Tentafrågor Radiologi

Front 1

Vad är stokastiska effekter och deterministika och vad kännetecknar dom 3 var

Back 1

Det är slumpmässiga effekter på kroppen .

-Ökad dos --> ökad sannolikhet att effekten visar sig-

- Inget tröskelvärde -
Så även om dosen är nästintill noll kan det slumpa sig så att det leder till skador

- Effektens svårighetsgrad är oberoende av dosen-
Köper man en lott istället för tio och vinner så är vinstsumman lika stor. ex leukemi antingen får man det eller så inte



determinisktiska:
Är ej slumpmässiga.

- Ofta tröskelvärde -
Man måste utsättas för en viss strålningsdos innan det kan orsaka skador

-Skador/effekter- visar sig ALLTID då dosen är över tröskelvärdet-

- Svårighetsgraden av effekten ökar med ökad dos-
ex som alkohol. Då man är över tröskelvärdet för fylla blir man full och sen bara ännu fullare men ökad dos.

Likt alkoholkonsumtion ger även samma dos strålning olika effekt hos olika individer

Front 2

Vilka skador får man av strålningens stakstiska vs deterministiska effekter

Back 2

Stokastiska:
- cancerinduktion
- ärftliga skador

Deterministiska:
- Linsgrumling
- Fosterskador
- (akuta strålskador - funktionsstörning)

Front 3

Får man rutinmässigt ta hts på alla nya vuxna/barn

Back 3

Det bör man inte göra, är både onödigt och (olagligt?)

Strålning ska alltid vara berättigad dvs att det finns en nytta som är större än den ev skadorisken. Indikation ska även också alltid finnas, dvs en klinisk bild man undrar över eller en frågeställning som man behöver svar på, där svar inte kan ges i den kliniska undersökning man gjort innan.

Att rutinmässigt ta röntgen på någon åldersgrupp eller så kallas screening och är olagligt.

Front 4

Vad innebär berättigande och optimering enligt ssm föreskrifter

Back 4

Det ska finnas ett berättigande för att utsätta någon för strålning. Det ska ha en positiv nettonytta.

Ett berättigande innebär att nyttan ska vara större än dom ev riskerna är.

Berättigande:
Nytta vs skada
Klinisk bedömning krävs innan
Tidigare info ska beaktas (skickas fr remittent)
Forskning - nytta före skada krävs
Rättsligt
Försäkringstekniskt

Front 5

Vad innebär optimering enligt ssm föreskrifter

Back 5

Optimering:
All verksamhet m joniserande strålning ska optimeras (dvs så liten dos som möjligt för att få en okej bild). begränsad bestrålning

Optimering
Optimering:
Bästa utrustning
Bra arbetsmetoder (dvs inte ta 50 dåliga btw)
Minsta stråldos - mest diagnostiska information
Patient
Foster (rikta strålen ifrån)
Personal och allmänhet
Utvärdering av verksamhet

Front 6

Berättigad med hänsyn taget till nytta och ev risker, beskriv m egna ord hur definitionen lyder:

Den nytta patieniten får av röntgenundersökningen, ska vara betydligt större än de ev risker som patienten risker vid en sådan undersökning.

Back 6

Den nytta patieniten får av röntgenundersökningen, ska vara betydligt större än de ev risker som patienten risker vid en sådan undersökning.

Front 7

Gray

Back 7

SI-enhet för absorberad dos (J/Kg).

Den strålningsenergi som absorberas per massenhet (vikt av något) (den energi en kropp tar upp per kilo när den bestrålas, ex människor och möbler

Front 8

Sievert

Back 8

SI-enhet för ekvivalent dos och effektiv dos.

Ekvivalenet dos är den absorberade dosen viktat för strålningens biologiska verkan Wr.

Effektiv dos är den ekvivalenta dosen viktad för olika organ/strukturers strålkänslighet Wt.

Front 9

Joule

Back 9

Den energi en massa erhåller (integraldos)

Front 10

ManSv

Back 10

Enhet för kollektivdos/populationsdos.

Är den genomsnittliga effektiva dosen (E) per person/hos en grupp människor gånger antalet personer i en grupp.

Front 11

Somatiska skador kan delas in i deterministiska och stokastiga, vad är skillnaden mellan dessa typer av skador

Back 11

Deterministiska:
Har ofta tröskelvärde - man måste utsättas för en viss stråldos innan skada uppstår.

Skador/effekter visar sig alltid då dosen är över tröskelvärdet.

Svårighetsgraden av effekten ökar med ökad dos.

Stokastiska:
ökad dos -> ökad sannolikhet för att skador/effekten visar sig

Inget tröskelvärde - kan slumpa sig så att man får skador av en foton.

Effektens svårighetsgrad är oberoende av dosen -skadorna blir inte värre eller bättre i förhållande till dosen.

Front 12

skillnad mellan Genetiska skador och somatiska skador

Back 12

genetiska skador är skador som är ärftliga, strålningen har alltså träffat föräldrarna medan i somatiska är det persone själv som blivit utsatt för strålning och fått skador.

Front 13

Vilka skador deterministiska el stokastiga är det störst risk för vid odontologisk radiologi

Back 13

Stokastiska, dvs slumpmässiga

Front 14

TG18-QC (quality control)

Back 14

1. stora lådorna - kontraster
2. hörn på lådan - visar kontraster
3. smala linjer i hörnen och i centrum av bilden - visar skärmens spaltupplösningen (antal linjepar per mm) förmåga att visa detaljer

Front 15

Linjepar/mm vad betyder det

Back 15

antalet par av linjer som ryms inom 1 mm, Spatial upplösning eller? detaljer

Front 16

Varför syns kariesangrepp på btw sämre på en 36a än en 35a

Back 16

pg av att 6an är en molar och fyrkantig, den lutar innåt lite i mitten medans premolaren är rund och aproximalytorna sticker ut lite. På 36an finns det tandvävnad framför och bakom angreppet eftersom sidan där angreppet är buktar in lite. detta gör att mer strålning attenueras.

Front 17

Förhållandet mellan fotonenergi och sannolikheten för växelverkan (mass-attenueringskoefficient) i hydroxyapatit resp vatten,

vilka slutsatser kan man dra vad avser fotonenergins inverkan på objektkontrasten (strålkontrasten)?

Back 17

Skillnaderna på kontrasterna för vatten resp hydroxiapatit är som störst när spänningen är rätt låg ( i början av diagrammet) Ju högre spänningen (keV) är desto mindre blir kontrasterna mellan dom två olika materian och det blir svårare att urskilja respektiva vävnad

varför: pg av att fotonernas förmåga att penetrera ett material ökar logaritmiskt med fotonenergin så att till slut når en tangens i antal passerade fotoner avsett objektivets sammanställning (?)

Front 18

Vad har fotonenergin för betydelse för stråldosen

Back 18

ju högre energi desto mindre kommer attenueras i objektet och därmed utsätts objektet för mindre stråldos, eftersom energin passerar utan att växelverka

Front 19

Hur kan man minimera stråldosen till patienten vid intraoral röntgen

Back 19

x Patienten sitter framåtlutad - ingen primärstrålning
x använda digitalröntgen - lägre sråldos
x använda känsligaste filmen
x längre riktmedel och anpassa riktmedlet så ingen bländarkant uppstår

Front 20

varför får ej rörspänning hos dentalröntgen understiga 60kV

Back 20

Ju lägre energi desto mer attenueras i kroppen, så för att minimera verkningslösa fotoner ska spänningen vara mins 60kV.

Front 21

I intraorala Bilder av ök ter sig molarens buccala rötter kortare än den palatinala roten trots att dom är lika långa, varför

Back 21

I de flesta fall är gommen för låg för parallelteknik att användas, därför används modifierad bisektristeknik. Eftersom strålknippet kommer excentriskt ifrån avbildas inte tandens strukturer som om man kollade rakt på den (pg av att man tar bilden lite uppifrån). svårt att uppfatta 3e dimensionen när man ser en röntgenbild

Front 22

varför tas bilder av uks molarer lite lätt uppifrån

Back 22

För att dom är lite lingualt tippade så man använder sig av parallellteknik.

Front 23

Vad är RIS, PACKS och DICOM

Back 23

RIS- är samma sak som t4, dvs ett journalsystem.

PACKS- picture archiving and communication system - ett digital arkiv för alla röntgenbildenra

DICOM - är ett standardiserat program för att kunna sköta hantering, lagring, delning mellan olika enheter för våra röntgenbilder.

Kolla upp!

Front 24

Hur kan man optimera diagnostik/ granskningsförhållande när man fått en röntgenbild på bildskärmen

Back 24

x rätt belysning i rummet, dämpa belysningen
x kalibrera bildskrämen mha quality control

x justera kontraster
x brusreducering
x ändring av ljus/mörkerförhållande
x kantförstärkning

Front 25

Principerna för lägesbestämning m parallaxmetoden

Back 25

Först tar man en vinkelrät projektion av tanden och sedan en till lite excentrisk.

Då kan man mha fasta anatomiska strukturer (ex spina nasalis, foramen mentale, linea obliqua) bestämma strålriktningen.

När man vet strålriktningen kollar man hur objekten rör sig i förhållande till den. Har objektet flyttat med strålriktningen ligger dom längre bort (tänk månen- lingual equal) har dom rört sig i motsatt riktning är dom närmare betraktaren (buccal-opposite, träd)

Front 26

två typer av växelverkan som gör upphov till jonisation

Back 26

fotelektrisk effekt
comtonspridning
koherent spridning

Front 27

Varför har fotoelektrisk effekt en stor betydelse för att kunna urskilja olika material i en röntgenbild

Back 27

Är den mest betydande växelverkan för röntgenbilden. Då fotonerna når materia, tex en tand kommer de växelverka med den. Då det uppkommer fotoelektrisk effekt kommer en foton att fångas upp i materians atomers innersta skal. Det ger istället en elektron som fortsätter i någon annan riktning.

De fotoner som inte har växelverkat med materian kommer hamna på sensorn där de avbildar en skuggbild av munnens strukturer.

Front 28

Vad bidrar till att en slöja bildas

Back 28

Vid växelverkan (Comptonspridning, Fotoelektrisk effekt, eller Klassisk spridning) bildas sekundärstrålning i objektet som har slumpmässig riktning och saknar bildinformation. När sådan strålning träffar detektorn medför detta en viss grad svärtning över hela bilden vilket kallas slöja. I vår verksamhet begränsar man mängden slöja bäst genom att bestråla en så liten volym som möjligt vilket görs genom att använda fyrkantbländare.

Front 29

Vilken växelverkan har störst betydelse för att slöja bildas

Back 29

Nästan all sekundärstrålning som man stöter på i diagnostisk radiologi resulterar från Comptonspridning. I Compton reaktionen interagerar en inkommande strålningsfoton med en elektron i patienten. Elektronen knuffas bort och fotonen ändrar riktning och har nu en lägre energi. Den bortknuffade elektronen kallas Compton elektron eller rekylelektron.
Om energin från primärstrålningen är sådan att Compton dominerar, blir det dålig kontrast på bilden. Fotonspridning som bildas vid Comptonspridning är också ogynnsamma eftersom de spridda fotonerna bidrar till ökad stråldos hos personalen och gör bilden suddigare (18)

Front 30

Vilka faktorer bidrar till en för mörk bild

Back 30

x för hög spänning
x för hög ström
x för lång exponeringstid
x benskörhet
x barn m lite kalk i skelettet
x tandlöshet
x dålig kontrast mellan sensor och data (?)

Front 31

Hur beräknas den effektiva dosekvivalenten

Back 31

Effektiv dosekvivalent (E)
(E)= aborberad dos (D) x Wt x Wr
H (ekvivalenta dosen) = Absorberad dos (D) x Wr (strålningsviktning)
E= H x Wr dvs E= D x Wr x Wt
Den effektiva dosekvivalenten räknas ut genom att ta den ekvivalenta dosen viktat för organs/strukturers strålkänslighet (Wt) - strålningsviktningsfaktor Wr- viktningsfaktor
Enhet: sievert

Front 32

strålningsviktningsfaktor

Back 32

Röntgenstrålning Wr 1
fotoner och elektroner Wr 1
Alfastrålning Wr 20
Protoner Wr 5

Front 33

Olika viktningsfaktorer

Back 33

Könskörtlar 0,2 - jättekänsligt
Hud 0,01
sköldkörteln 0,05
(Hur känsliga dom är, desto högre desto känsligare)

Front 34

Vilken effekt har en minskning av rörström, exponeringstid och rörspänning på: antal fotoner per tidsenhet, strålningens genomträngningsförmåga, kontrast i strålrelifen, på stråldosen

Back 34

antal fotoner per tidsenhet:
ström: minskar
tidsenhet!: oförändrad
spänning: minskar

strålningens genomträngningförmåga
ström: oförändrad
tid: oförändrad
spänning: minskar

kontrast i strålrelifen:
ström: oförändrad
tid: oförändrad
spänning: ökar

på stråldosen:
ström: minskar
tid: minskar
spänning: minskar

Front 35

Vad är kontrastupplösning

Back 35

Kontrastupplösning är hur mycket man kan urskilja olika vävnader. Ex är kontrasterna mellan hydroxiapatit och vatten (mjukvävnad) som störst när strålningens spänning är låg.
Kontrastupplösning är hur små skillnader i nyanserna av gråskalan man kan urskilja i bilden. Detta är både beroende av dig som observatör och nilden i sig

Front 36

Två exempel på vad som påverkar kontrastupplösningen

Back 36

x spänningen, låg spänning ger stora kontraster - stämmer
x vid mkt sekundärstrålning så blir det dålig kontrast på bilden

stämmer detta?

Front 37

Vad är spatial upplösning/spaltupplösning

Back 37

Spatial upplösning är hur nära två objekt kan vara varandra medan man fortfarande ser som två objekt.

Front 38

Vad påverkar den spatiala upplösningen

Back 38

vet ej

Front 39

ange 3 orsaker till att en bild blivit för ljus

Back 39

x för låg ström
x för kort exponeringstid
x för låg spänning
x bländarkant
x överviktig person
x kraftigt skelett (torus)
x för långt avstånd sensor-patient

Front 40

I varje enskilt fall, hur många bitewingbilder skall man ta första fången man exponerar patienten

Back 40

Man ska ta så många bilder som det behövs utifrån frågeställningen man har och den individuella indikationen.
"standard" är att man tar en molar och en premolarbild på vardera sida i ök och uk men detta varierar ju beroende på individen och ens frågeställning.

Front 41

Är det skillnad i detta avseene mellan barn och vuxna

Back 41

Nej. Är Patienten väldigt ung eller har kriftigt växelbett behöver man kanste inte ta lika många btw. Sannolikheten för att barnet har friskt käkben är också större.

Front 42

Fördel med att använda barnsensor

Back 42

Fördelen är att sensorn får plats hos patienter med liten munhåla ex barn, eller med kraftiga kräkreflexer

Front 43

Nackdel barnsensor

Back 43

Hos vuxna får man inte plats med alla tänderna som hos en vanlig sensor, kan behöva ta fler bilder för att täcka upp -> ökad stråldos till patient

Front 44

Vad får man för hjälp med en indikator som visar vilken riktning som är vinkelrätt mot sensorn

Back 44

Underlättar att ställa in strålriktningen rätt mot sensorn och hur man ska rikta för att få in rätt bisektris

Front 45

Vilka kriterier ska man ha för omtag av röntgenbilder

Back 45

Man har inte fått svar på sin frågeställning (ex apikalt, karies, periradikulärt?) dvs inte svar på indikation och syfte till att man beslutade sig för att ta röntgenbilder

Front 46

Hur många omtag får man ta

Back 46

tills man fått svar på frågeställning. Så länge nyttan är större än ev skada

Front 47

Redogör principerna för lägesbetsämning m parallaxmetoden

Back 47

Först måste man bestämma strålriktningen, det gör man men kända anatomiska strukturer (ex spina nasalis anterior, foramen mentale, linea obliqua etc)

Sedan kan man avgöra mellan två bilder (den ena mer ortoradiell) hur strålriktningen har flyttat sig.

När man vet strålriktningen kan man kolla vad som följer med strålriktningen i den andra bilden jmf den första. Om ex en tand som man vill lägesbestämma har flyttat sig på den andra bilden i strålriktningen, och en annan struktur stannar kvar. Så vet man att det som följer med ligger lingualt om det som stannar kvar

Front 48

2008:35 vad är tillståndshavare

Back 48

Tillståndshavare:
En tillståndshavare är en fysisk eller juridisk person som har tillstånd att bedriva verksamhet med röntgenstrålning.

Denna person kan vara: en ledningsperson i landstinget, en privattandläkare, tandhygienist (om denne har tillstånd och en leg. tandläkare som RLF)

Dennes uppgifter är att se till att all strålning är:
x berättigad
x optimerad
x personal har den nödvändig kompetens som krävs
x kvalitetssäkring
x föra statistik

Front 49

Vad är RALF

Back 49

RLF är en person som har en radiologisk ledningsfunktion. Han ska ha ett övergripande inflytande på bedömning av optimering, berättigande och kompetens bland personal.

Ralfs uppgifter:
x optimering
x berättigande
x arbetsmetoder
x kompetens bland personal
x klinisk utvärdering av resultat

Ralf kan vara en leg. tandläkare. För att få tillstånd till att inneha panoramaröntgen måste RALFen för det vara en leg. tdl med utbildning för panorama.

Front 50

Varför kommer premolarerna bli friprojicerade när samma sida av käken har hamnat utanför det skarpa skiktet

Back 50

Eftersom premolarerna då blir vinklade mer ortoradiellt mot fokus, dom hamnar i det skiktet där incisiverna annars hade varit om personen inte hade roterat

??

Front 51

Vad beror skillnaden mellan vertikal och horisontell förstoring utanför det skarpa planet på

Back 51

Den vertikala förstoringen blir inte så stog pg av att fokus sitter i strålkällan och är en bit bort.

Medans dom horisontella fokusen sitter i vardera rotationscentrum inne i munnen. Här är avståndet till skarpa skiktet kort och därav blir det en större förvrängning om käken skulle hamna utanför
Horisontella förstoringen beror på avståndet till rotationscentrum då den bestäms av filmhastigheten.

Vertikala förstoringen däremot beror av avståndet till faktiskt fokus dvs. som en vanlig röntgenbild.

Målet med filmhastigheten är därför att få samma förstoring på horisontalleden som på vertikalleden för det objekt man vill avbilda.


??;


vilka tre områden av tandbågarna träffar strålknippet ortoradiellt vid panoramaundersökning;
incisiverna
ramus mandibulare
molarerna

Front 52

Vad är en RLF

Back 52

En Ralf är en person som har en radiologisk ledningsfunktion i en verksamhet med röntgen.

Ralf ska ha ett övergripande inflytande på bedömning över:
optimering
berättigande
arbetsmetoder
kompetens bland personal.
klinisk utvärdering av resultat

Front 53

Vem kan vara ralf för verksamhet m panoramateknik

Back 53

leg tdl med utb för panorama röntgen

Front 54

Hur definieras tillståndhavare enligt ssmfs 2008:35

Back 54

En tillståndshavare är en juridisk eller fysisk person som har tillstånd till att bedriva verksamhet med röntgenutrustning.

Front 55

tre skyldigheter som tillståndshavaren har

Back 55

Säkra att nedanstående följs
strålningen ska vara optimerad och berättigad. Se till att personal har den kompetens som krävs.
föra och redovisa statistik
kvalitetssäkring

Front 56

Vilka parametrar är det som bestämmer avbildningsskiktets position och form

Back 56

Hastigheten i horisontalled

filmens hastighet. Snabb hastighet ger ett rotationscentrum längre bort från filmen (längre radie) och det blir ett tjockare skikt.

Fokus i vertikalled ligger i strålkällan.
fokus i horosontalplanet ligger i munnen

Man måste ha en hastighet som översenstämmer för den verikala förstoringen och den horisontella för att bilden ska översensstämma.

Lättare med horisontala förvrängningarna eftersom fokus är i munnen och nära sensorn, lite rörelse ger större förvrängning än om det vore stort avstånd mellan fokus och sensor.

??

Front 57

dubba sanna och sann bild

Back 57

näsan är en sann bild och avbildas bara en gång, sanna bilder uppstår mellan sensorn och rotationscentrum.

Epiglottis kan avbildas som dubbla sanna bilder, dessa är då spegelvända mot varanda. Dubbla sanna bilder uppstår pg av att dom ligger i diamond shaped area och dessa kommer projiceras två ggr från olika håll

Front 58

vad är optimering

Back 58

Optimering innebär att man ska få en så bra bild till en så låg dos som möjligt!

Optimering:
All verksamhet m joniserande strålning ska optimeras (dvs så liten dos som möjligt för att få en okej bild). begränsad bestrålning

Optimering
Optimering:
Bästa utrustning
Bra arbetsmetoder (dvs inte ta 50 dåliga btw)
Minsta stråldos - mest diagnostiska information
Patient
Foster (rikta strålen ifrån)
Personal och allmänhet
Utvärdering av resultat

Front 59

2008:5 Hur måste verksamhet m dentalröntgen under 75kV bedrivas för att omfattas av det generella tillståndet

Back 59

Verksamhet ska bedrivas an antingen leg tdl eller av någon annan med särskilt tillstånd och under ledning av leg tdl. Krävs även att man har en leg tdl som RLF

Front 60

vilka krav gäller för: patientstrålskydd

Back 60

patientstrålskydd ska användas, minst 0,25 mm bly eller motsvarande

Front 61

markering på apparatens rörkåpa

Back 61

fokusläge
högsta rörspänning
typbeteckning
tillverkare

rörspänning;
får ej understiga 60kV

riktmedels form o storlek;
om runt max 5 cm i diameter, samma storlek på riktmedel som sensor

bländare;
fokusnära bländare m samma form o storlek på strålfältet som riktmedlet

Front 62

absorberad dos? beräknas? enhet?

Back 62

Absorberad dos är den absorberade strålningsenergin per massenhet

enhet gray

Front 63

ekvivalent dos

Back 63

Ekvivalent dos är den absorberade dosen viktat för strålningens biologiska verkan.


absorberad dos x Wr (strålningsvikningsfaktor för olika sorters strålnings biologiska verka)

H= Dr x Wr

enhet sievert;

Front 64

effektiv dos

Back 64

Effektiv dos = ekvivalent dos x Wt

E= Ht x Wt

Effektiv dos är den ekvivalenta dosen viktat för olika organs strålkänslighet