maximal krympning för betong?

Back 40

0,05%

Front 41

Vilka nedbrytningsmekanismer bör beaktas när man pratar om beständigheten för betong?

Back 41

Salt- och frostsprängning, karbonatisering, urlakning samt korrosion av armering.

Front 42

Porositet för lättbetong?

Back 42

Ca:80%

Front 43

Fuktkvot respektive fukthalt för lättbetong utomhus?

Back 43

Fuktkvot: 5%

Fukthalt: 20-30 kg/m^3

Front 44

Tryckhållfastheten för lättbetong?

Back 44

2-5 MPa (10% av värdet för betong)

Front 45

Kryptalet efter 1 år för autoklaverad lättbetong?

Back 45

0,2-1,2

Front 46

Maximal krympning för lättbetong?

Back 46

0,05% (samma som för betong)

Front 47

Vid vilken temperatur spricker betong och lättbetong?

Back 47

250°C

Front 48

Vilken porositet har moderna värmeisoleringsmaterial?

Back 48

98%

Front 49

Vilken är den högsta användningstemperaturen för mineralull respektive cellplast? Vilken beståndsdel i materialen är begränsande?

Back 49

200°C för mineralull och 100°C för cellplast.

Båda materialen begränsas av plast som bryts ned/ smälter.

Front 50

Vilken porositet har byggnadskeramik?

Hur ser porerna ut och hur påverkas de av bränningsgraden?

Back 50

Porositeten är ca:35%

Ökad bränningsgrad minskar porositeten, radien på kvarvarande porer ökar dock. (s.344)

Front 51

Fuktkvot och fukthalt hos tegel utomhus?

Back 51

Fuktkvoten försumbar medan fukthalten är mellan 5-10 kg/m^3

Front 52

Tryckhållfastheten för tegel?

Back 52

30-60 MPa Obs! Mycket sprött material!

Front 53

Vilka nedbrytningsmekanismer bör beaktas för keramiska byggprodukter?

Back 53

Kemiska angrepp i form av starka syror. Risk för salt- och frostsprängning finns.

Front 54

Redogör för keramiska byggmaterial egenskaper vid höga temperaturer.

Back 54

Mycket värmebeständiga. Smälter vid ca: 1500°C och hållfastheten intakt upp till flera hundra grader.

Front 55

Porositet för trä?

Hur är porerna beskaffade och vilka egenskaper ger det trävirke som byggnadsmaterial?

Back 55

50-70%

Porerna är små och öppna för fukt. Kraftigt hygro- och hydroskopiskt.

Front 56

Fuktkvot och fukthalt för trävirke utomhus?

Back 56

Fuktkvot ca 10-30%

Fukthalt på 50-150 kg/m3

Front 57

Hållfastheten i trä, tryck respektive drag? Hur förhåller sig hållfastheten i materialets olika riktningar (i sig självt) till varandra?

Back 57

80 MPa Drag, 40 MPa tryck i fiberriktningen. Tvärs fiberriktningen är hållfastheten ca 10% av den i fiberriktningen.

Front 58

Hur påverkas hållfastheten av fukthalten i trä?

Back 58

Den minskar till hälften då fuktkvoten uppgår till 30% (Fibermättnad)

Front 59

Kryptal för trä? Hur förhåller sig långtidsdeformationerna i fiberriktningen jämfört med vinkelrätt mot denna?

Back 59

Krypningen är betydligt större vinkelrätt fibrerna.

Front 60

Vilka nedbrytningsmekanismer angriper trä, och hur kan risken för dessa minimeras?

Back 60

God kemisk beständighet. Biologiska angrepp måste beaktas, svampangrepp- mögel och röta. Impregnering och uppvärmning av virke skyddar mot dessa typer av angrepp.